Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lybecker, Georg - 4. Lybecker, Erik - 5. Lybecker, Claes Samuel - 6. Lybecker, Carl - Lyberg, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lybecker
151
Lybecker
Claes Samuel Lybecker. Målning (detalj) av
Ulrika Pasch 1793.
bok, där L. har skrivit de flesta
sångerna. Bland de märkligare är en
"Klage-wisa öfver pesten åhr 1710",
där nederlagsstämningarna efter
Poltava ställas i motsats till den
kristnes segervissa glädje. Samlingen i sin
helhet tolkar knappast någon
revolutionär mystik, fastän den jordiska och
den himmelska erotiken ofta
sammanvävas, liksom längtan efter en
mystisk förening med det gudomliga
starkt framträder. En viss personlig
stil har L. trots beroende av tyska
förebilder förlänat sina psalmer;
boken ’’betecknar den subjektiva
känsloinnerlighetens vårbrytning i vår
diktning" (M. Lamm). År 1729 utgavs en
annan skrift av L., "En ehristelig
föreställning och underwisning om
kläders första upkomst samt deras
så oskyldiga bruk som syndiga och
förderweliga missbruk . . .", vilken ger
god inblick i tidens seder och tankar.
— Ogift. —- Litt.: M. Lamm,
"Upplysningstidens romantik" (1, 1918); E.
Liedgren, "Svensk psalm och andlig
visa" (1926) ocli "G. L. En andlig
sångare från Ljusnarsberg" (i
Julbok för Vesterås stift 1934). Lt.
4. Lybecker, Erik, friherre,
arméofficer, f. 7 febr. 1698 på Värsta,
Askers skn, Örebro län, † 1 april 1766 i
Slädene skn, Skarab. län. Son till L.
2. —■ L. blev 1716 musketerare vid
Livgardet ocli 17IS fänrik, varpå lian
gick i fransk tjänst, där lian 1723
avancerade till kapten. Återkommen
till Sverige blev ban 1736 löjtnant vid
Livgardet, 1741 kapten ocli 1743
generaladjutant men trädde 1744 ånyo i
fransk tjänst som kapten vid De la
Mareks reg. År 1746 blev han fransk
överste. Återinträdd i sv. tjänst blev
lian 1749 överste för Västgöta-Dals
reg., 1757 generalmajor ocli 1762
generallöjtnant. L. deltog i flera krig,
bl. a. i det pommerska, varunder han
även en kortare tid hade högsta
befälet. Han var plikttrogen och redbar.
— Ogift. S. S—s.
5. Lybecker, Claes Samuel,
friherre, arméofficer, tullman, f. 27
juli 1765 på Koskis i Vehmo skn, Åbo
oeh Björneborgs län, Finland, † 17
maj 1S50 i Nederluleå skn, Norrb. län.
Föräldrar: hofjunkaren friherre Claes
L. ocli Anna Christina Åkerhielm af
Margretelund. Sonsons son till L. 2. —
L. blev 1780 kornett vid Norra
skånska kavallerireg. Han befordrades 1783
till Livdrabantkåren, 1788
kommenderades lian till finska kriget och 1794
erhöll han ryttmästares avsked.
Emellertid var lian 1S09 kommenderad ss.
generalvagnmästare vid armén i
Västerbotten och deltog i striden vid
Ratan. År 1816 avlade L.
överjäg-mästarex., fick följ. år
kaptensfullmakt och var därefter tullombudsman
i Västerbotten till 1827, då han
anställdes som kontrollör vid tullverket
i Haparanda, vilken befattning han
lämnade med pension 1830. Återstoden
av sitt liv tillbringade L. som
jordbrukare i Ersnäs by, Nederluleå skn,
Norrb. län. Den originelle
"Ersnäs-baronen" blev snart en känd,
nästan legendarisk gestalt i trakten.
Bland befolkningen gick ryktet, att
L. på grund av delaktighet i
attentatet mot Gustav III hade bosatt sig i
det avlägsna Norrland. Ehuru han
troligen icke hade någon del i anslaget
mot konungen, ansågs det allmänt, att
L. tillhört adelsoppositionen. •— En
mängd anteckningar finnas bevarade
av L., däribland några dikter, men
huvudsakligen utgöras de av
meteorologiska iakttagelser,
väderleksförutsägelser och kommentarer till
bonde-praktikan. — Gift 1) 1786—1806 med
Anna (Anette) Maria Giers-, 2) 1807
med 3faria Charlotta von Seheven,
† 1815; 3) ISIS med Maria Britta
Häggström. E. ö—n.
6. Lybecker, Carl Bleckert,
friherre, arméofficer, författare, f. 15
okt. 176S på Koskis i Vehmo skn,
Finland, † 4 aug. 1796 genom drunkning
vid Norra Järsjö gård i Söderby-Karls
skn, Stockholms län. Bror till L. 5. —
L. blev 1781 kornett vid Livdragonreg.
och 1786 löjtnant vid
Änkedrottningens livreg. År 1790 blev han livdrabant.
Han erhöll 1795 avsked från militär
tjänst. — L. framträdde som förf.
först året före sin död med "Handbok
för unge hushållare" (1795), som
innehåller en rad praktiska råd, bl. a.
om uppodling av olika slags mark, om
boskapsskötsel och om "Jordpärons
plantering oeh wård" samt noggranna
beskrivningar av åkerbruksredskap.
Några övers., bl. a. från Marmontel
och Saint-Pierre samt "Utdrag ur
Youngs tankar..." (1795), visade
Ernst Lyberg.
dock en annan sida av hans
författar-gåva, vilken också kom till uttryck i
de 1796 utgivna "Den känslofulles
lidelser" och "Skalde-stycken". Den
förra är en av de mest kända av de
många sentimentala prosaberättelser,
som på 1790-talet tillkommo under
inflytande av Sternes "Sentimental
Journey" och Lidners poesi.
Berättar-jaget tränger sig med gråtmilt
medlidande på olyckliga människor för att
få frossa i deras lidanden och hänger
sig åt en överspänd naturromantik.
En annan dylik berättelse, "Den
ensamme eller Hjertats Philosoph" av C.
G. af Bjerkén, har på grund av stor
likhet i motiv och stil länge
tillskrivits L. Dikterna i "Skalde-stycken"
utmärka sig mindre för känslosamhet
än för en slapp, efter-bellmansk
sensualism. — Gift 1790 med Charlotta
Christina von Sehoultz. — Litt.: M.
Lamm, "Upplysningstidens romantik"
(2, 1920); N. Sylvan. "Sv. realistisk
roman 1795—1S30" (drsavh., 1942).
Lt.
Lyberg, Ernst Emil, ämbetsman,
politiker, f. 28 febr. 1874 i Visby.
Föräldrar: hamnkaptenen Emil Johan L.
och Emelie Johanna Kristina
Kahlström. —- Efter mogenhetsex. i Visby
1S92 studerade L. juridik vid Uppsala
univ. och avlade 1S96 hovrättsex. Åren
1896—1906 var han advokat i Falun,
1906—28 rådman därstädes ocli 1915
—26 jämväl v. krigsdomare. Även
efter utnämningen till rådman
anlitades lian i stor utsträckning som
rättegångsombud. — L. kom tidigt att
intaga en bemärkt ställning i Falun ocli
invaldes 1910 av de frisinnade i
landstinget, där han var ordf. 1918—26.
Sedan han i Sv. landstingsförb.
dokumenterat sitt intresse för kommunala
förvaltningsspörsmål, var lian 1918—
21 ordf. för
kommunalförfattnings-sakkunniga, vilkas arbete blev
grundläggande för betydelsefulla reformer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
