- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
155

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lysholm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lysholm

155

Lyth

nisk begåvning vittnande arbeten,
särskilt över kraniets oeh hjärnans
röntgenologi. För dylika undersökningar
konstruerade han apparater, vilka
användas över hela världen. —■ Gift 1925
med Barbro Nettelbladt. — Litt.:
nekrolog av E. Lindgren i Nord.
medicin 1948. P. H. T.

2. Lysholm, Alf James Rudolf,
ingenjör, f. 14 dec. 1S93 i Stockholm.
Bror till L. 1. — Efter studentex. i
Visby 1913 utexaminerades L. från
Tekn. högskolan 1917. Han blev sistn.
år anställd som beräkningsingenjör
vid ab. Ljungströms ångturbin i
Stockholm och var överingenjör där 1928—
44. Sedan 1946 utövar lian
konsulterande ingenjörsverksamhet i
Göteborg. — L. har utfört konstruktioner
och uttagit patent rörande
ångturbiner, gasturbiner, luftförvärmare,
turbinlokomotiv, kompressorer,
generatorer och hydrauliska växlar; de sistn.
lia kommit i bruk bl. a. i automobiler.
Han har framlagt sina resultat i ett
antal avh., bl. a. vid
världskraftkon-ferenserna 1929 och 1933. För sitt
deltagande i utarbetandet av en
hydraulisk växel för kraftöverföring
belönades han 1934 med Ing. vet. akad:s
mindre guldmedalj. År 1936 blev han
led. av denna akad. —■ Gift 1925 med
fil. lic. Margit Augusta Ekman. G. Lj.

Lyström, Axel Israel,
arméofficer, f. 11 jan. 1873 i Lidköping, † 8
april 1945 i Stockholm. Föräldrar:
majoren Gustaf Israel L. och Jenny
Octavia Regina Wahlström. — Efter
mogenhetsex. i Skara 1891 blev L.
1893 underlöjtnant vid Västgöta reg.
samt fick 1894 transport till Första
Göta (sedermera Göta) artillerireg.
och följ. år till Andra Göta
(sedermera Smålands) artillerireg., där
lian 1898 utnämndes till löjtnant. År
1903 blev L. löjtnant vid
Generalstaben och tre år senare kapten
därstädes samt tjänstgjorde 1906—10 som
adjutant hos chefen för
Generalstaben. Efter två års trupptjänst vid
Svea artillerireg. inträdde L. åter vid
Generalstaben, där han 1912—17
beklädde den viktiga posten som chef för
centralavd. Utnämnd till
överstelöjtnant 1916 tjänstgjorde han 1917—19
som divisionschef vid Svea
artillerireg., blev 1920 överste vid
Generalstaben och var 1920—22 chef för
krigshistoriska avd. L. blev 1922 chef för
Bodens artillerireg. oeh 1926 för Svea
artillerireg., utnämndes 1928 till
brigadchef vid Södra arméfördelningen
och kallades 1933 till chef för Norra
arméfördelningen. År 1930 utnämndes
lian till generalmajor och 1937 till
generallöjtnant. Sistn. år avgick han
ur aktiv tjänst. — L. var en skicklig
organisatör. Han var led. av
artillerikommittén 1908—09 och 1919 samt

Axel Lyström.

av krigsmaterielkommittén 1915—22.
Han tjänstgjorde vid artilleriets
skjutskola 1919—20 som lärare och 1924—
26 som chef. L. har publicerat
militärvetenskapliga artiklar i fackpressen
samt (tills, med H. Wikner) arbetet
"Försvar och anfall" (1908). Han blev
1915 led. av Krigsvet, akad. — Gift
1899 med Thyra Cnattingius. A. Åg.

Lyth, gotländsk släkt, som enligt
traditionen inflyttade från Liége i
Belgien i början av 1600-talet.
Släktnamnet torde vara taget efter Liége
(Lüttich). Släktens äldste kände
stamfar Peder eller Petter L. († före 1653),
som bodde i Visby, blev farfar till
krigaren Joachim L. (L. 1). Dennes
äldre bröder, kyrkoherden i Roma,
Gotland, Petrus’L. (f. 1650, † 1719)
och brvggaren i Visby Thomas L. (f.
1665, ’† 1740), blevo stamfäder för
släktens två huvudgrenar. En sonsons
son till Petrus L., kvrkoherden i Fole,
Gotland. Nils Petter L. (f. 1753, †
1818), hade sönerna a) köpmannen
och skeppsklareraren i Visby Mårten
L. (f. 1795, † 1S61), vars
son,"industrimännen och politikern Wilhelm L. (L.
4), blev far till ingenjören och
uppfinnaren Paul L. (L. 6), samt b)
prästen och riksdagsmannen Anton L. (L.
3). En bror till ovannämnde
kyrkoherden Nils Petter L., kyrkoherden i
Fårö Gregorius Eberhard L. (f. 1755,
† 1832), blev farfar till skolmannen
ocli läroboksförfattaren Jacob L. (L.
2), vars son var skolmannen och
skriftställaren Gustaf L. (L. 5). —
Litt.: F. Bolling, "Gotländska
släkten L." (1947).

1. Lyth, Joachim Matthiae,
krigare, döpt 17 okt. 1679 i Visby, † 22
juni 1746 därstädes. Föräldrar:
bryggareåldermannen Matthias Pedersson
L. ocli Margareta Gillmeister. — L.
blev 1698 student i Uppsala och 1703
volontär vid Västmanlands reg. samt
var med om de följ. årens fälttåg. Han

utnämndes 1705 till kornett, deltog i
slaget vid Fraustadt 1706 ocli i det
ryska fälttåget samt blev löjtnant
1709. Vid kapitulationen vid
Perevo-lotjna s. å. blev han rysk krigsfånge,
fördes till Solikamsk, som då
räknades till Sibirien, och kvarstannade där
till 1721. Han återkom till Sverige i
maj 1722 och fick s. å. avsked. Han
var troligen bosatt på Gotland till sin
död. — L. har i sin dagbok, som
omfattar åren 1703—22, givit en livfull
och öppenhjärtig skildring av sina
upplevelser under fältlivet och
fångenskapen. Dagboken, som förvaras i
univ.-bibl. i Lund, är utg. av A.
Quennerstedt i "Karolinska krigares
dagböcker" (2, 1903). — Ogift. A. Åg.

2. Lyth, Jacob Eberhard,
skolman, läroboksförfattare, f. 29 juni
1S10 i Visby, † 10 nov. 1S52
därstädes. Föräldrar: köpmannen Pehr L.
oeh Lovisa Gerle. •—- L. gick först i
skola i Königsberg, återvände med
familjen 1827 till Visby och blev
följ. år student i Uppsala. Efter att
ha tillbragt fyra terminer vid univ.
där tjänstgjorde ban 1S30—33 som
underlärare vid Hillska skolan i
Ha-zelwood, nära Birmingham, varefter
ban 1833—35 var lärare vid Ilillska
skolan i Barnängen i Stockholm. Sistn.
år utnämndes han till förste lärare vid
lärdoms- och apologistskolan i Visby,
där han 1847 blev konrektor.
Samtidigt verkade han 1S40—50 som lärare
i främmande levande språk vid Visby
gymnasium. L. är mest känd som förf.
till ett par på sin tid mycket spridda
läroböcker: "Tysk språklära jemte
förberedande explications- och
skriföfningar" (1834; 16 :e uppl. 1884)
samt "Schwedische Grammatik nebst
einer Auswahl prosaischer und
poe-tischer Lesestücke" (1850; 3:e uppl.
1877). — Gift 1842 med Christina
Elisabeth Anna Galine. ■ T. M.

3. Lyth, Anton Julius, präst. f.
29 febr. 1816 i Fole skn, Gotl. län,
† 15 maj 1886 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Nils Petter L. och Maria
Elisabeth Westöö. — Student i
Uppsala 1S35 promoverades L. därstädes
1S42 och tjänstgjorde från 1843 som
lärare vid Visby skola; han blev
adjunkt vid Visby gymnasium 1S45.
Prästvigd för Visby stift 1850
tillträdde lian Bute pastorat 1854, Burs
pastorat 1858 samt blev titulärprost
1857 och kontraktsprost i S.
Treding-ens kontrakt 1864. Han var led. av
Andra K. 1873—86. Han blev teol.
liedersdr i Uppsala 1877 och var
ombud vid kyrkomötena 1868, 1873,
1878 och 1883. I riksdagen
intresserade lian sig ej blott för kyrkans ocli
skolans angelägenheter utan verkade
även för att främja Gotlands
ekonomiska utveckling, t, ex. beträffande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free