- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
159

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Låftman, Sven - Långström, se även Longström - Långström, Erik - Låstbom, af Låstbom, släkt - 1. Låstbom, Herman af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Långström

159

Låstbom

1906—09. Han var sekr. i
Idrotts-fören. Kamraterna i Karlstad 1903—
05 och dess ordf. 1905—08. L. deltog
med framgång i flera idrottsgrenar
ss. fotboll, bandy, fri idrott,
skidlöpning, skridsko, tennis och simning.
Han satte 1907 sv. rekord i tiokamp
och i längdhopp samt blev följ. år vid
Olympiska spelen i London innehavare
av sv. rekordet på 400 m med tiden
50,2 sek. År 1909 invaldes L. i Sv.
idrottsförb: s styr. och var sekr. där

1913—16 samt ordf. 1916—19. Han
var led. av Riksidrottsförb: s överstyr.
1918—19. L. har i synnerhet verkat
för det internationella idrottsutbytet;
på hans förslag tillkommo de
skandinaviska triangeltävlingarna i fri
idrott, och det fore andra världskriget
livliga idrottsutbytet
Amerika—Europa organiserades till stor del av L.
— L. medarbetade 1905—09 i Nordiskt
idrottsliv och grundade 1910 tills, med
Anton Johanson och Bruno
Söderström Idrottsbladet, för vilket L. var
red. 1910—12. Ären 1909—10 var han
chef för sportred. i Aftontidn., och
1910—16 hade ban motsvarande post
i Dagens Nyheter samt 1928—37 i
Nya Dagligt Allehanda. — Gift 1)

1914—39 med Albertina Maria (la)
Berg; 2) 1941 med Greta Elisabeth
Häggström. K. E. L.

Långström, se även Longström.

Långström, Erik Kristian,
lantmätare, f. 20 jan. 1868 i Frösö skn,
Jämtland, † 21 mars 1935 i Malmö.
Föräldrar: förrådsförvaltaren Per L.
och Eva Lovisa Hilma Aspgren. ■— L.
avlade mogenhetsex. i Östersund 1889
och lantmäteriex. 1S93. Efter
förordnanden i Jämtland blev han 1899 v.
kommissionslantmätare i Västmanl.
län och 1900 ingenjör vid Rikets
gene-rallantmäterikontor samt var
därjämte assistent vid Tekn. högskolan
1901—04. Han utnämndes 1908 till
förste lantmätare (från 1921
överlantmätare) i Malmöh. län och erhöll

Erik Långström.

avsked 1935. L. var sakkunnig 1902
och 1907 inom Lantmäteristyr. för
utarbetande av nva lantmäteritaxor och
1908—09 i Jordbruksdep. betr. de
ekonomiska kartornas utgivande samt
deltog 190S i den trigonometriska
uppmätningen av Stockholms stad. Efter
H. Ruuths död sammanfattade och
tryckte han dennes alltjämt mycket
använda "Samling af författningar
och cirkulär angående landtmäteriet
m. m. i Sverige" (1906). L. påbörjade
tills, med lantmätaren John Enberg,
som dock snart avled, ett stort
trigonometriskt tabellverk, som han efter
tjugu år fullbordade; det utgavs 1925
av Lantmäteristyr. under titeln
"Sex-ställiga tabeller över trigonometriska
funktionernas talvärden för
centesi-mal delning". —■ Gift 1898 med Emma
Margareta Nilsson. S. L.

Låstbom, af Låstbom, släkt,
härstammande från rusthållaren i
Låstads skn, Skarab. län, Bengt
Larsson (f. 1628, † 1718). Släktnamnet
L. antogs efter födelsesocknen av hans
son, handlanden och rådmannen i
Kristinehamn, brukspatronen på
Niklas-damms bruk, Varnums skn, Värml.
län, Gunnar Bengtsson L. (f. 1666, †
1730), som blev far till rådmannen i
Kristinehamn Anders L. (f. 1698, †
1776). Denne hade sönerna a)
brukspatronen Henrik L. (f. 1729, † 179S),
farfars far till boktryckaren och
personhistorikern August L. (L. 2),
b) teol. prof. vid Uppsala univ. och
domprosten teol. dr Johan L. (f. 1732,
† 1S02) och c) ämbetsmannen Herman
L. (L. 1), som 1780 adlades med
namnet af L. och själv slöt sin ätt.

1. Låstbom, Herman af, före
adlandet Låstbom, ämbetsman, f. 2
nov. 1742 i Kristinehamn, † 16 maj
1811 därstädes. Föräldrar:
rådmannen Anders Låstbom och Anna
Elisabet Kolthoff. —- L. blev student i
Uppsala 1756, ägnade sig därefter åt
ämbetsmannabanan ocli tjänstgjorde från
1759 efter vartannat i Svea hovrätt,
justitierevisionsexpeditionen och
gene-ralauditörsexpeditionen, i vilken
senare han 1761 blev kanslist, 1770
pro-tokollssekr., 1773 förste
expeditions-sekr. och 1777 revisionssekr. Dessutom
förvaltade han vid sidan av sin övriga
tjänst flera gånger
justitiekanslersäm-betet 1778—92. L. stod högt i
Gustav III:s gunst, och på grund av sin
oräddhet oeh handlingskraft anlitades
han ofta som verktyg för den
kungliga viljan. Han togs i anspråk av
Gustav III vid behandlingen av ett
flertal olikartade ömtåliga uppdrag.
Sålunda fick lian under konungens
italienska resa 1783—84 i uppdrag att
utforska stämningen i Norge för en
skilsmässa från Danmark. Som biträde
åt riksdrotsen Carl Axel Wachtmeister

Herman af Låstbom. Gouache av okänd
konstnär.

alltifrån dennes ämbetstillträde kom
L. att intaga en ledande ställning
inom hela justitieverket. Av rådets
flertal och många inom högadeln var
han fruktad och hatad. Dock var lian
ingalunda blott ett osjälvständigt
verktyg i konungens hand utan
förstod även att mot denne frimodigt
hävda sin egen vilja. Sålunda talade
ban för tryckfriheten och för mildhet
mot flera av anjalamännen, vilkas
rannsakning på Fredrikshov han
följde å ämbetets vägnar. Gustav III
talade visserligen litet högdraget om
par-venyen L. men erkände också utan
omsvep hans "skicklighet, förtjänst
och tillgivenhet". L. adlades 1780. Vid.
förenings- och säkerhetsaktens
tillkomst 1789 hade han sin hand med
i spelet. Han var en av konungens
främsta rådgivare vid Högsta
domstolens tillkomst och hade ett
avgörande inflytande på dess utformning. År
1791 inkallades lian själv i domstolen
utan att dock helt lämna sin
befattning med generalauditörs- ocli
justi-tiekanslersärendena. L:s även
politiskt inflytelserika ställning
markerades också vid Gustav III:s
bortgång: sedan den avlidnes testamente
upplästs i tronföljarens rum, var
det han, som i närvaro av en talrik
församling högtidligen utropade
Gustav IV Adolf till konung. L. hade
även i förstone ett avgörande
inflytande på rannsakningarna med
kungamördarna i Svea hovrätt och på
målens behandling i Högsta domstolen..
Sedan Anckarström dömts och
avrättats, var dock L:s
bestraffningsiver-den nya regeringen obekväm. Han
tvangs att begära avsked från
förvaltningen av justitiekanslersämbetet och
generalauditörsdepartementet i aug.
1792; kort därefter avlägsnades lian
även från Högsta domstolen genom
att utnämnas till landshövding i det
avlägsna Kymmenegårds län. Från
denna post, som han aldrig tillträdde,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free