Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löfgren, Erik - Löfgren, Gustaf - Löfgren, Marianne - Löfgren, Mia, skriftställarinna, pacifist, se Leche-Löfgren, bd 4 s. 502 - Löfgren, Nils Isak, präst, hembygdsforskare, se s. 165 - Löfgren, Oscar - Löfgren, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löfgren
164
Löfgren
Gustaf Löfgren.
tidskr. L. har varit speciellt verksam
inom elektroakustikens och
ultrakort-vågsradions områden. Han var 1939
—46 ordf. i Fören. Sveriges
sändar-amatörer. Flera gånger liar han
anlitats som sakkunnig vid
patentprocesser i fråga om radio. — Gift 1921 med
Anna Elvira Wadsjö. S. L—ne.
Löfgren, Gustaf,
elektrotekniker, f. 13 aug. 1S95 i Hälsingborg.
Föräldrar: läroverksadjunkten Gustaf L.
och Stina Kajsa Ericsson. — L. avlade
studentex. i Hälsingborg 1913 och
utexaminerades från Tekn. högskolans
fackavd. för elektroteknik 1919.
Anställd 1919—28 som ingenjör vid
Vattenfallsstyr. tjänstgjorde han till en
början vid provningsanstalten i
Älv-karleö och från 1921 som
driftschefs-assistent vid Trollhätte kraftverk. Han
var konstruktör vid och arbetsledare
för elektriska avd. vid Lanforsens
kraftab. 1928—31 ocli assistent i
elektrisk anläggningsteknik vid Tekn.
högskolan 192S—34. Åren 1931—45 var
lian anställd vid Krångede ab., först
som avd.-ingenjör och från 1938 som
överingenjör. L. är sedan 1945 prof. i
elektrisk anläggningsteknik vid Tekn.
högskolan. Han liar inom sitt område
publicerat uppsatser i Tekn. tidskr.
ocli Sv. vattenkraftfören:s
publikationer. — Gift 1922 med Margareta
Elisabeth Lundin. S. L.
Löfgren, Jeanette Wedday
Marianne Ida Carolina,
skådespelerska, f. 24 febr. 1910 i Stockholm.
Föräldrar: kamrern Fritz Sigurd L. ocli
Jenny Alf rida Lindell. — Efter
genomgång av Franska skolan i
Stockholm och förberedande teaterstudier
för Karin Swanström fick L. 1929
engagemang vid Oscarsteatern, där
hon s. å. debuterade som Abigael i
"Ambrosius". Hon uppträdde därefter
1931—34 hos Ekman på
Konserthusteatern och observerades bl. a. som
Den fattiga flickan i Masefields "En
japansk tragedi". Åren 1934—37 var
hon engagerad vid Dramatiska
teatern, där hon bl. a. framträdde som
Virginie i Labiches "Den italienska
halmhatten", Electrical Girl i
"Kvartetten som sprängdes", Elisabeth
Dohna i "Gösta Berlings saga" och
Sofia Gladlynt i Gyllenborgs "Den
svenska sprätthöken", alla
framställningarna karakteriserade av
dramatisk fantasi och intensitet. Ett par
utmärkta karaktärstolkningar från
senare år äro Yvonne i Cocteaus
"Vanartiga föräldrar", Bessie i Caldwells
"Tobaksvägen" och Modern i
Strindbergs "Pelikanen". L:s sprudlande
friska spelsätt har också gjort henne
till en uppskattad revyartist; hon har
bl. a. medverkat i Blancheteaterns och
Wallys revyer. L. har även deltagit i
ett flertal landsortsturnéer. — Bland
ett trettiotal filmroller alltsedan 1931
Marianne Löfgren.
märkas bl. a. viktigare uppgifter i
"Juninatten", "Stora famnen", "Man
glömmer ingenting", "Älskling, jag
ger mig" och "Kris". Inom filmen har
L. med framgång återgivit hysteriska,
egocentriska och förfallna
människotyper. — Gift 1936 med regissören
Tycho Bergvall. B. O. V.
Löfgren, Mia, skriftställarinna,
pacifist, se Leche-Löfgren, bd 4 s. 502.
Löfgren, Nils Isak, präst,
hembygdsforskare, se s. 165.
Löfgren, Oscar Anders Valfrid,
språkforskare, skolman, f. 13 maj 189S
i Larvs skn, Skarab. län. Föräldrar:
predikanten Oscar Albert L. och Anna
Hildur Sofia Settergren. — L. avlade
studentex. 1916 i Stockholm och blev
fil. kand. 1920, fil. mag. 1924 samt fil.
lic. och fil. dr 1927, allt vid Uppsala
univ. Han är sedan sistn. år docent i
semitiska språk vid univ. L.
uppfördes 1937 i andra förslagsrummet till
professuren i österländska språk vid
Lunds univ. Åren 1920—23 var L.
lärare vid Johannelunds missionsinst.,
1924—33 vid Fjellstedtska skolan i
Uppsala och 1939—41 vid Högre allm.
läroverket för gossar å Norrmalm i
Stockholm. Sedan 1941 är han lektor i
latin och grekiska vid Högre allm.
läroverket i Kristinehamn. — L. har
företagit ett flertal utländska studieresor,
vilka lett till upptäckten av viktiga
handskriftstexter, ss. två böcker av
al-Hamdänis stora verk om Sydarabien.
I hans omfattande och högtstående
produktion märkas följ. arbeten: "Die
äthiopisclie übersetzung des
Prophe-ten Daniel" (1927), "Jona, Nalium
etc. äthiopisch" (1930), "Ein
Ham-däm-Fund" (1935), "Arabisehe Texte
zur ICenntnis der Stadt Aden im
Mit-telalter" (1—2: 1, 1936), "Studien zu
den arabischen Danielübersetzungen"
(1936). Därjämte har L. utgivit ett
flertal smärre editioner av etiopiska
nattvardsböner ocli även textkritiska
observationer till vissa texter. Ilan
har översatt den första uppl. av
Dus-sauds arbete om utgrävningarna i
Bas Shamra ("Utgrävningarna i Bas
Schamra och Gamla Testamentet",
1937). Som semitist är L. framför allt
specialist inom det sydvästsemitiska
området och där alldeles särskilt i
etiopiska. — Gift 1934 med Marta
Elisabet (Marta-Lisa) Ehrnström.
G. Wn.
Löfgren, Torsten Einar,
ämbetsman, f. 21 aug. 1S86 i Värmskogs skn,
Värml. län. Föräldrar:
överstelöjtnanten Frithiof L. och Marie-Louise
(Lilly) Granström. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1904 blev L. jur.
kand. vid Uppsala univ. 1909,
amanuens i Civildep. 1913 och förste
kanslisekr. där 1918. Han
överflyttade 1920 till Kommunikationsdep. som
tf. byråchef, blev följ. år kansliråd i
K. M:ts kansli samt kansliråd i
Kommunikationsdep. 1926, blev tf.
expeditionschef 1927 ocli var ord. expedi-
Oscar Löfgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
