Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löfmarck, Gösta - Löfquist, Helge - Löfstedt, se även Löwstädt - Löfstedt, Haimon Einar Harald, klassisk filolog, se s. 167 - Löfstedt, Nor Einar Ansgarius, klassisk filolog, se nedan - Löfstedt, Johan - 1. Löfstedt, Einar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löfquist
1G6
Löfstedt
Helge Löfquist.
sistn. är som elev vid Statens
järnvägar. År 1S98 blev lian stationsskrivare,
1905 bokhållare och 1908 notarie. Han
utnämndes 1912 till trafikinspektör
i Kristinehamn, blev följ. år v. verkst.
dir. vid Sv. järnvägarnas
arbetsgivare-fören. samt var 1915—17 byråchef och
1917—19 förordnad som överdir. i
Järnvägsstyr. Åren 1920—32 var L.
verksam som distriktschef i Göteborg
oeh blev där led. av ett flertal
trafikkommittéer för att ordna bl. a.
Göteborgs bangårdsfråga 1921—20 och dess
hamnförhållanden 1926. År 1932 blev
lian verkst. dir. i de enskilda
järnvägarnas sammanslutning Sveriges
järn-vägsfören., som ungefär samtidigt
sammanslogs med Sv. järnvägarnas
arbetsgivarefören.; lian avgick med
pension 1939. L. var led. av 1936 års
järnvägskommitté, där lian
uppträdde som motståndare till de enskilda
banornas förstatligande. — Gift 1)
1911—17 med Helmi von Schoultz;
2) 1920 med Anna Wilhelmina
Me-mea (Mea) von Schoultz. B. Sg.
Löfquist, Karl Helge Sigfrid,
metallurg, f. 28 nov. 1S96 i Norberg,
Västmanl. län. Föräldrar:
kyrkoherden Johan Henrik L. och Anna
Karolina Lindbom. — L. avlade studentex.
i Falun 1915, utexaminerades som
bergsingenjör från Tekn. högskolan
1924 och bedrev specialstudier vid
Handelshögskolan i Stockholm 1922—
24. Han hade 1926—39 anställning
som forskningsingenjör vid
Jernkontorets tekn. forskningsverksamhet, vid
Metallografiska inst. och hos prof.
Carl Benedicks; 1930—31 var han
även tf. förste metallograf vid
Metallografiska inst. L., som därjämte varit
verksam som konsulterande metallurg,
utnämndes 1940 till lektor i metallurgi
vid Bergsskolan i Filipstad men är
sedan 1946 tjänstledig för att uppehålla
professuren i detta ämne vid Finlands
tekn. högskola i Helsingfors. Han liar
gjort studieresor till Tyskland samt
1929—30 som Sverige-Amerika
stiftelsens och Jernkontorets stipendiat
till England, Kanada och Förenta
staterna. Åren 1933—36 var han sekr.
i Sv. metallografförb. Som uppfinnare
har L. fått patent på sina metoder för
anrikning och för framställning av
ferrolegeringar samt legerade
tackjärn och stål. Han har publicerat ett
fyrtiotal metallografiska eller
metallurgiska arbeten, bland vilka
märkas monografin "Slagginneslutningar
i järn och stål" (1929, tills, med C.
Benedicks; på engelska 1930),
"Mikroskopiska studier över
slagginneslutningar i järn och stål"
(Jernkontorets annaler 1933), "Det stora
Nordenskiöldska järnblocket från Ovifak:
mikrostruktur och bildningssätt" (Vet.
akad:s handl. 1941, tills, med C.
Benedicks), där blockets telluriska
ursprung kan anses vara säkert påvisat,
"Manganbehovet inom stålindustrin
ocli en ny metallurgisk
anrikningsmetod" (Jernkontorets annaler 1941)
samt monografin "Lättlegeringar"
(1945, tills, med C. Benedicks; om
aluminium och magnesium). Av Vet.
akad. erhöll L. Wallmarkska
belöningen 1937. — Gift 1936 med Maria (Aja)
Ulrika Carlberg. S. L.
Löfstedt, se även Löwstädt.
Löfstedt, Haimon Einar Harald,
klassisk filolog, se s. 167.
Löfstedt, Nor Einar Ansgarius,
klassisk filolog, se nedan.
Löfstedt, Johan Adolf Leonard,
affärsman, donator, f. 18 sept. 1S49 i
Ängelholm, † 22 sept. 1934 i
Hälsingborg. Föräldrar: handlanden Håkan
L. och Charlotta Bothilda
Henriksson. — Sedan L. genomgått folkskola
i födelsestaden, kom han i unga år till
Hälsingborg, där lian 1876 jämte ett
par kompanjoner övertog
kolonial-varufirman Johan Ahlbom & co.; 1898
blev han ensam ägare och ledde
företaget till dagarna före sin död. — L.
Johan Löfstedt.
Einar Löfstedt (1).
förvärvade en betydande förmögenhet,
som han genom testamente skänkte
till olika institutioner i staden.
Huvuddelen av förmögenheten, 2,1 mill.
kr., förvaltas av Hälsingborgs stad
under namnet "Johan Löfstedts
donationsfond". Av avkastningen, som
disponeras vart femte år, lia t. o. m. 1943
nära 445 000 kr. använts, därav för
konstnärlig utsmyckning av offentliga
byggnader 85 000 kr. och till olika
sociala ändamål 360 000 kr. L:s
konstsamling överlämnades enligt hans
önskan till Hälsingborgs mus. L. var en
försynt och tillbakadragen man. Han
innehade i många år olika kommunala
och andra förtroendeposter i
Hälsingborg. — Ogift. H. Ö.
1. Löfstedt, NorEin ar Ansgarius,
klassisk filolog, universitetslärare, f.
24 mars 1831 i Härnösand, † 21 maj
1889 i Uppsala. Föräldrar:
kyrkoherden Harald L. och Sara Catharina
Bergstedt. — Efter skolgång i
Härnösand blev L. 1851 student, 1858 fil.
kand. och 1S60 fil. dr, allt i Uppsala.
Efter ytterligare speciminering
förordnades han följ. år till docent i grekiska
språket och litteraturen. Från 1874
var han prof. i samma ämnen vid
Uppsala univ. — Som en mångsidigt
orienterad forskare med goda
internationella förbindelser gjorde L. en viktig
insats, i det att han vidgade området
för de grekiska univ.-studierna. Han
stod, till skillnad från sin
företrädare, prof. Johan Spongberg, ej
främmande för den jämförande
språkvetenskapen; för klassisk arkeologi hyste
han även ett varmt intresse, vilket
ytterligare befästes genom en
studieresa till Italien, Grekland och Mindre
Asien 1876—77. L. vinnlade sig
framför allt om att bibringa sina
lärjungar en strängt vetenskaplig metod,
fotad på grundliga bibliografiska
insikter. Han utgav "Grundlinier till
föreläsningar öfver pliilologisk kritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
