- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
167

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löfgren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Löfstedt

167

Löfstedt

med särskildt afseende på det
grekiska universitetsstudiet" (1871) oeli
tog initiativet till de filologiska
seminarieövningarna vid Uppsala univ.
L. verkade även på många sätt för
skolundervisningens främjande; han
var från 1S71 föreståndare för den
teoretiska provårskursen vid Uppsala
allm. läroverk med
föreläsningsskyldighet i pedagogik och vid olika
tillfällen led. av skilda
undervisningskommittéer; från 1875 var lian
censor vid mogenhetsex. Genom hans
pedagogiskt skickligt upplagda
"Grekisk grammatik" (l:a uppl. 1868),
som med senare omarbetningar ända
fram till våra dagar varit
allenarå-dande, infördes vetenskapligt
grundade metoder i undervisningen i
grekiska vid våra gymnasier. — L. var en
fint kultiverad personlighet med
omfattande estetiska, särskilt
musikaliska, intressen. Han liade en ovanlig
förmåga att nå personlig kontakt med
studenterna och att entusiasmera dem
för studierna. — Gift 1) 1865—76 med
Carolina Elisabeth Norstedt; 2) 1878
med Jenny Elvira Lindell. Å. J.

2. Löfstedt, Haimon Einar
Harald, klassisk filolog,
universitetslärare, f. 15 juni 18S0 i Uppsala.
Son till L. 1 i hans andra gifte.
— Efter mogenhetsex. 189S blev L.
fil. kand. 1901, fil. lic. 1906 samt fil.
dr och docent i latinska språket ocli
litteraturen 1907, allt i Uppsala.
Efter att ha avböjt kallelser att bli
huvudred, och chef för det omfattande
ordboksföretaget Thesaurus Linguæ
Latinæ i München och till en ord.
professur i klassisk filologi vid univ. i
Breslau 1912 utnämndes L. till prof.
i romersk vältalighet och poesi vid
Lunds univ. 1913. Han blev prorektor
där 1936 och rektor 1939. År 1945
avgick lian från professuren och
rektoratet. Han är led. av Vitt. akad. sedan
1933, av Vet. akad. sedan 1934 ocli
av Sv. akad. sedan 1942. Han blev
hedersdr vid univ. i Aberdeen 1937, i
Cambridge 1939, i Köpenhamn 1945
och i Sorbonne 1946. Han var till
1949 v. ordf. i 1945 års
univ.-bered-ning. Sedan 1946 är han ordf. i
rådet för Sv. inst. — Redan i sina
första arbeten, "Beiträge zur
Kennt-nis der späteren Latinität" (drsavh.,
1907) och "Spätlateinische Studien"
(1908), kom L. in på det område, där
tyngdpunkten av hans vetenskapliga
insats alltid legat, den senlatinska
syntaxen och betydelseläran. År 1911
utkom det magistrala verk, varigenom
L. förvärvade sig ett stort
internationellt namn som språkforskare,
"Phi-lologisclier Kommentar zur
Peregri-natio Aetheriae" med undertiteln
"Untersuchungen zur Geschichte der
lateinischen Sprache" (nytryck 1936).

Einar Xöfstedt (2).

I form av en fortlöpande
grammatisk-stilistisk kommentar till en kort
resebeskrivning från antikens sista tid
har L. i detta verk gett en
utomordentlig översikt över syntaktiska
och stilistiska egenheter inom
senlatinet. Det nya ocli givande i L:s
metod var, att lian genom ett
historiskt betraktelsesätt ständigt anknöt
de senlatinska språkföreteelserna till
äldre språkperioder, särskilt till det
arkaiska latinet. Han gjorde en mängd
slående iakttagelser, som mångsidigt
belysa den latinska språkutvecklingen
på syntaxens, stilistikens och
betydelselärans område. Även textkritiskt
gav denna metod rika resultat, ocli
L. kunde ofta övertygande
tillbakavisa överilade ändringsförslag av den
traderade texten och bevisa dess
äkthet. Han fick vidare anledning att
behandla olika språkliga problem av
vittgående principiell betydelse, t. ex.
det s. k. vulgärlatinets karaktär och
förhållande till det litterära latinet,
beröringspunkter mellan det folkliga

och det poetiska språket samt
juristlatinets stilistiska egenart. I en rad
smärre uppsatser utbyggde L. sina i
Peregrinatiokommentaren framlagda
resultat. Han publicerade dessutom i
några avh. språkliga och framför allt
textkritiska studier till de kristna
författarna Tertullianus’ och Arnobius’
svårtolkade skrifter. — L:s
mästerverk är "Syntactica. Studien und
Beiträge zur historischen Syntax des
Lateins" (1, 1928, 2:a utvidgade
uppl. 1942; 2, 1933), varigenom lian
dokumenterade sig som sin tids
främste kännare av den latinska syntaxens
problem. Han liar där utvecklat sin
metod till fulländning, delvis under
inflytande av schweizaren Jacob
Wac-kernagel. Med ett material hämtat
från liela latiniteten ända långt fram
i medeltiden och även från andra
språk, främst grekiskan och de
romanska språken men också t. ex. de
fornnordiska språken, gav L. den
latinska syntaxen en sammanhängande
och ny belysning. Första bandet av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free