Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Löfstedt, Einar - Löfvén, se även Leufvén, bd 4 s. 538 - Löfvén, Johan - Löfvenius, Emil - Löfvenskjöld, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löfvén
1GS
Löfvenskjöld
"Syntactica", som bär undertiteln
"über einige Grundfragen der
latei-nischen Nominalsyntax", består till
största delen av en rad monografier
över problem inom latinsk kasuslära.
Andra bandet, med undertiteln
"Syn-taktisch-stilistische Gesiehtspunkte
und Probleme", är uppdelat i tre
avsnitt; i det första, "Morphologische
Gesiehtspunkte", visar L. vikten av
att vid behandlingen av syntaktiska
problem även känna det enstaka ordets
form och uppkomst; i det andra,
"Psy-chologische Gesiehtspunkte",
framläggas en rad studier över sådana
företeelser som attraktion,
konta-mination, pleonasm och ellips; i det
tredje, "Stilgeschichtliehe
Gesiehtspunkte", liar L. i några glänsande
kapitel behandlat stilhistoriska problem
av stor räckvidd: de enskilda
författarnas stilutveckling, senlatinets
utveckling till de romanska språken,
grecismerna i latinet och den kristna
latinitetens ursprung. — År 1936
publicerade L. "Vermischte Studien zur
lateinisclien Spraehkunde und
Syntax", som utgör en omarbetning oeh
utvidgning av L:s ungdomsarbete
"Spätlateinische Studien" och syftar
att genom en rad monografiska
undersökningar av semasiologisk och
syntaktisk-stilistisk art på skilda
punkter komplettera "Syntactica". L.
har i detta arbete mer än i sina
tidigare tagit hänsyn till den sengrekiska
och medeltidslatinska
språkutvecklingen. I en stor mängd fall har L.
visat riktigheten av — särskilt i
senlatinska skrifter —■ förut förkastade
läsarter. — L. var en inspirerande
univ.-lärare och har haft stort
inflytande på den latinska filologins
utveckling i Sverige; under hans
ledning lia vid Lunds univ. en rad avh.
av stort värde utgivits. Vid hans
avgång 1945 tillägnades honom en
festskrift, vari även ingår en bibliografi
över hans författarskap. —- L. har
som rektor för Lunds univ. visat sig
äga praktisk organisatorisk förmåga.
Väl orienterad även i det samtida
kulturlivets skilda problem räknas han
som en av landets främsta vältalare.
En viss uppfattning om hans eget
humanitetsideal ger den enda skrift, som
L. publicerat på sv. språket, "Marcus
Aurelius och hans tid" (Verdandis
småskrifter 201, 1915; ursprungligen
installationsföreläsning). —- Gift 1916
med Annie Sofia L., f. Günther (f.
1896), dotter till envoyén Ernst
Günther (bd 3 s. 203); hon liar varit
litteraturanmälare i Sydsv. Dagbladet
Snällposten 1922—23 och i Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidn. 1923—44.
Sedan 1946 är hon litterär rådgivare
hos bokförlaget Natur och kultur.
Hennes kritik, varur ett urval före-
ligger i "En kvinna om böcker" (1932)
och "Figurer mot mörk botten" (1943),
präglas av personlig
karakteriseringsförmåga och kräsen stilkonst. Å. J.
Löfvén, se även Leufvén, bd 4 s. 538.
Löfvén, Johan, skolman, f. 22
mars 1850 i Västerlövsta skn,
Väst-mani. län, † 9 dec. 1912 i Stockholm.
Föräldrar: bonden Anders Olson ocli
Sara Bengtsdotter. — År 1876
utexaminerades L. från Uppsala
folkskoleseminarium och erhöll s. å.
anställning i Stockholm. Han övertog år
1878 en privat småbarnsskola och
öppnade Primär- och elementarskolan
i Stockholm. Med denna förenades
sedan flera andra, bl. a. den
Hammarstedtska skolan och Klara Strömbergs
skola. Efter tre år liade L:s skola
från en blygsam början vuxit ut till
en elementarskola med tio klasser, ett
småskoleseminarium samt ett
seminarium för utbildning av guvernanter
och flickskolelärarinnor. År 1881
erhöll läroanstalten namnet Ateneum
för flickor. L., som till 1905 var
skolans rektor och till sin död kvarstod
som ordf. i styr. och som ekonomidir.,
liade starka religiösa intressen; lian
var en av de ledande inom
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och bl. a.
från 1906 ordf. i dess inländska
missionsutskott. Som lärare lade han
särskild vikt vid
kristendomsundervisningen, vilket ämne han också bäst
behärskade. Han hade god hand med
praktiska, särskilt ekonomiska,
angelägenheter, vilket ofta var hans skola
till stor nytta, spec. då det gällde att
lösa lokalfrågorna. Skolans första egna
byggnad planlades oeh ritades f. ö.
huvudsakligen av den mycket
arkitek-turintresserade L. —■ L. var från 1904
led. av direktionen i Sällskapet för
folkundervisningens befrämjande. —
Gift 1878 med Anna Eriksson. Å. N.
Löfvenius, Emil Mauritz Isak,
affärsman, kommunalman,
gymnastik-och idrottsfrämjare, f. 29 febr. 1868 i
Johan Löfvén.
Emil Löfvenius.
Nyköping. Föräldrar:
färgerifabrikö-ren Henric L. och Emilie Neumann. —
Efter läroverksstudier i Nyköping
1876—83 var L. anställd i detalj- och
partiaffärer i hemlandet 1883—93 ocli
1895—96 samt under en vistelse i
Tyskland, Frankrike och England 1893
—95. År 1897 etablerade han
agentur-och partiaffären Emil Löfvenius i
Norrköping, som under hans ledning
liar utvecklats till en av stadens mest
ansedda agenturfirmor. Dessutom var
L. disponent för ab. Julius Thorén i
Norrköping 1913—15 samt verkst.
dir. i och styr.-led. av ab. Sv. ull
1919—36. Åren 1918—19 var han
föreståndare för Statens
industrikommissions ullbyrå i Stockholm. Han var
led. av styr. för Jolin och Mathilda
Lennings sjukhem i Norrköping 1906
—29 och verkst. dir. 1922—39. L., som
1926—34 var stadsfullmäktig i
Norrköping, blev 1931 politierådman där
och innehade denna befattning till
1937, då poliskammarens domsrätt
indrogs och ersattes av en polisdomstol.
—• L. har utfört en betydande gärning
som främjare av sv. gymnastik och
idrott. Han var bl. a. led. av styr. för
Norrköpings gymnastikfören. 1896—
1912 (ordf. 1904—12), för Sv.
gymna-stikförb. 1904—23, för Östergötlands
gymnastikförb. 1922—34 (ordf. 1930
—34) samt ordf. i Norrköpings allm.
gymnastikavd. 1913—17 och 1921—
33. L. var vidare led. av
Riksidrotts-förb:s överstyr. 1903—07 och är
initiativtagare till idrottsmärket (1907),
världens äldsta i sitt slag. — Gift
1896 med Terese Schelin. G. M—e.
Löfvenskjöld, ätt, vars äldste
kände stamfar Anders Simonsson († 1588)
var bördig från Danzig oeh 1580 blev
borgmästare i Västerås. Bland hans
barnbarn, vilka antogo släktnamnet
Löfgren, märkes domprosten i
Linköping Petrus Simonis Löfgren (f. 1627,
† 1691). En äldre son till denne, lands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
