- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
169

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löfvenskjöld, ätt - 1. Löfvenskjöld, Henrik - 2. Löfvenskjöld, Salomon - 3. Löfvenskjöld, Charles - Löfving, Birger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Löfvenskjöld

169

Löfving

kamreraren i Östergötland Anders
Löfgren (döpt 1668, † 1728), blev far till
ämbetsmannen och skalden Henrik
Löfgren (L. 1), som 1743 adlades
med namnet L. Denna ättegren
utdog på svärdssidan med L. 1: s yngste
son, livdrabanten Henrik Adolf L. (f.
1748, † 1767). — En yngre son till
domprosten Petrus Simonis Löfgren
var häradshövdingen Gabriel Löfgren
(f. 1672, † 1744). Bland dennes söner,
vilka 1756 adlades och adopterades på
sin kusins, L. l:s, namn och nummer,
märkes amiralitetsöverkommissarien
Samuel L. (f. 1726, † 1804). En äldre
son till honom, ämbetsmannen
Salomon L. (L. 2), upphöjdes 1810 i
fri-herrligt stånd och slöt själv sin
fri-herrliga ättegren. En yngre bror till
L. 2, överstelöjtnanten i armén,
hovmarskalken Carl Fredrik L. (f. 1769,
† 1853), blev far till hovmarskalken
Axel Salomon Fredrik L. (f. 1808, †
1892), med vilken ätten utslocknade,
och lantbruksarkitekten Charles Emil
L. (L. 3).

1. Löfvenskjöld, Henrik Anders,
före adlandet Löfgren, ämbetsman,
skald, f. 5 sept. 1699 på Eggeby, östra
Husby skn, östergötl. län, † 25 maj
1765 i Karlskrona. Föräldrar:
lands-kamreraren Anders Löfgren och Anna
Scheibe. — L. blev student i Uppsala
1716 och började 1719 tjänstgöra som
e. o. kanslist vid krigsexpeditionen och
1720 vid utrikesexpeditionen. Han
åtföljde som sekr. envoyén greve H.
Cedercreutz till Ryssland 1722. Efter
hemkomsten blev han 1725
hovmästare för de kungliga pagerna, 1728
advokatfiskal i Kammarrevisionen och
1736 assessor där, 1740 preses i
Amiralitetskammarrätten och slutligen
1747 amiralitetskammarråd. Han
adlades 1743. — L. var en mycket
duglig ämbetsman, som användes i många
kommittéer och kommissioner.
Dessutom framträdde han i Lärda Tid-

Henrik Löfvenskjöld. Samtida gravyr.

ningar med dikter på såväl svenska
som latin. De senare, som bl. a.
behandla de sv. konungarna från Gustav
Vasa t. o. m. Karl XI, skattades högt
av samtiden. — Gift 1728 med Ulrika
Wong. T. M.

2. Löfvenskjöld, Salomon,
friherre, ämbetsman, f. 26 dec. 1764 på
öströ i Dagsås skn, Hall. län, † 25 febr.
1850 i Stockholm. Föräldrar:
amiralitetsöverkommissarien Samuel L. och
friherrinnan Johanna Beata Raab. —
L. blev 1779 fänrik vid Kronobergs
reg. Han förflyttades 1782 till Södra
skånska kavallerireg., vars dåv. chef
var J. Ch. Toll. Hos denne blev L.
adjutant 1789 och förskaffade sig under
hans ledning en grundlig erfarenhet på
det administrativa området. Sistn. år
blev han stabsadjutant hos konungen.
När Toll efter Gustav III: s död
avlägsnades från Sverige och blev sv.
sändebud i Warszawa, åtföljde L. honom
dit oeh fick på nära håll bevittna det
polska rikets undergång. Sedan L. 1795
återkommit till Sverige, blev han 1797
överadjutant hos konungen och major
i armén, 1800 hovmarskalk och följ. år
landshövding i Örebro, vilken
utnämning betecknade upptakten till hans
civila ämbetsmannakarriär. På grund
av sina intima förbindelser med Toll
ansågs L. stå det gustavianska partiet
nära, och vid 1809 års revolution togs
han i förvar på befallning av
Adlersparre, då denne med v. armén var på
marsch mot Stockholm. Enligt en
uppgift i Hedvig Elisabeth Charlottas
dagbok skall L. även ha sökt
organisera en rörelse bland närkesbönderna
till förmån för den avsatte Gustav IV
Adolf. L:s stora duglighet
uppskattades emellertid även av den nya
regimen. Vid 1812 års riksdag hade han
säte i statsutskottet, och 1816
utnämndes han till president för
Bergskollegium, varifrån han två år senare
överflyttades till Kammarkollegium. Ären
1819—22 var L. medl. av kommittén
för reglering av rikets styrelseverk. I
det förslag, som av denna kommitté
framlades för 1823 års riksdag och
som bl. a. gick ut på en kraftig
nedskärning av de gamla kollegiernas
verksamhetsområde, kunde L. icke
instämma. I likhet med dåv. kanslirådet
Aug. von Hartmansdorff framlade lian
ett eget förslag med många ur
förvaltningsrättslig synpunkt intressanta
uppslag. Som chef för
Kammarkollegium var L. synnerligen dugande och
motsatte sig ivrigt försöken att
inskränka verkets kompetensområde.
Han avgick som chef 1830 och levde
under återstoden av sitt liv som
privatman. — Yttre hedersbetygelser
kommo i rikt mått L. till del: 1810
blev han friherre, 1825
serafimerrid-dare och 1829 en av rikets herrar. —

Salomon Löfvenskjöld. Målning (detalj) av
P. Krafft d. y. 1835.

Gift 1802 med Juliana Margaretha
Coyet. H. E—a.

3. Löfvenskjöld, Carl (Charles)
Emil, lantbruksarkitekt, f. 27 jan.
1810 på Snälleröd, Färingtofta skn,
Kristianst. län, † 18 okt. 188S på
Bergatorp, Berga skn, Skarab. län.
Föräldrar: hovmarskalken Carl
Fredrik L. och friherrinnan Eva TJlrika
Sofia Åkerhielm. Brorson till L. 2.
—- L. blev student vid Uppsala univ.
1825 och började där studera
juridik. Han avbröt dock efter någon tid
sina studier på grund av sjuklighet.
och slog sig ned som lantbrukare på.
sitt gods Bergatorp. -— L. utförde ett
betydelsefullt och oegennyttigt
informationsarbete för en rationellare,
prydligare ocli mer ekonomisk
lant-bruksarkitektur. Han förordade bl. a.
byggnadernas centralisering i
åkerområdena och användandet av gråsten
som byggnadsmaterial för ladugårdar
ocli uthus. Han utgav planschverken
"Om landtmannabyggnader" (1854—
55, text av C. A. Forsselius) ocli
"Landtmannabyggnader,
hufvudsakligen för mindre jordbruk . . ." (1868;
ny uppl. 1890—94), vilka belönades
med Lantbruksakad: s lilla resp. stora
guldmedalj, och medarbetade i
Tidskr. för byggnadskonst och
ingenjörsvetenskap. Tidskr. för sv. landtbruket
ocli Landtbruksakad^ liandl. ocli
tidskr. — Ogift. R. S.

Löfving, Carl Birger Emanuel,
socialpolitiker, f. 2 sept. 1888 i
Stockholm. Föräldrar: kontrollören Carl
Emil Gustafsson och Anna Löfving.
—- L. avlade mogenhetsex. i Stockholm
1908 och blev jur. kand. vid
Stockholms högskola 1915. År 1908
anställdes han i Stockholms stads tjänst, där
han var amanuens vid drätselnämnden
1908—13 och vid statistiska kontoret
1913—17. Åren 1917—20 var han
notarie, sekr. och led. i Riksförsäkrings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free