Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löfving, Birger - Löfwing, Concordia - Löfving, Stefan - Lönblad, Emilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löfwing
170
Lönblad
Birger Löfving.
anstalten ocli innehade befattning av
samma slag i Försäkringsrådet 1920
—25. I och med att han 1917 antogs
som sekr. i Stockholms stads
barnavårdsnämnd, blev han knuten till det
verksamhetsfält, som lian skulle ägna
huvuddelen av sina krafter. Han var
sekr. hos sakkunniga för
överarbetning av lagförslag om den offentliga
barnavården 1923—24 och
barnavårds-dir. i Stockholm 1926—47. L. blev led.
av styr. för Sv. fattigvårds- och
barna-vårdsförb. 1929, för Statens
ungdomshem 1937 och var led. av kommittén
för socialvårdens centralisering 1941
—47. Sedan sistn. år är han sekr. i
Bångska stiftelsen (för främjande av
sociala ändamål), Stockholm. — L.
har skrivit artiklar i barnavårdsfrågor
i facktidskr. och har utgivit
"Lagstiftningen om barn utom äktenskapet"
(tills, med byråinspektör V. Carlson,
1937) samt "övervakning och tillsyn
enligt barnavårdslagen" (1945). —
Gift 1920 med folkskollärarinnan
Dagmar Karlsson. K. L.
Löfwing, Anna Sofia
Concor-d i a, författarinna, filantrop, f. IS
febr. 1S43 i Hälsingborg, † 12 maj 1927
i Stockholm. Föräldrar: kamreraren
Arvid L. och Adamina Juliette von
Lützow. —- L. avlade ex. vid Högre
lärarinneseminariet 1864 och
utexaminerades från Gymnastiska centralinst.
1870. Från följ. år till 1877 var hon
lärarinna i gymnastik vid ovannämnda
seminarium och den därmed förenade
normalskolan. På uppdrag av
seminariets styr. studerade hon den
Drach-mannska gymnastiken i Köpenhamn;
under en tid var hon inspektris för
fysisk fostran vid flickskolorna i
London och höll föreläsningar i ämnet i
många europeiska länder. Styr. för
Lorénska stiftelsen gav henne i
uppdrag att undersöka vården av
värnlösa barn i England, Frankrike,
Danmark m. fi. länder, vilket arbete förde
henne in på en ny livsbana. Hon
stiftade 1SS4 "Fören. för det godas
befrämjande", som skulle ha till uppgift
att genom anläggande av
åkerbrukskolonier förhjälpa fattiga
jordbrukare att förvärva egna hem. Den första
kolonin av detta slag grundades 1897
vid Lämneå i Östergötland.
Verksamheten stagnerade därför att L. strax
efter sekelskiftet drabbades av
fullständig blindhet. —- L. utgav några
läroböcker i franska och engelska,
sagosamlingarna "Nordiska
skymningssagor" (1871) och
"Sommarsagor för vinterkvällarne" (1SS5) samt
arbetet "Fysisk uppfostran och dess
plats i ett rationellt
uppfostringssystem" (1883; på engelska 1882).
Dessutom översatte hon ett par arbeten av
den amerikanske teoretikern Henry
George, bl. a, "Framåtskridandet och
fattigdomen" (1884), vilket
synbarligen gjort ett djupt intryck på
henne och bestämt hennes egen
verksamhet som jordbrukskolonisatör. —
Ogift. T. M.
Löfving, Stefan, partigängare,
f. 24 dec. 1689 i Narva, † 22 okt. 1777
på bostället Hommanäs i Borgå skn,
Finland. Föräldrar:
artillerikonstapeln Mårten L. och Catharina Winter.
— L. var 1703—08 i tjänst hos
köpmannen Joachim Frese i Viborg och
170S—10 hos gränsmajoren i Karelen
Simon Afleek samt blev 1711
mönsterskrivare vid Åbo läns infanterireg.
Från maj s. å. användes L. i riskfyllda
spaningsuppdrag och gjorde sig snart
känd som en av sv. arméns djärvaste
partigängare. Från 1718 ledde han
privata kaparexpeditioner i finska
skärgården. Efter fredsslutet försökte han
sig först som jordbrukare men förde
därefter en kringirrande tillvaro; 1729
erhöll han kaptens rang, men hans
tjänster togos ej i anspråk. År 1731
begav lian sig missnöjd till Holstein,
där han av hertig Karl Fredrik
tillerkändes pension under fem år. På
förslag av Krigskollegium erhöll L. 1736
Hommanäs som boställe. Åren 1739—
40 företog han på uppdrag av general
C. E. Lewenhaupt en hemlig
expedition till Ryssland och trädde efter
krigsutbrottet mellan Sverige och
Ryssland 1741 i tjänst som spanare i
Karelen. På grund av en vilseledande
rapport, som han 1 mars 1742 lämnade
Lewenhaupt rörande ryska arméns
framryckning, blev han arresterad och
satt fången i Tavastehus till slutet av
aug. s. å., då han omedelbart före
fästningens kapitulation frigavs och med
sin familj flydde över till Stockholm.
Därifrån begav han sig till Torneå,
där han trädde i tjänst hos
generalmajor Chr. Freidenfelt och till krigets
slut var sysselsatt med djärva
spaningsföretag och bevakningar. I maj
1743 besegrade han sålunda en rysk
styrka på Karlön utanför Uleåborg.
På grund av familjens nödlidande
tillstånd framlade L:s hustru vid 1743
års riksdag en böneskrift, som icke
ledde till något omedelbart resultat.
I slutet av 1746 inledde L.
förbindelser med ryske ministern i Stockholm
J. A. von Korff och erbjöd Ryssland
sina tjänster, enligt vad lian själv
uppgav för att utlista ryska
regeringens planer. Intrigen ledde
emellertid till intet. — L. erhöll 1747
majors rang och 1752 en livstidspension.
— L:s dagboksanteckningar från
åren 1710—20, som förvaras i Borgå
lyceum, äro utg. av E. Hornborg
under titeln "En spanare under stora
ofreden" (1927). Ett utdrag av L:s
journal från åren 1739—43 ingår i
Krigsmanliuskontorets
underhållsremisser 1750—51 (Krigsarkivet). —
Gift 1) 1719 med Christina
Magdalena Aleenia (Alsenia); 2) 1730 med
Helena Uggla, † 1751; 3) med Maria
Beata Frontin (Fontin). — Litt.: C.
G. Malmström i Hist. tidskr. 1896; E.
Hornborg, "S. L." (1946). A. Åg.
Lönblad, Johanna Maria Emilia,
målarinna, f. 29 mars 1865 i
Kristianstad, f 27 jan. 1946 därstädes.
Föräldrar: teckningsläraren Johan
Ulrik L. och Hilda Julia Osberg. —
L. utbildade sig till teckningslärarinna
vid Tekn. skolan i Stockholm 188S—
S9. Hon hade då praktiserat i yrket
vid skolorna i hemstaden sedan 1882.
Efter studier vid Elisabeth Keysers
målarskola 1S90—93 var hon elev till
Bonnat och Louise Breslau i Paris
1893—95 och debuterade på
Parissalongen 1897 med "Jungfru Maria
i rosengård" (Kristianstads mus.).
Efter återkomsten till hemlandet var
L. med undantag för åtskilliga
utländska studieresor bosatt i sin
födelsestad. — L. var mycket anlitad
som porträttör. Som ex. kunna
nämnas bilder av grevinnan Anna TrolIe-
12 •
Emilia Lönblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
