- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
172

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löfwing ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lönnberg

172

Lönnegren

Carl Lönnberg,

sala. — L. var en viljemänniska med
strängt pliktmedvetande, praktisk
klokhet, stor initiativförmåga och
representativt framträdande. Hans
största intresse var och förblev in i det
sista diakonin — Ersta befästes
under L:s ledning som en central
institution inom den sv. kyrkan, och
Värsta diakonissanstalt i Härnösand, som
tillkom 1912, är hans skapelse. Sitt
diakonitestamente kan han sägas lia
nedtecknat i nr 237 i 1937 års
psalmbok. L. var vid sin död ordf. i Sv.
diakonisällskapets styr. — Förutom
en mängd artiklar i olika
dialconitid-skr. publicerade L. "Minnesskrift till
Svenska diakonissanstaltens
femtioårs-jubileum" (1901), "Luthers kyrka
och kärlekens gärningar" (1902) ocli
"Johan Christoffer Bring" (1926). —
Gift 1) 1S89 med Ester Viktoria
Ilell-ström, † 1899; 2) 1903 med Emma
Maria Johanna Stålhös. D. T.

1. Lönnberg, C ar l Johan Leonard,
godsägare, politiker, f. 24 juli 1828 i
Linköping, † 12 sept. 1905 i Skeda
skn, östergötl. län. Föräldrar:
färgaren Johan L. och Maria Kristina
Jans-dotter. — L. blev 1S47 student i
Uppsala och 1854 fil. dr på avh.
"Con-spectus florae Ostrogothicæ". Under
läsåret 1854—55 tjänstgjorde han
som extra lärare vid Linköpings
gymnasium men ägnade sig därefter helt åt
lantbruk. Han ägde egendomen
Bing-stad utanför Norrköping, vilken
tillfallit honom genom giftermålet med
en dotter till prosten och politikern
Christian Stenhammar. Åren 1861—•
70 var ban även ägare till Grimstad i
Kvillinge skn. Från 1890 var han
lantbruksförvaltare på Munkebo i Skeda
skn. — L. var led. av bondeståndet
1S62—63 och 1865—66 samt av Andra
K. 1867—69. I bondeståndet hörde
ban till de tongivande inom det
liberala och reformivrande
"östgötapartiet" och följde ministären De Geer

även i dess frihandelspolitik. I Andra
K. deltog han 1867 i bildandet av det
s. k. ministeriella partiet ocli
framträdde följ. år som dettas ordf. utan
att dock i egentlig mening intaga
någon ledarställning vid riksdagen eller
inom partiet, som f. ö. snabbt började
försvagas. L., som alltifrån sista
ståndsriksdagen var led. av
bankoutskottet, beskylldes på
lantmannapar-tihåll för att vara alltför
privatbanksvänlig, varför lian 1869 överflyttades
till konstitutionsutskottet. Vid
andra-kammarvalet 1869 blev han ersatt
med en lantmannapartist. — Gift
1855 med Matilda Lovisa Jacoiina
Stenhammar. S. Sw.

2. Lönnberg, Axel Johan Einar,
zoolog, f. 24 dec. 1865 i Stockholm, †
21 nov. 1942 därstädes. Son till L. 1.
— L. avlade mogenhetsex. i
Norrköping 1884, blev vid Uppsala univ. fil.
kand. 1887, fil. lic. 1890 och fil. dr
1891 samt var docent i zoologi där
1891—1903. Under denna tid var han
även fiskeritjänsteman. Han blev 1903
intendent vid Göteborgs mus:s
naturhistoriska avd. och var 1904—33 prof.
och föreståndare för Riksmus :s
verte-bratavd. — L. bedrev studier inom
nästan alla djurgrupper utom
insekterna. Denna linnéanska
mångsidighet, liksom omfånget och kvaliteten
av lians vetenskapliga och populära
författarskap, saknar motstycke bland
nutida sv. zoologer; lian utgav dock
aldrig något större, sammanfattande
arbete. I sin drsavh. behandlade lian
binnikemaskarna. Hans
ungdomsarbeten behandla i allmänhet evertebrater,
bl. a. skorpioner och bläckfiskar. Som
fiskeritjänsteman undersökte han
öre-sunds, Kattegatts och Skäldervikens
fauna, och han bearbetade även
material från flera expeditioner. Sedan
han kommit till Riksmus., arbetade
han mest med ryggradsdjurens
systematik och anatomi. Han skrev även
flera faunistiska och djurgeografiska

Einar Lönnberg.

arbeten; bl. a. beskrev lian myskoxen,
gnagare, pungdjur m. fi. däggdjur.
Fåglarna intresserade honom troligen
allra mest, och som fågelsystematiker
erhöll han internationellt rykte. Från
1913 ledde han Riksmus :s
fågelring-märkningar och företog omfattande
undersökningar över de sv. fåglarnas
flyttningsvägar. Om de lägre
ryggradsdjuren utgav han flera skrifter.
Han behandlade även bl. a. Afrikas och
Nordamerikas fauna. L:s populära
produktion omfattar flera allmänt
kända zoologiska standardverk, "Atlas
över djurriket" (1913),"Sveriges
ryggradsdjur" (1—3, 1914—15), "Sveriges
vatten och dessas invånare" (3:e uppl.
1923; tidigare uppl., 1903, 1911,
ingå i "Sveriges djurvärld", som han
utgav tills, med L. A. Jägerskiöld och
G. Adlerz), "Sveriges jaktbara djur"
(1923), "Svenska fåglar" (1929) och
"Svenska fåglars flyttning" (1935).
Han utgav Linnés "Föreläsningar
öfver djurriket" (1913). I
naturskyddssyfte skrev L. i Fauna och
Flora om fjällräven, björnen,
lodjuret, vargen, järven och kornknarren.
Han redigerade "Jakt och jaktvård"
(i Sv. jordbrukets bok, 1925) samt
redigerade Sv. fiskeritidskr. 1903—
06 och den av honom startade
tidskr. Fauna och Flora från 1906 till
sin död. I den senare, vårt lands
främsta populärbiologiska tidskr., har han
publicerat sammandrag av flera av
sina skrifter. L. företog
forskningsresor till Florida 1892—93, Kaspiska
havet 1899 och Östafrika 1910—11.
Han blev led. av ett stort antal lärda
samfund, bl. a. av Vet. akad. 1905
(preses 1923—24, v. preses 1924—42)
och av Lantbruksakad. 1905. Från
1925 var han prefekt vid Kristinebergs
zoologiska station och från 1928 ordf.
i Vet. akad:s naturskyddskommitté.
Han var ordf. i Sv. jägareförb. 1931—
36. — Gift 1894 med Eva Thora
Lovisa Fries. — Litt,: biografi av B.
Hanström i Fauna och Flora 1942 och
i Fvsiografiska sällsk:s i Lund
för-handl. 1943. T. F.

Lönnegren, Fr itu Leonard,
tidningsman, f. 18 juni 1895 i Kalmar.
Föräldrar: målarmästaren Rudolf
Theodor L. och Emeli Sofia Karlsson.
— Efter skolgång vid Kalmar högre
allm. läroverk blev L. kontorist hos
speditionsfirman J. M. Bohm i
Stockholm 1913. Han var 1914^-19 anställd
vid Säfveåns ab., Orrefors bruksab. och
ab. Sv. fönsterglasbruken, Orrefors. År
1919 blev han medarb. i Jönköpings
Läns Tidn., vars red.-sekr. han var
1920—23; han var red.-sekr. i
Smålands Allehanda 1923—24 och i
Ivarls-krona-Tidn. 1924—29 samt andre red.
i Sundsvalls-Posten 1930—31. Sistn.
år blev han medarb. i Aftonbladet, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free