Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Löven, Fredrique - 2. Löven, Euphrosyne - Löwenadler, släkt - 1. Löwenadler, Fredrik - 2. Löwenadler, Holger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löven 177 Löwenadler
Fredrique Löven. Teckning av G. D. Bossi
1800.
av naturen fått ett välljudande
talorgan, en särdeles välbildad gestalt
och ett skönt, grekiskt format ansikte,
genom vilka företräden, jämte den
värme hon förstod att inlägga i sitt
spel, hon oemotståndligt hänförde
åskådarna" (Personne i "Svenska
teatern under gustavianska tidehvarfvet",
1, 1913). Bland hennes roller omtalas
företrädesvis Semiramis och Atlialie i
Voit aires och Racines likabenämnda
tragedier, Roxelane i Favarts
"Soli-man den andre", Eugenie i Monvels
"Klosteroffren" och icke minst
titelrollen i Gustav III:s och Kellgrens
drama "Drottning Kristina". Hon var
också känd som älskarinna till J. T.
Sergel. — Ogift. A. L.
2. Löven (Löf), Euphrosina,
(Euphrosyne), skådespelerska, f.
9 mars 1772 i Stockholm, † 1 juli 1828
därstädes. Syster till L. 1. — L.
debuterade 1790 som Märta Banér i
Gustav III:s skådespel "Gustaf Adolfs
ädelmod" och var därefter under några
år engagerad vid K. teatern, där hon
särskilt gjorde lycka i pageroller.
Mindre framstående som aktris än
systern Fredrique blev hon främst
uppmärksammad som älskarinna åt
hertig Karl och åt hertig Fredrik Adolf
efter dennes brytning med Sophie
Hagman. För hennes del stämmer alltså L.
von Engeströms yttrande om
"familjen Löf, som räckte till för alla". Hon
umgicks i det Sergelska kotteriet, ocli
av Sergels hand finnas karikatyrer av
henne. — Ogift. T. H.
Löwenadler, släkt från Småland.
Dess äldste kände stamfar Lars
Kjellman var under 1600-talets andra hälft
kronobefallningsman i östra och Västra
härad, Jönköp. län. En yngre son till
honom, ryttmästaren vid Smålands
kavallerireg. Christopher Laurentius
Kjellman († 1762), blev far till
kor-netten vid Adelsfanan Johan Carl
12 Svenska män och kvinnor V
Kjellman (f. 1722, † 1800). Denne
tjänstgjorde någon tid i österrikiska
armén och upphöjdes 1781 i romerskt
riksadligt stånd med namnet von L.;
lians avkomlingar ha dock endast
kallat sig L. Ätten, vars adelskap 1783
godkändes av Gustav III,
introducerades aldrig på sv. riddarhuset. Två
söner till Johan Carl Kjellman von L.,
lagmannen och häradshövdingen i
Norra och Södra Vedbo härad, Jönköp.
län, Lars L. (f. 1777, † 1863) samt
handels- och politieborgmästaren i
Norrköping, senare häradshövdingen
i Ås, Gåseneds och Kullings härads
domsaga, lagmannen Kristian Fredrik
L. (f. 1791, † 1844), blevo stamfäder
för släktens nu levande huvudgrenar.
Sonsöner till Kristian Fredrik L. voro
affärsmannen Fredrik L. (L. 1) och
köpmannen Herman Ludvig L. (f.
1872, † 1934), far till skådespelaren
Holger L. (L. 2) ocli målaren Kjell L.
(L. 3).
1. Löwenadler, Lars Johan F re
d-r i k, affärsman, f. 6 dec. 1854 i
Stockholm, † S okt. 1915 i Badgemore,
Henley, England. Föräldrar:
riksbankskassören Fredrik Wilhelm L. ocli
Isabella Feith. — Efter avslutade
skolstudier i Stockholm fick L. 1878
anställning i en trävarufirma i
Newcastle. Efter några år kom han i tjänst
hos den stora exportfirman Trummer
& Co., Successors Ltd, i London och
Hamburg, vilken firma han 1S84
övertog och vars affärer han ytterligare
drev upp och ledde till sin död. Efter
hand blev L. även den ledande inom
’den sv. tändsticksindustrin. Han
inköpte 1892 Jönköpings v.
tändsticksfabrik, 1896 Annebergs
tändsticksfabriks ab. och 1898 Västerviks nya
tändsticksfabrik, vilka bolag 1903
uppgingo i Jönköpings och Vulcans
tändsticksfabriks ab. vid detta bolags
bildande. När sedermera Sv.
tänd-sticks ab. övertog bolaget, blev L:s
Euphrosyne Löven. Lavyr av J. T. Sergel
(Nationalmuseum).
Fredrik Löwenadler.
engelska firma generalagent för
denna sv. världsartikel. L. var
initiativtagare till den sv. handelskammarens
bildande i London 1907 och var till
1914 dess president. Han utnämndes
1911 till kammarherre. — Genom sin
initiativrikedom, energi och
vittfam-nande affärsblick bidrog L. i hög
grad till att utveckla den sv.
tändsticksindustrin. För londonsvenskarna
var han det samlande namnet. L:s
insatser för sv. idrott ha varit av
bestående värde. Han var en stor
idrottsmecenat och skänkte betydande belopp
till Sveriges centralfören:s för
idrottens främjande grundfond. Han
medföljde som "hedersdeltagare" till
Olympiska spelen i Aten 1906. Vid
Olympiska spelen i Stockholm 1912
var L. medl. av
organisationskommittén och ordf. i internationella juryn
för rodd. Han blev s. å. väld till
president i Nordiska roddförb. L. var en
intresserad konstsamlare. Hans stora
konstsamling tillföll 1916 Nat. mus.
— Gift 1884 med Florence Rogers från
England. L. W—e.
2. Löwenadler, Holger Carl
Minton, skådespelare, f. 1 april 1’904 i
Jönköping. Föräldrar: köpmannen
Herman Ludvig L. och Martha
Minton. Brorson till L. 1. — Efter
stu-dentex. i Jönköping 1921 och
humanistiska studier vid Göteborgs
högskola inträdde L. på teaterbanan, först
som elev till Lotten Seelig och Karin
Alexandersson, därefter 1923—27 vid
Dramatiska teaterns elevskola. Efter
några års engagemang i Finland vid
Åbo Sv. teater återvände L. 1930 till
Stockholm, där han s. å. knöts till
Blancheteatern. Under sin följ.
elva-åriga sejour där mognade L. långsamt
till en av våra mest framstående
karaktärsskådespelare. Sitt
konstnärliga genombrott gjorde han 1937 med
Luther i Lawrences "Min son är
min". Livligt uppmärksammad blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
