- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
183

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löwenhielm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lövgren

183

Löwstädt-Chadwick

mansägaren Erik Jansson och Anna
Olsdotter. —• Efter mogenhetsex. i
Karlstad 1874 blev L. fil. kand. 1876,
fil. lic. 1SS1 och teol. dr 1S97, allt i
Uppsala. Han blev efter tjänstgöring
vid Johannelunds missionsinst. ocli
Fjellstedtska skolan lektor i Umeå
1883, i Örebro 18S4 och i Uppsala 1885.
L. var en mycket god pedagog; hans
"Kyrkohistoria till skolornas tjenst"
(1888) fick stor spridning. Han drevs
emellertid till prästkallet, och efter
att ha befriats från teologisk ex.
prästvigdes han 1SS6 och utnämndes
tre år senare till kyrkoherde i Gävle
(tillträdde 1892) samt till
kontraktsprost 1898. Som präst gjorde han sig
starkt gällande. ITan organiserade ett
församlingsliv efter aktuella krav, som
inspirerade till nya vägar och
initiativ runtom i landet. Bl. a. stimulerade
han lekmannaintresset, startade
frivillig kyrklig fattigvård och var den
förste, som byggde församlingshus i
modern mening. Han var den främste
initiativtagaren 1S9S till Sv.
diakonsällskapet och dess skola, Sv.
diakon-anstalten, där han var ordf. 1898—
1920. Sina intentioner fullföljde lian
med oförminskad kraft, sedan han 1900
blivit biskop i Västerås. Vid
kyrkomötet 190S—ban hade tidigare bevistat
kyrkomötena ISS’3 och 1898 —
motionerade han om inrättandet av en
arbets-eentral för clen frambrytande kyrkliga
aktiviteten, vilket ledde till bildande
av Sv. kyrkans diakonistyr. 1910,
där han fick säte som v. ordf. — L.
var en kraftfull, viljestark natur och
tvekade ej att gå till strid för sina
åsikter. Märklig var hans insats i
1890-talets dopstrid, i vilken han med
oböjlig vilja och konsekvens
opponerade mot P. P. Waldenström och
delvis även mot biskop Gottfrid Billing.
L. fick också till sist rätt. Starkt
kritiserades hans stora villighet att
tillstyrka dispens från teologiska ex. för
att avhjälpa den dåv. prästbristen.

Nils Lövgren.

Bland L: s skrifter märkas
"Tankesam-manhanget i Ebreerbrefvet" (1882),
"Utvecklingen inom den lutherska
kyrkan under reformationsseklet af läran
om människans vilja i förhållande till
Guds nåd vid omvändelsen" (18S4),
"Hvarför arbeta vi för svenska
kyrkan?" (1900), "Anvisningar för
barn-gudstjänster’ (1912) och en
bibliografi, som behandlar verk av hans
andra hustrus mor, "Katarina
Elisabet Posse, född Ehrenborg" (1—3;
1913—14). Matematiskt begåvad
utgav han även "Om hela tals delbarhet
med bela tal. Några satser ur den
aritmetiska analysen" (1915). -— Gift 1)
1880 med Bilda Maria Carlberg, †
1898; 2) 1900 med friherrinnan Anna
Elisabeth Posse. D. T.

Lövgren, Oscar Wilhelm,
tidningsman, politiker, ämbetsman, f. 30
aug. 18S8 i Nederkalix skn, Norrb. län.
Föräldrar: skomakaren Johannes L.
och Maria Rydberg. — L. arbetade vid
Nyborgs sågverk ’lS96—1902 och vid
Karlsborgs sågverk 1903—06. Sistn. år
mönstrade han som sjöman men
återgick 1912 till sågverks- och
fabriksarbete, först vid Karlsborgs sågverk i
hemkommunen, senare vid Kalix
sulfatfabrik. Ären 1916—17 var ]ian
ombudsman i Torne och Kalix distrikt
för Försäkringsanstalten Folket.
Efter att ha varit fiskare 1919—28
övergick han slutligen till
tidningsmanna-banan. Han var 1930—47 chefred,
(från 1942 ansvarig utgivare) av
Norrländska Socialdemokraten i
Boden. Sedan 1947 är ban landshövding
i Norrb. län. L. invaldes 1917 av
vänstersocialisterna i Andra K. men
övergick i början av 1920-talet till
socialdemokraterna och är sedan 1023
led. av dessas partistyr. Han lämnade
Andra K. 1948. Från 1924 tillhörde
lian bevillningsutskottet. I riksdagen
liar L. främst arbetat för de
speciella norrlandsintressena, icke minst
för rekonstruktionen av
trävaruindustrin i Norrb. län och för tillkomsten
av en metallurgisk industri där. Han
var led. av processkommissionen 19191—
27, kronotorpsutredningen 1926—2S,
lappmarkslagkommittén 1927—30 och
lapputredningen 193S—44. L. liar
utgivit broschyrerna "Norrbotten i
statistik och biid" (1929),
"Arbetarrörelsen och de arbetslösa" (1934),
"Facklig organisation och planmässig
folkförsörjning" (1934) ocli "Rättvisa åt
Norrbotten" (1938). — Gift 1) 1913—
35 med Hanna Sandberg-, 2) 1935 med
Anna Ottilia Johansson. S. Sw.

Löwstädt, se även Löf stedt.

1. Löwstädt, Karl Teodor,
målare, litograf, f. 16 sept. 1787 i
Stralsund, † 16 juni 1829 i Stockholm. —
L. framträdde påKonstakad:sutställ-(
ningar 1813, 1815 och 1S16, dels med

Oscar Lövgren.

kopior efter äldre målningar, dels med
miniatyrporträtt. Huruvida lian varit
akad:s elev, torde vara ovisst och oviss
även en uppgift, att ban skulle ha
varit den, som introducerade
litografin i Sverige. Men han var utan tvivel
en av de första, som begagnade den
nya reproduktionsmetoden i vårt land.
Åren 1S23—27 utgav han
"Porte-feuille för historiska teckningar", som
i tekniskt avseende visar påtagliga
brister, ocli både före och efter denna
serie publicerade lian en rad
karikatyrhäften, delvis med åtföljande text,
syftande på mer eller mindre kända
personer, t. ex. "Scribleroscriblerus"
(Hammarsköld) ocli
"Färsköls-Ado-nis" (bryggaren Rosenblad junior).
Han utgav också tidn. Laterna
Magica. L. var en god tecknare ocli
tjänstgjorde tidvis som ritlärare, i
vilken egenskap han utgav
"Principritningar för barn". —• Gift 1816 med
Maria Catharina Michaelsson. Th. N.

2. Löwstädt-Chadwick, Emma
Hilma Amalia, målarinna, grafiker,
f. 10 aug. 1S55 i Stockholm, † 2 jan.
1932 i Avignon, Frankrike. Föräldrar:
skräddarmästaren Carl Rudolf
Löwstädt ocli Carolina Magdalena Sophia
Nordqvist. Sondotter till L. 1. — L.
studerade vid Konstakad. 1874—80
ocli fortsatte sedan sin utbildning i
Paris, där hon deltog i
utställningarna på Salongen med målningar ur den
franska kustbefolkningens liv ocli
motiv från fattigkvarteren i London, för
vilka hon erhöll hedersomnämnande.
Hon var länge bosatt i Grez, där hon
och hennes man ägde ett värdshus,
som utgjorde samlingsplats för den sv.
konstnärskolonin. L. var även en
skicklig etsare och deltog som sådan i ett
flertal grafiska utställningar i Sverige
under åren 1911—27. Hon tillhörde
Opponenterna 1885. — Gift 1882 med
den amerikanske målaren Francis
Brook Chadwick. Th. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free