- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
184

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maass, Alex. - Mackle, Roland - Macklier, se Makeléer - 1. Maclean, Rutger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M

Maass, Alexander (Alex.)
Edvard August Friedrich, skogsman, f.
4 mars 1864 i Stockholm, † 9 febr.
1942 därstädes. Föräldrar:
bokhandlaren Philipp Georg M. och Louise
Mathilde Kaup. — M. avlade
mogen-hetsex. i Stockholm 1883 och
utexaminerades från Ombergs skogsskola
18S5 samt från Skogsinst. 1887. Han
blev extra jägmästare i Stockholms
revir sistn. år och assistent i
Österdalarnas revir 1890, studerade som
stipendiat vid skogshögskolan i
Eberswalde i Tyskland 1897—9S och gjorde
i anslutning därtill samt vid senare
tillfällen vidsträckta resor i Tyskland
och andra länder för studier i
skogshushållning. Han var lektor i
skogsmatematik och skogsindelning vid
Skogsinst. 1898—1901 och
föreståndare för den nyinrättade Statens
skogsförsöksanstalt 1902—08, utnämndes
till jägmästare i Västerdalarnas
revir 1903 men tjänstgjorde aldrig där
samt var jägmästare i Stockholms
revir 1908—IS. Ären 1918—29 var han
byråchef på extra stat för den
nyupp-rättade skogsindelningsbyrån i
Domänstyr. — M. var en dugande skogsman,
och som lärare höjde han den
skogsmatematiska undervisningen till ett
högre plan. Han medarbetade flitigt i
fackpressen, bl. a. med
"Skogsförsöks-väsendets utveckling i Sverige,
nuvarande organisation samt första
arbetsprogram" (1904) och uppsatser
rörande skogsuppskattning m. m.,
varjämte lian utgav "Tabell för
träd-uppskattning" (1908; 3:e uppl. 1912).
M. gjorde även betydande insatser
inom det enskilda skogsbruket, ss. vid
delningen 1890—95 av de skogar, som
gemensamt tillhörde Stora
Kopparbergs bergslags ab., Korsnäs sågverks
ab. och Kopparbergs och Hofors
sågverks ab. År 1926 invaldes han i
Lant-bruksakad. — Gift 1894 med Esther
Elisabeth Widegren. S. L.

Mackie, Roland, stenhuggare
av tysk härkomst, verksam i Sverige
under 1500-talets senare hälft, † 1581.

Alex, Maass.

— M. var verksam vid flera av
Vasatidens stora slottsbyggen, där han
anlitades för dekorativa
huggstensarbe-ten. Han arbetade 1557 vid Uppsala
slott, då denna byggnad uppfördes i
sin tidigaste form, och förflyttades
1559 till Kalmar; där och vid
Borgholm var han verksam under
återstoden av sitt liv. När Dominicus
Pahr 1575 blev ledare för
byggnadsverksamheten vid Kalmar slott,
utförde M. flera av de av honom ritade
praktfulla renässansportalerna. Även
den bekanta slottsbrunnen, med stor
sannolikhet av samme arkitekt,
utfördes 1579—81 av M. i samarbete med
Håkan Stenhuggare. M. L—n.

Macklier, se Makeléer.

1. Maclean [-klln], Rutger,
före introduktionen Makeléer,
friherre, lanthushållare, politiker, f. 28
juli 1742 i Hjärtums skn, Göteb. län,
† 14 jan. 1816 på Svaneholm i
Sku-rups skn, Malmöh. län. Föräldrar:
översten friherre Rutger Makeléer
och Vilhelmina Eleonora Coyet. Om
M:s släkt se Makeléer, s. 197. — M.
växte troligen upp på Pugerups säteri,
som fadern genom gifte hade
förvärvat. Han torde ha studerat juridik,

enär han 1760 blev auskultant vid
Göta hovrätt. Han blev löjtnant vid
Jämtlands dragonreg. 1771 och
generalkvartermästare 1781; 1780—S6 var
han kammarherre hos drottningen.
Livet igenom hade han en intensiv
läslust, och han skaffade sig ett
rikhaltigt och mångsidigt bibliotek av
framför allt ekonomisk och politisk
litteratur. Från 1782, då han lämnade
krigstjänsten, skötte han till sin död
godset Svaneholm i Skurups skn, vilket
han ärvt efter morbrodern, överste
G. J. Coyet. Ären 1782—83 gjorde
han en studieresa till England,
Skottland och Holland. •— M:s
berömmelse vilar huvudsakligen på hans
insatser som lanthushållare och på
de impulser, som han gett hela det sv.
jordbruket. Svaneholms såväl
huvudgård som arrendehemman, ett drygt
hundratal, ledo vid M:s tillträde av
nedärvd vanhävd, som stigande
jordbrukspriser gjorde alltmera märkbar.
Dagsverken på huvudgården och
ägosplittring på hemmanen medförde
oskälig tidsspillan för landbönderna
och ökade deras skuldsättning, och
gemensamhetsdriften hindrade
individuella framsteg. Genom omläggning
av arrende-, bruknings-, byggnads- och
redskapsformer iståndsatte han snabbt
Svaneholm. Han utlade det stora
flertalet hemman till enskiften om ett
fyrtiotal tunnland med möjligast
kvadratiska form kring nyuppförda
gårdar, vartill M. själv gjort
ritningar. Huvudgården uppdelades
mellan slottsherrns eget bruk och sex.
möjligen fyra, större enheter om 60
à 80 tunnland, som drevos med
statdrängar under M:s överinseende och
som med skäl kunde betraktas som
lantbruksskolor. Dagsverkena ersattes
för bönderna och till större delen
även för torparna med
penningavgifter. Med avseende på brukningssättet
genomfördes växelbruk med
djupplöjning, foderväxtodling, regelbunden
stallfodring och stark ökning av
boskapsstammen. Till en början visade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free