- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
186

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magister Majestatis - Magito, Angelique - Magnell, släkt - Magnell, Jacob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IVIagito

1S6

Magnell

återfinnas såväl där som i Skåne,
TJppsverige ocli Danmark. M:s mest
karakteristiska verk är dopfunten i
Tryde kyrka, där lian till det under
1100-talet brukliga funt-schemat med
figurscensmyckad cuppa och fyra
infoten framväxande odjurshuvuden
fogat ett nytt element, plastiskt
framträdande figurpar i cuppans hörn,
som ge kompositionen en förnäm
arkitektonisk stadga. Liksom han i
■detta verk anknutit till Lundadomens
figurstil, upptog han dennas
fantastiska väktardjur vid den
skulpturala utsmyckningen av Tryde kyrka
•och av Hablingbo kyrkas (Gotland)
nordportal. M:s och hans verkstads
övriga dopfuntar, vanligen präglade av
det s. k. majestas-domini-motivet, som
föranlett namngivningen (genom J.
Roosval), visa skilda influenser,
huvudsakligen av gotländsk karaktär.
Anmärkas må, att åsikterna om M:s
och honom närstående mästares
verksamhetstid och inbördes förhållande
ännu starkt divergera. — Litt.: J.
Roosval, "Die Steinmeister Gotlands"
(1918); Monica Rydbeck, "Skånes
sten-mästare före 1200" (1936); E.
Lundberg, "Byggnadskonsten i Sverige
under medeltiden" (1940). M. L—n.

Magito, Maria Sofia Angela (A n
-g el i q ue), skådespelerska,
sångerska, f. 22 okt. 1S09 i Stockholm, †
8 okt. 1895 i Uppsala. Föräldrar:
överfyrverkaren vid Svea artillerireg.
Pietro No€l M. och Catarina Muller.
—• Redan vid åtta års ålder antogs M.
som elev vid K. teatern. I sång
undervisades hon av C. M. Crælius och i
dramatisk framställningskonst av
Maria Christina Ruckman. Hon fick
sina första roller som tolvåring, gjorde
stor succé och blev snart bemärkt som
sångerska även i landsorten. Hennes
egentliga sångdebut ägde rum vid en
konsert i Tyska kyrkan i Norrköping
1826. Åren 1827—32 var M. knuten
till Carl Wildners sällskap, som
vintertid spelade i landsorten och om
somrarna på Djurgårdsteatern. Sistn.
år övergick hon till E. W. Djurströms
teaterföretag, och då A. G. Wallin
övertog detsamma, kvarstannade hon
hos honom liksom hos Oscar
Andersson, då denne i sin tur 1S50 blev
sällskapets ledare. Under denna tid hade
M. sin glansperiod. Både genom
skönhet och scenisk talang var hon inom
det lyriska området landsortens
obestritt främsta kvinnliga kraft. Bland
de många vitt skiftande uppgifter hon
på ett glänsande sätt utförde, nämnas
i synnerhet titelrollen i Henslers
romantiska sångspel "Donaunymfen"
och Laura i "Slottet Montenero".
Sedan M. omkr. 1855 lämnat Oscar
Anderssons sällskap, gifte hon sig och
reste tills, med sin make i landsorten

Angelique Magito.

till långt in på lS60-talet,
omväxlande uppträdande på kyrkokonserter
och på s. k. "tarachim" på
landsbygden och i småstäderna. Efter makens
död intogs hon 1883 på fattighuset i
Uppsala. —• Gift omkr. 1855 med
underofficeren Ture Jerving. A. L.

Magnell, värmlandssläkt,
härstammande från bonden Bengt
(Håkansson, f. i början av 1500-talet) i
Västra Hungvik i Högeruds skn. Hans
sonson var rådmannen i Karlstad,
häradsdomaren i Gillberga skn Knut
Bryntesson (f. 1592, † efter 1669). Av
dennes söner, vilka efter hemorten
Magnebyn i Gillberga skn antogo
släktnamnet Magnelius, märkas
kyrkoherden i Stavnäs, kontraktsprosten
Brynte Canuti Magnelius (f. 1626,
t 1701). Släktnamnet ändrades till
M. av dennes söner. En av dessa,
kaptenen Gustaf M. (f. 1678, f 1754),
blev farfar till kaptenen Jakob M. (f.
1765, † 1826), från vilken alla nu
levande medl. av släkten härstamma.
En sonson till den sistnämnde,
kyrkoherden i Edsleskogs pastorat,
kontraktsprosten Johan Jakob M. (f. 1S17,
† 1SS2), blev far till väg- och
vatten-bvggaren Jacob M. (se nedan). En son
till denne är översten, chefen för
Fortifikationskåren Kjell Jakob Trvggve M.
(f. 1896).

Magnell, Carl Jacob, väg- ocli
vattenbyggare, f. 19 maj 1S57 i
Kristinehamn, † 12 sept. 1928 på
Monte-bello vid Helsingör. Föräldrar:
kontraktsprosten Johan Jakob M. ocli
Elisabeth (Elise) Laurell. -— Efter
avslutade skolstudier i Kristinehamn
1872 studerade M. vid Tekn.
elementarskolan i Norrköping, varifrån han
utexaminerades 1875. Han studerade
därefter vid Tekn. högskolan och
samtidigt därmed, 1S7S—79, vid
Stockholms högskola. Efter avgångsex.
från Tekn. högskolans avd. för
väg-och vattenbyggnadskonst 1879 var han

under de närmaste åren anställd som
ingenjör och arbetsledare vid olika
vattenreglerings- samt väg- och
vattenbyggnadsföretag. Han var 18S5—
95 lektor i byggnadskonst vid Tekn.
elementarskolan i Borås och innehade
samtidigt, 1S86—95, Borås
ingenjörsbyrå. M. var lektor i mekanik m. m.
vid Tekn. elementarskolan i
Norrköping 1S95—98, då han blev arbetschef
samt sedermera s. å. trafikchef,
ban-och maskiningenjör vid Uddevalla—•
Vänersborg—Herr ljunga jernvägsab.,
vilka befattningar han innehade till
1903. M. fick 1902 andra
förslagsrummet till professuren i
vattenbyggnadskonst vid Tekn. högskolan och blev
1903, efter kallelse, prof. i väg- och
brobyggnadskonst därstädes. Han
avgick från professuren 1922. Under
perioden 1909—22 var han högskolans
rektor. I en för högskolans utveckling
betydelsefull tid gjorde M. en
beaktansvärd insats såväl för den högre tekn.
undervisningens organisation som för
högskolans utvidgning, detta genom
sitt arbete inom 1910 års kommitté,
som förarbetade 1911 års
riksdagsbeslut om högskolans utbyggnad m. m.,
samt som ordf. i den senare tillsatta
nybyggnadskommittén. M:s
praktiska duglighet togs även i anspråk
för olika offentliga uppdrag. Han var
bl. a. sakkunnig i processen om
Trollhätte vattenfall 1901—04 och led. av
trafiksäkerhetskommittén 1904—07.
Han var dessutom 1909—28 led. av
Vattenfallsstyr. Bland M:s insatser
inom sv. väg- och
vattenbyggnadskonst förtjänar nämnas, att han
introducerade den s. k.
valsdammskon-struktionen för rörliga dammar
genom ett förslag till dylik damm över
Klarälven vid Dejefors 1907. Han
publicerade en del vetenskapliga
uppsatser inom sitt fack i Tekn. tidskr.
och deltog på sin tid aktivt i Sv.
tek-nologfören:s arbete. — Gift 1885 med
Ellen Valborg Schiller. W. F—s.

Jacob Magnell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free