- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
188

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnus - Magnus, Eduard, affärsman, donator, se nedan - Magnus, Erik, ingenjör, industriman, se s. 189 - Magnus, Johannes, ärkebiskop, se Johannes Magnus, bd 4 s. 70 - Magnus, Lazarus Elias, affärsman, se nedan - Magnus, Olaus, präst, författare, se Olaus Magnus, s. 617 - Magnus, Siri, grafiker, se nedan - Magnus, släkt - 1. Magnus, Lazarus Elias - 2. Magnus, Eduard - 3. Magnus-Lagercrantz, Siri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Magnus

1SS

Magnus

Lazarus Elias Magnus. Målning av C. F.
Richter.

hertigarna från det av dem belägrade
Stockholm. Efter Eriks avsättning
1569 kvarstod han i sv. krigstjänst
och fick av Johan III i förläning
godsen Ekolsund och Venngarn jämte
häraderna Lagunda, Håbo och
Ärling-hundra, allt i Uppland. År 1574 sökte
M., efter värvningar i Nederländerna,
att med vapenmakt erövra det
lauen-burgska hertigdömet från sin yngre
bror Frans men misslyckades. Följ. år
erhöll han i stället av Johan III
Sone-burgs slott och län på ösel, men detta
område erövrades redan s. å. av
danskarna. År 1578 lämnade M. Sverige
för alltid, medan hans familj
kvarstannade. Johan III hade föregående
år fråntagit honom hans sv.
förläningar och till hans gemål Sofia överflyttat
inkomsterna därifrån. På hennes
hemgift hade M. långt tidigare gjort slut.
Han skall ha varit en rå och brutal
landsknektsnatur och en plåga för sin
familj och sina underlydande. -—■
Återkommen till sitt hemland råkade M.
på nytt i tvist med sin bror Frans.
Denne lyckades av kejsaren utverka
tillåtelse att hålla honom fängslad,
och från 15SS till sin död var M. fånge
på Ratzeburgs slott. 13. L.

Magnus, Eduard, affärsman,
donator, se nedan.

Magnus, Erik, ingenjör,
industriman, se s. 189.

Magnus, Jo h änne s, ärkebiskop,
se Johannes Magnus, bd 4 s. 70.

Magnus, Lazarus Elias,
affärsman, se nedan.

Magnus, Olaus, präst, författare,
se Olaus Magnus, s. 617.

Magnus, Siri, grafiker, se nedan.

Magnus, släkt av judisk börd, som
inkom till Sverige 1779 med
strumpfabrikanten Elias M. (f. omkr. 1730
i Röbel i Mecklenburg, † 1797 i
Stockholm). Denne bosatte sig med
stöd av 1775 års frihamnsförordning

i Marstrand som köpman och
drottningens hovfaktor, erhöll 1784
skyddsbrev som handlande i Göteborg och
flyttade följ. år till Stockholm, där
han bl. a. anlade en tobaksfabrik och
blev en av de ledande i judiska förs.
Hans son, affärsmannen Lazarus
Elias M. (M. 1), blev far till
affärsmannen och donatorn Eduard M. (M.
2) och grosshandlarna Moritz M. (f.
1803, † 1841) och Emanuel Lazarus M.
(f. 1803, † 1876), vilka 1833 fingo sv.
medborgarrätt. Eduard Mrs dotter
Göthilda M. (f. 1837, † 1901) är jämte
sin make, grosshandlaren Pontus
Furstenberg, känd som donator, bl. a. av
"Eduard Magnus musikfond", som
möjliggjorde byggandet av Göteborgs
första konserthus 1905. Från
ovannämnde grosshandlaren Emanuel
Lazarus M. härstamma alla nu i Sverige
levande medl. av släkten. Han var far
till grosshandlarna Otto Edvard M.
(f. 1835, † 1907), Adolf M. (f. 1836,
† 1914), som hade dottern grafikern
Siri M.-Lagercrantz (M. 3), och Ernst
Samuel M. (f. 1841, † 1919). En son
till den sistnämnde är ingenjören ocli
industrimannen Erik M. (M. 4).

1. Magnus, Lazarus Elias,
affärsman, f. 25 febr. 1770 i Strelitz,
Mecklenburg, f 21 maj 1851 i
Göteborg. Föräldrar: strumpfabrikanten
Elias M. och Malke Hirsch. — M.
erhöll 1795 skyddsbrev i Göteborg för
handelsidkande i öppen bod. Hans
firma L. E. Magnus & co., som
handlade med socker, tobak, kaffe,
vävnader m. m., utvecklades snart till en
av de största i staden och har tydligen
tidigt gått över till ren grosshandel.
M. anlade även sockerbruk och
tobaksfabrik samt blev senare sparbanksdir.
Ilan var en av stiftarna 1848 av
Göthe-borgs privatbank (från 1858
Göteborgs enskilda bank). Inom den
mosaiska förs. i Göteborg var M.
1807—-51 ordf. för förs:s äldste. År 1839
erhöll han på grund av sina förtjänster
sv. medborgarrätt. — Gift 1797 med
Götilda Henriques. H. Wn.

2. Magnus, Eduard, affärsman,
donator, f. 27 okt. 1800 i Göteborg,
† 5 febr. 1879 därstädes. Son till M.
1. ■—- M. utbildades till köpman vid
det av fadern i Göteborg grundade
sockerbruket, i vilket lian tidigt blev
delägare. Bruksbyggnaden brann
emellertid ned, varefter M.
överenskom med Göteborgs största
sockerproducent, firman D. Carnegie & co.,
att icke återuppbygga bruket utan i
stället som intressent ingå i den
Carnegieska firman. Efter sockerbrukets
brand ägnade sig M. i övrigt
huvudsakligen åt bankaffärer. Han var en
av stiftarna 1848 av Götheborgs
privatbank (sedermera Göteborgs
enskilda bank) och tillhörde i tjugu år dess

Siri Magnus-Lagercrantz.

styr. M. ägnade stort intresse åt
staden Göteborgs institutioner ocli
anlitades i en mängd kommunala
förtroendeuppdrag; han var bl. a. i
många år led. av styr. för Göteborgs
mus. Av sin stora förmögenhet, som
vid hans död uppgick till e:a 3,5 mill.
kr., testamenterade M. betydande
summor till olika kulturella och
humanitära ändamål, bl. a. 200 000 kr.
till Göteborgs högskola och 60 000 kr.
till pensionsinrättningen för
ålderstigna tjänstehjon i Göteborg, till
vilken institution han redan i
livstiden gjort stora donationer. — Gift
1S25 med Rachel Jacobson. G. M—e.

3. Magnus-Lagercrantz, Siri
Elise, grafiker, f. 28 sept. 1S75 i
Göteborg, † 17 april 1944 i Uppsala.
Föräldrar: grosshandlaren Adolf
Magnus och Ellen Fanny Raphael.
Sonsons dotter till M. 1. — M.
studerade måleri i Gröteborg vid Valands
målarskola för bl. a. Carl Larsson,
senare i Stockholm för R. Thegerström
och vid Konstnärsförb: s målarskola
samt i Paris vid Académie Colarossi.
Sin grafiska utbildning erhöll hon på
Künstlerinnenvereins målarskola i
Miinclien samt Max Kleinsorgs
grafiska ateljé i Köpenhamn. —• M.
tillhörde pionjärerna inom det sv.
moderna träsnittet. Hennes
älsklingsmotiv utgöres av blommor, vilka
karakteriseras genom ett elegant linjespel
och känslig, ornamental förenkling
("Nejlikor", 1908; "Kungsängsliljor",
1930). Som bokkonstnär illustrerade
M. med träsnitt Atterboms
"Blommorna" (1924, bibliofiluppl. i 88 ex., tr. på
japanpapper) samt sin egen
epigram-samling "Slagruta" (1938). I den
senare vidgade hon sin motivkrets och
fogade till blomsterornamenten även
figurbilder och landskap. Hon utförde
i träsnitt även bokomslag, exlibris
o. dyl. — Gift 1916 med professorn
Otto Lagercrantz (bd 4 s. 417). —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free