- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
197

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Maijström, Erik - Majestatis, Magister, stenskulptör, arktiekt, se Magister Majestatis, s. 185 - Makeléer, Maclean, släkt - 1. Makeléer, Hans - 2. Makeléer, David - Malaise, René

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maijström

197

Malaise

2. Maijström, Bror Erik Leonard,
affärsman, f. 12 nov. 1878 i Njurunda
skn, Medelpad. Föräldrar:
lantbrukaren, riksdagsmannen Paul Leonard
M. och Anna Teresia Nordling. Kusin
till M. 1. -—- Efter läroverksstudier
i Sundsvall och studier i Frankrike,
England och Tyskland 1897—99
ägnade sig M. åt trävarubranschen,
konditionerade 1899—1904 vid flera
norrländska bolag och anställdes
sistn. år i den 1889 i Härnösand
grundade trävaru- och
cellulosa-agenturfirman Jacob Versteegh, där han
ingick som delägare 1908. Han har
kraftigt bidragit, till att göra
företaget till en av de största
trävaru-agenturfirmorna i Skandinavien. År
1934 drog sig M. tillbaka från
verksamheten och bosatte sig i Trångsund,
Huddinge skn, Stockholms län. Han
var 1908—09 tysk konsul och 1908—
34 nederländsk konsul i Härnösand.
Han var vidare led. i styr. för Sv.
handelsbankens kontor i Härnösand
1917—34 och ordf. i Härnösands stads
handels- och sjöfartsnämnd 1930—34.
— M. utgav tills, med T. Boberg
"Tretusen man kvar på fjället" (1944),
som skildrar de Armfeldtska
karolinernas återtåg 1719. — Gift 1910 med
Sigrid Itobbert. G. M—e.

Majestatis, Magister,
sten-skulptör, arkitekt, se Magister
Majestatis, s. 185.

Makeléer, Maclean, släkt, enligt
traditionen härstammande från den
urgamla skotska adelsätten Maclean.
Ättens äldste med visshet kände
stamfar, Laehlan-Callanoch Maclean, levde
på 1400-talet. En ättling till honom i
femte led, köpmannen Hans Maclean
eller Makeleir (M. 1), adlades 1649
med namnet M. En yngre son till M. 1,
ämbetsmannen David M. (M. 2),
upphöjdes 1708 i friherrligt stånd med
bibehållet namn. Två sonsöner till
honom, lanthushållaren och politikern
friherre Rutger M., med vilken släkten
utdog, samt översten friherre Gustaf
M., introducerades 17S4 och antogo
då namnet Maclean (s. 184 och 185).

1. Makeléer, Hans (Johan), före
adlandet Maclean (Makeleir,
Mac-lier), köpman, f. i Skottland, † 7 juli
1666 i Göteborg. Föräldrar: Hector
Maclean och Isabella Acheson of
Gos-ford. — Innan M. 1629 blev borgare
i Göteborg, hade han, påstås det,
tjänstgjort som officer i engelska
flottan och även en tid vistats i
Stockholm, möjligen redan under förra
delen av 1620-talet, då lian levererade
varor till drottningen. M. var typen
för sin tids storköpmän i Göteborg,
vilka skapade sig förmögenheter
genom vidsträckta handelsförbindelser
väster ut och inbringande affärer på
det järnexporterande Värmland. Dess-

utom drev han tills, med Adrian
Anckarhielm tillverkning av tågvirke
och segelduk, på vilken han
utverkat privilegium 1646. Med sin
initiativkraft och administrativa
förmåga arbetade M. ivrigt på att
befrämja Göteborgs kyrko- och
skolväsen och deltog i stadsförvaltningen
som rådsförvant från åtminstone
1632 till 1650. Tidvis tjänstgjorde
han även som tullnär och rådman i
byggnadskollegiet samt
representerade staden vid utskottsmötet 1632
och riksdagen 1649. Det är belysande
för hans stora anseende, att Axel
Oxenstierna och Jacob De la Gardie
togo in hos honom, då de 1639
besökte Göteborg. När kronan under
kriget med Danmark 1643—45
vädjade om bistånd av Göteborgs
köpmän, ställde sig M. i främsta ledet
som kreditgivare och varuleverantör,
varjämte han med egna fartyg deltog
i operationer mot danskarna. Det var
också hans förtjänst, att en holländsk
flottavd. en tid förmåddes kvarstanna
i Göteborg till skydd för
hamninloppet. Hans insatser ha jämförts med
Louis De Geers, ehuru de givetvis
voro av långt mindre måttstock. —
M. adlades 1649. År 1650 blev han
engelsk baronet och erhöll 1660 titel
av kommissarie. M. ägde
Gåsevadsholm, Särö och Fröllinge i Halland.
— Gift 1) 1629 med Anna Gubbertz,
† 1653; 2) 1655 med Lilian
Hamilton, † 1658; 3) med Anna Thomson.

C.-F. C.

2. Makeléer (Macklier, Makelier),
David, friherre, krigare,
ämbetsman, födelseår okänt, † före 10 nov.
1708. Son till M. 1. — M. blev 1669
löjtnant och 1672 kapten vid
Skaraborgs reg., 1675 major och två år
därefter överstelöjtnant vid
Västgöta-Dals reg. samt utnämndes 1680 till
överste. År 1691 utsågs han till
kommendant i Malmö och överste för
Drottningens livreg. till fot. M. var

René Malaise.

en tapper officer, som utmärkte sig
under Karl XI:s fälttåg i Skåne. Han
utnämndes 1693 till landshövding i
Älvsb. län och framstår i denna
egenskap som typen för en nitisk
befall-ningshavande i det karolinska
enväldets anda. Vid hans ämbetstillträde
var Vänersborg nybliven residensstad
i länet. Byggandet av
landshövdingeresidenset hade dittills fortskridit
lamt, men tack vare M:s pådrivande
åtgärder fullbordades bygget i slutet
av 1690-talet. Han styrde med kraft
sitt län. och icke minst vårdade han
sig om Vänersborg, där han oförtrutet
sörjde för ordning och säkerhet mot
brandfara och även i övrigt
tillvaratog borgarnas intressen. Hans
verksamhet innebar dock stundom
maktfullkomliga ingrepp i stadens
självstyrelse. M. upphöjdes 1708 i
friherrligt stånd. — Gift 1679 med grevinnan
Eleonora Elisabet von Ascheberg.

C.-F. C.

Malaise [-lä’s], René Edmond,
entomolog, forskningsresande, f. 29 sept.
1892 i Stockholm. Föräldrar:
köksmästaren Edmond Paul M. och
Augusta (Gusten) Maria Lovisa
Söderqvist. — Efter studentex. i Stockholm
1912 blev M. fil. kand. där 1918, fil.
lic. 1938 i Uppsala och fil. dr 1945 i
Lund. Han har tjänstgjort 1915—18
och sedan 1931 vid Riksmus :s
entomologiska avd., från 1939 som
musei-assistent. År 1920 startade M. tills,
med Sten Bergman och Erie Hultén
en expedition till Kamtchatka, vilken
frånsett en kort vistelse i hemlandet
vid årsskiftet 1923—24 för M:s del
sträckte sig till 1930. På Kamtchatka
ägnade han sig vid sidan av
vetenskapliga studier åt jakt och
sobeluppfödning och grundade och
förestod 1927—30 en statlig sobelfarm i
sovjetregeringens tjänst. Han besökte
Japan 1920, 1923, 1924 och 1927
samt Vladivostok ocli Ussuri 1930.
Sina upplevelser, till vilka bl. a.
hörde den förödande jordbävningen i
Japan 1923, har han skildrat i "Jakter
och jordbävningar, öden och äventyr
i Fjärran Östern" (1924). Under en
resa till Burma . och Brittiska
Indien (Yunnan) 1933—35 insamlade
31. utom etnografica främst insekter;
utbytet blev rikt tack vare en av
honom konstruerad automatisk
insektfälla. Han har även utarbetat
nya metoder för insektfångstens
förvaring oberoende av klimatet. M. har
utgivit monografier ocli systematiska
arbeten huvudsakligen över familjen
Tenthredinidae bland växtsteklarna,
på vilken djurgrupp han anses som
världens främste specialist.
Växtsteklarna har han även behandlat i "Svensk
insektfauna" (1931—32). I sin
drs-avh., "Tenthredinoidea of South-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free