Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malaise, René - Malcolm, Andrew - Mallander, Gustaf - Mallet, Fredric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malcolm
198
Mallet
Eastern Asia" (1945), kommer M. in
på djurgeografiska spörsmål och
diskuterar bl. a. frågan om tertiära
landbryggor, varvid han hävdar, att
den nu submarina mittatlantiska
ryggen legat över vattenytan före och i
början av istiden. — Gift 1) 1925—
29 med författarinnan Ester Blenda
’Nordström-, 2) 1933 med Ebba
Söder-liell. B. T—d.
Malcolm, Andrew, industriman,
f. 3 nov. 1803 i Glasgow, Skottland,
† 1 febr. 1881 i Norrköping. — M.
började vid femton års ålder arbeta i
Claude-Girdwood & Companys gjuteri
i Glasgow; tjugutvåårig övergick han
till Grays verkstäder i samma stad.
År 1828 kom han, kallad av Baltzar
von Platen på rekommendation av
Thomas Telford, ss. gjutmästare till
Motala verkstad, vilken befattning han
innehade till 1S42. År 1836 startade
hans bror Alexander M. en
maskin-verkstad i Norrköping; behovet av en
sådan liade bröderna gemensamt
konstaterat, och M. stödde företaget
ekonomiskt. Verkstaden fick genast
beställningar, ocli 1S38 hade den
sextioåtta arbetare. Trots allt gick den med
förlust. M., som från 1842 jämte
brodern skulle vara chef, påkallade
revision, som utvisade, att företaget
var konkursmässigt. Alexander
återvände till England, och M., som var
hans störste fordringsägare, övertog
verkstaden. Han lyckades till en del
sanera dess finanser; 1847 köpte han
fabriksegendomen. Han tillverkade ett
antal textilmaskiner av olika slag och
gjorde några för sin tid rätt betydande
industriella anläggningar, men snart
kommo beställningarna att så gott som
helt gälla grövre gods (vattenhjul,
axelledningar, turbiner o. dyl.). Då
varken avsättningsmöjligheterna eller
kapitalresurserna tilläto produktion
annat än på beställning, blev
sysselsättningen synnerligen ojämn, och M.
lyckades endast genom inkomsterna,
från egendomen hålla verksamheten
i gång. År 186S måste han slutligen
gå i konkurs. Fabriken inköptes 1869
av Holmens bruks- & fabriksab. —
De svårigheter, som knäckte M., voro
karakteristiska för förhållandena inom
sv. industri omkr. 1800-talets mitt. I
skriften ’’Factiska bevis att
fabriks-fe industriväsendet inom Sverige ej är
lika tacksamt som i andra länder"
(1S69—70) redovisade M. med stor
bitterhet sina erfarenheter och angrep
särskilt det sv. frihandelssystemet,
vilket ban ansåg omöjliggöra lönande
industriell produktion inom landet. —
M. var brittisk vicekonsul i
Norrköping 1856—67. — Gift före 1828
med Elisabeth Mac Cormick. U. D.
Mallander, Gustaf Richard,
skådespelare, f. 8 maj 1840 i Stockholm,
† 15 juni 1888 därstädes. Föräldrar:
inspektören i järnvågen Claes Daniel
M. och Johanna Eleonora Stolpe. — 1
tonåren var M. typografelev hos P.
A. Norstedt & söner och arbetade
därefter i en antikvarisk bokhandel. Vid
aderton års ålder övergick han till
teatern och tillhörde 1S61—79 skilda
sällskap och teatrar. Sistn. år kom
han till Nya teatern i Stockholm,
varefter han var verksam omväxlande där
och vid Mindre (Hammerska) teatern.
— M. var en av sin tids främsta sv.
karaktärsskådespelare, särskilt
framstående som karaktärskomiker. Hans
av äkta humor präglade rolltolkning
var psykologiskt träffsäker, och hans
måttfulla framställning vittnade om
en god konstnärlig smak. Av de
roller M. utförde kunna nämnas
titelrollen i Frans Hedbergs lustspel
"Advokaten Knifving", Shylock i
"Köpmannen i Venedig", Sjövall i Blanches
"Ett resande teatersällskap" och
Per-richon i Labiches "Herr Perrichons
resa". M. gjorde sig även bemärkt
som tillfällighetspoet och kuplettförf.;
ban utgav 1884 "Visor, sånger och
skizzer af Malle". — Gift 1S67 med
skådespelerskan Selma Catharina
(Karin) Aurora Magito. A. L.
Mallet [-lä’t], Fredric,
astronom, matematiker, f. 10 mars 1728 i
Stockholm, f 27 juni 1797 i Uppsala.
Föräldrar: tobaksfabrikören Frans
M. och Catharina IIök. — M:s
matematiska begåvning framträdde redan
under skolåren, och i Uppsala, dit
han kom 1745, blev lian en av S.
Klingenstiernas och M. Strömers
mest uppskattade lärjungar. Vet.
akad:s sekr., P. Elvius d. y.,
meddelade honom under ferierna enskild
undervisning och föreslog honom 1745
till Vet. akad:s ämnessven. M. avlade
1750 fil. kand.-ex. med en disp. "De
figura et magnitudine Telluris" och
promoverades 1752 till fil. magister
Andrew Malcolm.
Fredric Mallet. Målning av okänd konstnär
(Observatoriet, Uppsala).
på avh. "De theoria Mercurii". Han
biträdde Klingenstierna och P. V.
Wargentin i deras matematiska och
astronomiska arbeten, utnämndes
1754 till docent efter att ha författat
en tredje avh. "De nova quadam
pro-prietate Sphæroidis, rotantis circa
axem", där han bevisade, att jordens
form är sfäroidisk, och begav sig 1754
på en treårig studieresa till England
och Frankrike. Vid hemkomsten
utnämndes M. till observator men fick
ej lyfta någon lön härför. Han åtog
sig då en s. k. akademisk kondition
för riksrådet Ekeblads son, sökte
komma till Stockholm och önskade,
att Vet. akad. skulle för honom
inrätta en särskild syssla i matematik.
Detta lyckades ej, men han invaldes
1759 i Vet. akad. M. uppbar nu 200
rdr smt för sin observatorsyssla men
lämnade konditionen, varför han kom
att befinna sig i en svår ekonomisk
situation. Melanderhjelm arbetade
ivrigt för att förbättra hans ställning,
men först 1769 beslöt riksdagen, att
ban skulle få åtnjuta professors lön
utan prebende. År 1773 erhöll M.
professuren i matematik i Uppsala, från
vilken han avgick 1794. M. fick i
uppdrag att i Pello i Lappmarken
observera Venuspassagen 1769, för vilket
ändamål han företog en besvärlig resa,
som varade ett år; observationen
misslyckades dock på grund av molnighet.
— M. omfattade sina elever med
välvilja och hjälpsamhet och var omtyckt
som lärare. I sin vetenskapliga
produktion upptog han till behandling
flera av hans lärare Klingenstierna
uppställda problem och kom naturligt
nog att stå i beroende av denne. Han
behärskade emellertid sin tids
matematik och har särskilt inom algebran
utfört originella och intressanta
undersökningar. Förutom en rad
matematiska och astronomiska uppsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
