- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
205

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmberg, Petrus - 1. Malmberg, Teodor - 2. Malmberg, Bertil - Malmborg, von Malmborg, släkt - 1. Malmborg, Jonas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Malmberg

205

Malmborg

sonligen besökte ban 1707 pietismens
högborg Halle och bedömde välvilligt
det arbete, som där utfördes. M. synes
ha varit en organisatoriskt begåvad,
duglig och klartänkt man. — Gift
16S4 med Beata De la Vallée. Å. Z.

1. Malmberg, Alexander T e o do r,
språkforskare, skolman, f. 1 nov. 1851
i Sundsvall, † 30 aug. 1934 i
Mariefred. Föräldrar: disponenten och
riksdagsmannen Frans Teodor
Tertullia-iius M. och Louise Sedberg. — Efter
mogenhetsex. i Härnösand 1870 samt
studier i Uppsala och vid École des
llautes-Etudes i Paris blev M. fil.
kand. 1873, fil. lic. 1876 och fil. dr
1877, allt i Uppsala. Åren 1878—1903
var han lektor i franska och engelska
språken vid Högre allm. läroverket i
Härnösand och 1903—18 lektor i
främmande språk vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm. M. pensionerades
1919 och tillbragte sina återstående
år i Mariefred. — M. var en av sin
tids främsta sv. språkpedagoger; i
synnerhet lade han vikt vid att lära
eleverna att muntligt begagna
språken. Hans intresse gällde framför allt
franskan, vars betydelse som
läroämne ban behandlat i "Tyska och
franska i våra skolor" (i "Skolproblem
på dagordningen", 1905). Bland hans
vetenskapliga arbeten märkas drsavh.
"Le Passe-temps Michault. Fransk
dikt från det femtonde
århundradet . .. Bidrag till kännedomen om det
franska språkbruket..." (1877) och
lektorsavh. "Etude sur Brun de la
Montaigne" (1878). Därjämte har han
utgivit böcker för skolbruk, ss. en
bearb. av Bödtker och Hösts "Lärobok i
franska" (1897) samt "Franska
skriföfningar" (1898). — Gift 1883 med
Johanna (Hanna) Amalia Roman.

Å.N.

2. Malmberg, Bertil Frans
Harald, författare, f. 13 aug. 1SS9 i
Härnösand. Son till M. 1. -—■ Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1907
studerade M. i Uppsala 1907—08, vid
univ. i Berlin 1909 och i Lund 1910.
Han ägnade sig särskilt åt tysk
litteratur och filosofi. Åren 1917—26 var
han bosatt i Munchen, 1932—36 i
Mariefred, och sedan 1938 är han
bosatt i Västerhaninge skn, Stockholms
län. — Kedan 1908 utgav M. sin första
diktsamling, "Bränder", som färgas
av tidens dekadenta esteticism. Rika
löften gåvo "Uppgörelse och löfte"
(1911) och "Dåd och dröm" (1912),
vilka i retoriskt klingande lyrik,
närmast efter Tegnérs och Heidenstams
mönster, ge uttryck åt ungdomlig
viljedyrkan, högstämd idealism och
fosterlandskänsla. År 1915 följde
"Schillers estetisk-filosofiska
diktning", ett urval kongenialt översatta
tankedikter med en inledande essä, där

M. efterlyste en poetisk renässans i
den tyske diktarens anda. Själv
till-lämpade han programmet i den av
romantisk skönhetsdyrkan och platonsk
idealism präglade "Atlantis" (1916),
M:s första konstnärligt mogna
samling, som också rymmer enkelt
gripande bekännelselyrik. Patriotiska
tillfällighetsdikter från de första
krigsåren samlades i "En blödande jord"
(1917). Under sin münchentid
upplevde M. det tyska sammanbrottet och
efterkrigstidens omvälvningar. Han
utgav 1919 "Fiskebyn" (filmad 1920),
en Tristan och Isolderoman i
allmogemiljö, och 1923 diktsamlingen
"Or-fika", som bl. a. ger gripande uttryck
åt en personlig kris. Den utsökta och
levande barnskildringen "Åke och hans
värld" (1924) bygger på M:s egna
upplevelser. Återkommen till Sverige
1926 skrev han diktsamlingarna
"Slöjan" (1927) och "Vinden" (1929), som
med sin samtidigt mjukt melodiska och
stramt behärskade form och sin
stämning av schopenhauersk
förgängelsekänsla ocli personlig disharmoni höra
till M:s yppersta. Motiven
utvecklades vidare i "Illusionernas träd"
(1932), vilken delvis kan betraktas
som en förstudie till den stora
samlingen "Dikter vid gränsen" (1935),
varmed M. vann Sv. akad:s stora pris
och De nios pris följ. år. Med den
gjorde lian sitt definitiva
genombrott som lyriker och intog platsen i
främsta ledet bland 30-talets sv.
skalder. Påverkad av Thomas Manns
Jo-sefsroman, som lian vid denna tid
översatte, av Spenglers historiefilosofi ocli
Frazers religionsvetenskapliga studier
gav M. där ödsligt storslagna
visioner av en nutidskultur, som mist
sambandet med fruktbara myter ocli
religioner, och siade i tungt magistrala
strofer om dess väg mot krig ocli
undergång. Tidsdikterna interfolieras
med sällsynt äkta och gripande
jagdikter. År 1938 upplevde M. en
omvändelsekris och anslöt sig för en tid
till Oxfordgrupprörelsen; hans
inställning återspeglas i "Sångerna om
samvetet och ödet" (1938). Med
"Flöjter ur ödsligheten" (1941) anknöt han
till tidigare motiv och skildrade
höstliga parkstämningar och själens oro.
Han intog därmed åter den attityd
av förnäm avskildhet, som visat sig
så fruktbar för hans skaldskap.
Självrannsakan och sträng formell
koncentration prägla diktsamlingarna
"Under månens fallande båge" (1947) ocli
"Men bortom marterpålarna" (1948).
M. har utgivit en samling utsökta
essäer, "Värderingar" (1937),översatt
tvsk lvrik ("Från George till Kästner",
1*934;" tills, med J. Edfelt och I.
Nord-vang) och skrivit ett politiskt drama,
"Excellensen" (1943; filmat 1944),

Bertil Malmberg.

med motiv från nazismens Tyskland,
där ban gestaltat konflikten mellan
kristen åskådning och den nazistiska
våldsläran. Han har också framträtt
som filmförf. — Gift 1) 1918 med
Galrriele Burger Mariagraete från
Österrike, † 1930; 2) 1937—40 med
Greta Hellströmer; 3) 1941—46 med
fil. mag. Tyra Anna Görel Törngren-,
4) 1947 med Carin i[aria Svedberg.

H. L—r.

Malmborg, von Malmborg,
släkt, vars äldste med visshet kände
stamfar var kamreren vid Sala
silverbergslag, rådmannen i Sala Bengt
Malmberg (Malmborg) († 1729). Hans
äldste son, ämbetsmannen,
konsthistorikern och målaren Jonas M. (M. 1),
blev far till överstelöjtnanten vid
arméns flotta Per Adolf M. (f. 1737,
† 1797). Fem av dennes söner blevo
stamfäder för var sin gren av
släkten. Till den första av dessa hörde Per
Adolf M:s sonson översten Oscar M.
(M. 3). Grenen utdog 1918. Den andra
grenens stamfar, kaptenen vid flottan
och arbetschefen vid bvggandet av
Göta kanal Johan Fredrik M. (f. 1779,
† 1817), adlades 1816; ätten
introducerades 1863 med namnet von M.
Denne hade sönerna kaptenen Jolian
Adolf von M. (f. 1812, † 1892), farfar
till ingenjören och industrimannen
Carl Adolf von M. (M. 5), samt
gymnastikläraren och majoren Carl
Fredrik von M. (f. 1815, † 1893), farfar
till konsthistorikern och museimannen
Boo von M. (M. 6). Den femte
grenens stamfar var generallöjtnanten
Otto August M. (M. 2), adlad 1S42 med
bibehållet namn ocli far till
överstelöjtnanten, landshövdingen Adolf M.
(M. 4), med vilken grenen utdog. —
Litt.: B. von Malmborg, "Släkten M."
(i Personhist. tidskr. 1927).

1. Malmborg, Jonas, ämbetsman,
konsthistoriker, målare, f. 1696,
begravd 29 jan. 1756 i Stockholm. För-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free