- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
217

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Malmsten, Carl - Malmsten, Olof af - Malmström, August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af Malmsten 217 Malmström

funktionalismen men kom genom att
ändra sin stil i knappare och
rationellare riktning i viss män att närma
sig dess ideal. I sina mönster för
tapeter och textilier är M. mindre
traditionsbunden än i sin
möbelproduktion. — Vid sidan av sin praktiska
yrkesutövning har M. även framträtt
som pedagogisk reformator och verkat
för en fostran, grundad på
själwerk-samhet och en naturlig samverkan
mellan hand, känsla, vilja och tanke.
Dessa idéer har M. sökt sprida genom
ovan nämnda kurser på Nääs och i
Sigtuna, genom det 1930 bildade
Malmstenska slöjdförb:s kurser och
årsskrift och genom Olofskolan i
Stockholm (grundad 1927, nedlagd 1941).
En sammanfattning av sina
strävanden gav M. på utställningen "Från
barkbåt till eget hem" i Nat. mus.
1944, där förslag även framlades till
"Folkhögskola för handslöjd och
folklig konst", Stora Nyckelviken, Nacka.
Detta projekt föres nu vidare av en
1945 bildad stiftelse. Av M:s skrifter
kunna nämnas "Om svensk karaktär
inom konstkulturen" (1916), "Om
formsinnets fostran" (1921—22) och
"Skönhet ocli trevnad i hemmet"
(1924). M. erhöll Litteris et artibus
1926 och S:t Eriks- och Prins
Eugenmedaljerna 1945. Han är repr. i Nat.
mus. och Röhsska konstslöjdmus. i
Göteborg samt i utländska samlingar,
bl. a. Metropolitan Museum, New York.
— Gift 1917 med Siv Munthe. Th. N.

Malmsten, Olof af, före adlandet
Malmsten, ämbetsman, politiker, f.
23 aug. 1720 i Säter, † 1 juli 1797
därstädes. Föräldrar:
regementsaudi-tören Nils Malmsten och Maria
Björling. —• M. inskrevs 1731 vid Uppsala
univ. och blev 1741 volontär vid
Dal-reg. lian deltog i finska fälttåget 1742
—43 och var med i slaget vid
Vill-manstrand. Sedan han 1749 tagit
avsked ur krigstjänsten med löjtnants
grad, var han v. häradshövding i
Dalarna och tf. borgmästare i Säter; han
var borgmästare där från 1761 till
sin död. År 1762 erhöll han
hovintendents fullmakt, ocli 1790—95 var han
lagman i Västernorrl. län. — M. var
led. av borgarståndet vid samtliga
riksdagar 1751—66. Han intog länge
en framskjuten ställning inom
borgarståndets mössparti, vilket, sedan det
1765 kommit till makten, insatte
honom i sekreta utskottet. Vid
mössledaren Sebaldts sjukdom s. å. valdes
M. med stor majoritet till hans
ställföreträdare som v. talman, liksom han
utsågs till ståndets kanslidir. M. var
emellertid framför allt tillgiven hovets
sak, och hans anslutning till
mösspartiet berodde på att hovet ansågs närma
sig detta. Då hovpartiet 1765
framträdde som särskilt parti, blev M.

Augrist Malmström.

dettas ledare i borgarståndet ocli tog
vid hattarnas sida ståndpunkt mot
rådsherrarnas licentiering ocli mot
den av mössorna bedrivna ekonomiska
deflationspolitiken. Han råkade
därvid i skarpa dispyter med talmannen
Sebaldt och blev 1766 utstött ur
borgarståndet, varvid hovintendentstiteln
fiek utgöra förevändning; det beslöts
nämligen, att ingen skulle vara valbar
inom borgarståndet, som ägde någon
titel, betecknande en för ständerna
främmande syssla. M. blev 1770 adlad.
— Gift 1) 1746 med Kristina Elisabet
Svab, † 1766; 2) 1795 med Christina
Grann. T. M.

Malmström, Johan A u g us t,
målare, f. 14 okt. 1829 i Västra Ny skn,
östergötl. län, † 18 okt. 1901 i
Stockholm. Föräldrar: snickaren och
torparen Anders Gustaf M. och Brita
Stina Håkansdotter. — M., som i sin
ungdom var fadern behjälplig i hans
arbete, visade tidigt konstnärliga
anlag. Först 1849 fick M. genom stora
uppoffringar från föräldrarnas sida
möjlighet att i Stockholm utbilda sig

till målare. Han var elev vid
Konstakad. 1849—56, under vilken tid ban
försökte sig på såväl fornnordiska
som klassiska, historiska och bibliska
ämnen. År 1856 reste M. till
Dusseldorf, varifrån han bl. a. hemsände
"Kung Heimer och Aslög", för vilken
han 1857 erhöll k. medalj, ocli
"Ragnar Lodbroks söner mottaga
underrättelsen om sin faders död". Efter
att s. å. ha erhållit resestipendium
for M. till Paris men återvände 1858
till Düsseldorf för att i samarbete med
norrmannen Gude och enligt dennes
förslag utföra "Vikingar efter
kampen". M. fortsatte därefter studierna
i Paris, där han mottog starka
intryck av sin lärare Couture. Även
under paristiden behandlade M.
fornnordiska ämnen. Åren 1859—60
vistades han i Italien, återvände till
Paris, gjorde 1863 en ny resa till
Italien och bosatte sig slutligen 1864 i
Stockholm. Sistn. år blev han led. av
Konstakad.. där lian 1867—94 var
prof. och 1887—93 därjämte innehade
befattningen som akad:s dir. — Ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free