- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
221

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Malmström, Bernhard Elis - 2. Malmström, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af Malmsten 221 Malmström

sv. litteratur, samlade och utg. efter
hans död av vännen C. F. Bergstedt
under titeln "Grunddragen af
Svenska vitterhetens historia" (1—5.
1866—68) behandlande tiden efter
Stiernhielm till 1820. M:s
framställning är starkt partisk; framför allt
behandlas den romantiska skolan i
doktrinärt polemisk ton; vetenskapligt
bättre är hans behandling av
1700-talets litteratur. M. utgav dessutom
minnestal över bl. a. Geijer ocli
Atterbom, varav det sistn. är påfallande
kritiskt, samt uppsatser om
Shakespeare, Cervantes och Swift,
ursprungligen införda i Tidskr. för
litteratur 1851—52, senare jämte talen
samlade i "Litteraturhistoriska
studier" 1860—61. Trots sina stora
brister som vetenskapsman kom II. att
spela en avsevärd roll för 1S50- och
1860-talens studentgenerationer;
särskilt vördade studentfören. Namnlösa
sällskapet ("signaturerna") M. som
en föregångsman. — M. var som
människa tidigt hämmad av konstitutivt
svårmod och en komplexbetonad,
nästan sjuklig människoskygghet, av
samtiden uppfattad som högfärd, vilken
bidrog att isolera honom. En
bidragande orsak till att lians poetiska
skaparkraft så tidigt upphörde torde ha
varit motsägelsen mellan hans
romantiska läggning och den mot
romantiken ytterst fientliga teoretiska
åskådning, som han under
tidsströmningarnas tryck kom att omfatta. Det
misan-tropiska draget hos M. blev med åren
alltmera markerat. I livet såg han en
prövning, som han med manlig
pliktmedvetenhet underkastade sig. En
postum dikt, senare intagen i hans
’"Dikter" under titeln "Enslighet"
uttrycker den åldrande diktarens
tragiska förtvivlan inför ensamhetens
tomhet och kyla. —• M:s "Samlade
skrifter" utgavs i åtta bd 1866—69.
—- Ogift. -—- Litt.: biografi av Elof
Tegnér i 9:e uppl. av M:s "Dikter"
(1897); F. Böök, "Kreaturens suckan"
(i Edda 1914); Bo Bergman, "Minne
av B. E. M." (i Sv. akad:s liandl., 51,
1940). B—z.

2. Malmström, Carl Gustaf,
ämbetsman, universitetslärare,
historiker, f. 2 nov. 1822 på Södra
Holmstorp, Tysslinge skn, Örebro län, † 12
sept. 1912 i Djursholm. Bror till M. 1.
— M. blev 1836 faderlös ocli fick
uppleva strävsamma studieår. Han
genomgick Strängnäs gymnasium och
försörjde sig med att ge lektioner. År
1840 avlade lian studentex. vid
Uppsala univ. De akad. studierna
avbrötos dock under långa perioder av hans
arbete som informator. Under intryck
av Nils Ignells uppträdande övergav
den djupt religiöse M. sin
ursprungliga tanke på den prästerliga banan,

Carl Gustaf Malmström.

då han kände, att han ej med rent
samvete kunde avlägga prästeden.
Han hyste allvarliga planer på att bli
lantbrukare och tillträdde även en
förvaltarplats. Längtan efter de
humanistiska studierna grep honom
starkt ocli han genomgick en själslig
kris, som löstes i och med att han
återvände till univ., där lian 1846 blev
fil. kand. Kort därefter blev han
lärare för Hugo Tamm. Mellan
uppfostrare ocli elev uppstod en livslång, djup
vänskap, som blev av stor betydelse
för båda. M. disputerade 1848 och blev
följ. år kallad till docent i sv.
historia. Hans förf.-skap omfattade i
början kyrkohistoriska ämnen och
undersökningen "Om centralisation,
ämbetsmän och län i Sverige under
medeltiden" (1851). I uppsatser i
tidskr. Frey och Tidskr. för litt.,
vilken senare under en del av 1852
utgavs av M., framträder han som
beundrare av den engelska
konstitutio-nalismen, lokala självstyrelsen ocli ej
minst av den presbyterianska
kyrkoformen ocli som kritiker av en motsatt

samhällsform. Denna
gammalliberalism av moderat karaktär bibehöll M.
livet igenom. År 1851 fick M. ett
resestipendium på 1 200 rdr b:ko för
studier i utländska arkiv rörande
frihetstidens historia. Åren 1852—53 besökte
han arkiven i Paris, London och
Köpenhamn. År 1855 utkom bd 1 av
"Sveriges politiska historia från
konung Carl XII: s död till
statshvälfningen 1772", som av Sv. akad.
belönades med k. priset. M. hade det
fortfarande blygsamt ställt ekonomiskt
sett, ehuru lian 1858 hade blivit
adjunkt i historia och statistik vid
Uppsala univ., vilket innebar dryg
arbetsbörda mot liten avlöning. År
1863 fick lian titeln e. o. prof. Vännen
C. F. Bergstedt väckte vid 1S68 års
riksdag motion om ett anslag av 2 500
kr. till M., och tack vare detta, som
utgick även följ. år t. o. m. 1876,
kunde M. slutföra sitt historieverk:
bd 6 utkom 1877. S. å. kallades han
till prof. i historia i Uppsala men
ingick redan 1878 som
ecklesiastikminister i De Geers andra ministär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free