- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
222

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af Malmsten

222

Malmström

Av pliktkänsla och personligen ytterst
ovillig liade han hörsammat kallelsen,
och för pliktmänniskan M. blevo de
två åren som statsråd (till 1SS0)
dyrbara på grund av en lijärnkongestion,
som han ådrog sig genom
överansträngning. M. återvände därefter till
sin professur men utnämndes 1SS2 till
riksarkivarie. Under M:s ämbetstid
(till 1887) gjordes förarbetena för
riksarkivets nybyggnad
(ordningsarbetena voro koncentrerade på
diploma-tica-serierna). De följ. åren ägnade M.
åt omarbetningen av sin
frihetstids-historia (2:a uppl., bd 1—6, 1893—
1901). På grundval av ett oerhört
stort material — större än någon sv.
historiker före honom använt — har
M. praktiskt taget utan föregångare
skildrat frihetstiden. Han har
utnyttjat rådets, de viktigaste centrala
ämbetsverkens och ej minst
riksdagens och utskottens väldiga arkiv. En
viktig källa äro de främmande
ministrarnas rapporter, som M. — med
undantag av de ryska — själv
genomgått. Beundransvärd är hans förmåga
att sammanhålla detta material och
likaså hans exakthet i uppgifterna.
Få historieskrivare torde i lika hög
grad som M. varit genomträngda av
känslan av ansvar för varje
formulering och av strävan efter rättvisa.
Till det karolinska enväldet ställde
sig M. avvisande. Detta gäller särskilt
Karl XII, vilket framgår av hans
recension av B. v. Beskows arbete om
-denne ("Några ord om Karl XII ocli
enväldet", 1869). Hans omdöme om
Arvid Horn är i stort sett
uppskattande, och åren 1720—39 håller han
för frihetstidens lyckligaste period.
Till hattpartiet ställer han sig i
mycket kritisk, framför allt till dess
lättsinniga utrikespolitik, men skildrar
hattarnas regim 1746—56 i ganska
ljus dager. De yngre mössornas
beroende av Ryssland uppfyllde honom
med en känsla av motvilja, ocli deras
goda sidor kunde ej för M. uppväga
den oerhörda fara, som de ledde
Sverige in i, mycket större än
hattarnas franskvänlighet kunde innebära.
För M. bli skuggorna över frihetstiden
allt tätare, ju närmare denna nalkas
slutet, hovpartiets
maktfördelningsprogram alltmer motiverat ocli
Gustav III:s revolution 1772 räddningen
ur ett ohållbart tillstånd. M. håller
sig strikt till den politiska historien
men meddelar även material till den
ekonomiska. Stilen är saklig och fri
från utsmyckningar men ej
omedelbart fängslande. Förf. håller sig i
bakgrunden ocli undviker alla
djupsinnigheter i den romantiska periodens
stil. Givetvis saknas synpunkter, som
då ännu ej voro anlagda och som det
vore något av en anakronism att

fordra. Om den statsrättsliga
spekulationen blir man ej underrättad, någon
översikt av den ekonomiska historien
eller av samhällsklassernas
förhållande till varandra får man ej heller. Det
liar anmärkts att M. förbisett
innebörden i den alltmer betydande
medelklassens anstormning mot de
privilegierade i slutet av perioden och
därmed ej förstått de yngre mössornas
inställning. M:s läggning kom honom
att påfallande snävt bedöma vissa
personligheter t. ex. C. G. Tessin.
Överhuvud synes för nutidsmänniskan
personkarakteristiken nyansfattig.
Utmärkande för M. är, att lian ställer
sig avvisande till de icke-officiella
källorna, särskilt memoarerna. Hans
recension av utgåvan av F. A. v.
Fersens minnen (1871) formar sig ej blott
till en skarp vidräkning med dennes
brist på objektivitet och noggrannhet
utan med memoarlitt. i allmänhet.
Denna förkärlek för de officiella
källorna i förening med hans egen
omutligt rätlinjiga karaktär liar gjort, att
han stundom ej anat det
dubbelbottnade hos många av de handlande
personerna. Efter Danielson-Kalmaris
och H. Hjärnes forskningar tvangs
han t. ex. revidera bilden av Sam.
Åkerhielm d. y. Sina viktigaste
uppsatser utgav ban i reviderad form i
"Smärre skrifter rörande
sjuttonhundratalets historia" (1889), vari
även ingår hans minnesteckning över
J. A. v. Lantingshausen. M. blev led.
av Vitt. .akad. 1864, av Vet. akad.
1877 och av Sv. akad. 1878. Han
deltog som lekmannaombud i 1868 års
kyrkomöte. II. hyllades med
festskrifter på såväl sjuttiofemårsdagen som
åttioårsdagen. Personligen var M. en
allvarlig, tystlåten och
respektingivande man men "bakom den något
sträva ytan fanns ett varmt hjärtelag
ocli ett vänligt, blidt. leende kunde
stundom lysa upp de allvarsamma
dragen" (Stavenow). Louis De Geer
har vittnat, att han aldrig träffat en
plikttrognare människa än M. Sträng
i sina fordringar på andra och än
mer på sig själv var hans fasta tro
under hela livet, att religionen och
arbetet äro livets dyrbaraste gåvor ej
blott för individen utan även för
folken. — Gift 1) 1851 med Eva
Mathilda Carolina Tigerschiöld, † 1864; 2)
1S6S med Charlotta Magdalena
Phil-lippinaKyber från Hannover. — Litt.:
H. Schück, "Inträdestal i Sv. akad."
(Sv. akad:s handl. 3:25, 1911—13);
H. Valentin, "Frihetstiden inför
eftervärlden" (1942); G. Jacobson, "Från
Geijer till Hjärne" (1944). T. H.

3. Malmström, Hedvig Maria
Christina, gymnastikpedagog,
sjukgymnast, f. 3 maj 1863 i Stora Tuna
skn, Kopparb. län. Föräldrar: skogs-

Gustaf Malmström.

awerkningschefen Gustaf (Gösta)
Emmerich M. och Ida Adelaide
Schmiedte. Brorsons dotter till M. 1
och M. 2. — Efter att ha
utexaminerats från Gymnastiska centralinst.
1885 anställdes M. som sjukgymnast
vid Oldevigs inst. i Dresden, varifrån
hon efter tre år återvände till
hemlandet. År 1891 reste lion till
Sacra-mento i Kalifornien, där hon införde
sv. gymnastik i skolorna; 1892—99
praktiserade hon som sjukgymnast i
San Francisco och bedrev samtidigt
medicinska studier, som resulterade i
medicinsk drsgrad där 1S98. Åren 1900
—16 varM. extra lärarinna i
sjukgymnastik vid Gymnastiska centralinst.
och 1916—17 vid Wellesley College
invid Boston, Förenta staterna; 1917
—20 ägnade hon sig åt
sjukgymnas-tisk privatpraktik i New York. Sistn.
år återvände hon till Stockholm, där
hon blev föreståndare för Stockholms
allm. gymnastikavd:ars expedition,
med vilken befattning förenades viss
inspektionsskyldighet; hon avgick
1937. — Ogift. D. L—g.

1. Malmström, G u st af Fredrik,
försäkringsman, f. 28 febr. 1859 i
Borrby, Kristianst, län, † 10 juli
1945 i Malmö. Föräldrar:
kyrkoherden Johan Georg M. och Sally
Pettersson. —• Efter mogenhetsex. i Lund
1876 blev M. vid univ. där fil. kand.
1S79 och fil. lic. 1883. Ilan anställdes
följ. år som föreståndare för
reassu-ransavd. i det nybildade Brand- och
lifförsäkringsab. Skåne i Malmö ocli
flyttade 1889 som kamrer till det då
grundade Brandförsäkringsab.
Norrland i Sundsvall. Han återvände 1895
till bolaget Skåne som dess
dir.-assi-stent och bidrog väsentligt till att
företaget snart kom att intaga en
rangplats bland sv. och europeiska
försäkringsbolag. Åren 1909—32 var
han bolagets verkst. dir. På M:s
initiativ bildades som dotterbolag till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free