Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Malmström, Gustaf - 2. Malmström, Sune - Malstaätten - Malte, Malte - Manby, Carl Johan - Mandelberg, Johan Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmström
223
Mandelberg
Skåne Återförsäkringsab. Aurora 1896
och Försäkringsab. Malmö 1902,
vilkas verkst. dir. han var från deras
bildande till 1936. Därjämte var lian
1932—39 ordf. i styr. för Brand- ocli
lifförsäkringsab. Skåne samt 1928—
34 för ab. Sydsv. banken och 1931—36
v. ordf. i styr. för Återförsäkringsab.
Aurora. M. har gjort sig
internationellt känd som auktoritet i brand- och
återförsäkring. — Gift 1890 med Hilda
Telda Pauline Schougli. K. L.
2. Malmström, Jarl Sune,
bankman, idrottsman, f. 28 okt. 1897 i
Malmö. Son till M. 1. — M. avlade
studentex. i Malmö 1916 och
reserv-officersex. 1919 samt blev bitr. dir.
i Skandinaviska banken ab. vid dess
stockholmsavd. 1928 och är dir. där
sedan 1947. Han är styr.-led. i ett flertal
fastighetsab. i Stockholm, bl. a. i ab.
Arsenalen, Fastighetsab. Casa och
Fastighetsab. Hästen. — M. var under
1920-talet en av vårt lands främsta
tennisspelare och vann sv.
mästerskapet, bl. a. inomhus i singel 1928 och
1929 och i dubbel 1926 och 1928 samt
utomhus i singel 1919, 1924 och 1929
och i dubbel 1925. Han stod främst på
liandicaplistan inomhus 1924—25 och
1929—30 samt utomhus 1926—30. Vid
Davis-Cup-tävlingarna 1925—26 och
1928—29 representerade han med
framgång Sverige; särskilt väckte
han uppmärksamhet 1926, då han
tvingade fransmännen Borotra och
Cochet till 5-setsmatcher. M. är sedan
1937 ordf. i Internat.
Lawn-tennis-klubben i Sverige. Han är även en
skicklig golfspelare och erövrade sv.
slutna mästerskapet 1932, 1936 ocli
1938 samt har varit repr. för Sverige
i flera landskamper. — Gift 1924 med
Dagny Karin Elisabeth (Lisa)
Bergsten. K. E. L.
Malstaätten, konventionellt namn
på en medeltida frälsesläkt från
Uppland, uppkallad efter den inom ätten
ägda gården Malsta (Malstad) i
socknen av samma namn, nära Norrtälje.
Stamfadern Jon, som levde vid
1200-talets slut och 1300-talets början, var
far till bl. a. biskopen i Växjö Thomas
Jonsson (nämnes som levande 1344—
76) och Greger Jonsson (nämnes 1314
—25). Bland den senares barn märkes
ärkebiskop Birger Gregersson (bd 1 s.
320; dennes "Legenda S:te Birgitte"
utgavs 1946 av I. Collijn). Den siste
kände manlige medl. av ätten är
ärkebiskopens brorson riddaren Kettil
Jonsson (nämnes 1376—86). Ättens vapen
visar kluven sköld med två balkar i
vänstra fältet (eller nämnda fält tre
gånger styckat). B. H—d.
Malte, Malte Oscar, botanist, f.
3 mars 1880 i Skillinge, Östra Hoby
skn, Kristianst. län, † 12 aug. 1933
på tåget till Ottawa under återfärd
Malte Malte.
från en forskningsresa i arktiska
Kanada. Föräldrar: handlanden Palle
Petersson och Hanna Åstradsson, —
M. avlade mogenhetsex. i Ystad 1898
och blev vid Lunds univ. fil. kand.
1903 och fil. lic. 1910 samt
disputerade där sistn. år för fil. drsgrad.
Han var amanuens vid univ:s
botaniska trädgård i sex år, extra
assistent periodvis vid Sveriges
utsädes-fölen. i Svalöv samt extralärare vid
läroverket i Kristianstad ett par är.
M. reste 1910, omedelbart efter disp.,
där han godkänts, till Kanada för att
i Ottawa tillträda en tjänst vid
jord-bruksdep:s utsädesavd., ocli 1912—21
var lian som kanadensiska statens
foderväxtexpert föreståndare för
förädlings- och försöksarbetena med
foderväxter. Han var från 1921 till sin död
föreståndare (chief botanist) för den
botaniska avd. av det i Ottawa
belägna National Museum of Canada. -—
M. publicerade i Sverige några
floris-tiska uppsatser samt "Embryologiska
ocli cytologiska undersökningar öfver
Mercurialis annua L." (1910, drsavh.).
Hans amerikanska produktion
utgöres främst av arbeten över
foderväxter samt över vegetationen och
floran i Kanada, vars växtvärld han
studerade under vidsträckta resor.
För ett planerat arbete över den
arktiska floran gjorde lian tre
omfattande forskningsfärder (1927, 1928,1933)
till n. Kanada. Under den sista resan
insjuknade han på Charlton Island i
James’ Bay och måste hemföras. M:s
efterlämnade manuskript rörande
arktiska växter ha delvis publicerats.
För svenskarna i Kanada var lian ett
värdefullt stöd. — Ogift. — Litt.:
biografi av H. Witte i Botan. notiser
1934 och i Sv. botan. tidskr. s. å.
S.L.
Manby, Carl Johan Nilsson,
präst, fabrikör, f. 29 juni 1839 vid
Mantorp i Veta skn, östergötl. län, †
7 mars 1920 i Djursholm. Föräldrar:
arbetskarlen Nils Johansson och
Christina i[argareta Wahlqvist. — Efter
skolgång i Linköpings gymnasium
avlade M. studentex. i Uppsala 1859,
varefter han vid univ. där studerade
bl. a. filosofi och klassiska språk. År
1869 flyttade ban till Glömsta,
Huddinge skn, Stockholms län, för att
ägna sig åt praktisk verksamhet ss.
snickeri, biodling m. m. M. kom under
sin uppsalatid under inflytande av
Swedenborgs läror. Han var en av
grundarna av Sällskapet nya kyrkans
bekännare 1874 och valdes till dess
ledare följ. år. Under en resa till
England, Frankrike, Belgien och Tyskland
1SS1 sammanträffade M. med flera
framstående nykyrkomän. Han deltog
vid bildandet av Nykyrkliga
samfundet i Göteborg 1S83, var samfundets
predikant från 1884 och ordinerades
till nykyrklig präst 1885 i Göteborg.
År 1887 deltog han i stiftandet av
Nya kyrkans förs. i Stockholm,
tjänstgjorde som dess pastor från 1900 och
flyttade s. å. till Stockholm. — M.
utgav 1876—83 och 1S85—91
Skandinavisk Nykvrk-Tidn., som från sistn. är
utkom under namnet Nya kyrkans
tidn. med M. som red. 1891—1920.
Ilan översatte 1876—1914
Swedenborgs viktigaste skrifter, bl. a.
"Arcana Coelestia" (bd 8—17, 1882—
1911) och dennes i handskrift
efterlämnade verk "Invärtes meningen af
profeterna ocli psalmerna i
hufvuddrag" (1909). Vidare utarbetade han
flera böcker för undervisning och
gudstjänstordning inom Nya kyrkan,
bl. a. förslag till liturgi med
åtföljande psalmbok på 400 psalmer, vilket
förslag antogs av Nya kyrkans andra
generalförs. i Göteborg (1917). År
1910 deltog M. som sv. repr. i
Sweden-borgskongressen i London. — Ogift.
Lfs.
Mandelberg, Johan Edvard,
målare, f. 22 jan. 1730 på en båt
mellan Stockholm och Livland, † 8
aug. 1786 i Köpenhamn. Föräldrar:
lackeraren Johan Edvard M. ocli
Hedvig Sophia Lyding. — Sin första
utbildning fick M. sannolikt hos fadern,
men var lian gått i lära efter dennes
död 1747, är ovisst. Han reste 1752
över Köpenhamn till Paris, där lian
bl. a. arbetade hos Boucher och
framgångsrikt kopierade en del av dennes
målningar. Åren 1755—58 fortsatte
ban sina studier i Bom, varefter lian
återvände till Köpenhamn, där lian
redan på utresan förstått att skaffa
sig gynnare, bl. a. C. G. Pilo. Han
agréerades 1759 av konstakad. i
Köpenhamn och utnämndes 1763 till prof.
där. Hans krafter togos i anspråk
huvudsakligen för dekorativa uppgifter
i kungliga ocli privata slott. Han må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
