- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
224

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mandelberg, Johan Edvard - Mandelgren, Nils - Manderfelt, Carl, skriftställare, politisk äventyrare, se Ingman, bd 4 s. 14 - 1. Manderström, Christoffer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Manderström

224

Manderström

Johan Edvard Mandelberg. Gravyr av J. F.
Clemens efter målning av P. Als.

lade scener ur Iliaden och Odysséen på
Fredensborg, dörröverstycken,
väggdekorationer ocli plafonder i Bouchers
stil på Frederiksberg ocli
Christiansborg m. m. Stilistiskt genomlöpte han
hela kurvan från rokoko till
nyklassicism, färgen blev allt kraftlösare och
formen allt torftigare. Ett
huvudintresse, bataljmåleriet, fick han
knappast tid att odla, trots att han däri
redan före avresan från Sverige ocli i
synnerhet under ronivistelsen lagt i
dagen påtagliga förtjänster. I
motsats till Lemke gjorde han inga
försök att skildra en krigshändelse
histo-riskt-topografiskt utan framställde
en detalj ur stridsvimlet, ett
handgemäng rakt inför åskådarens1 ögon
med den övriga striden insvept i rök
och dis. Som lärare och talesman för
det nya antiksvärmeriet kom M. att
utöva ett avsevärt inflytande på den
danska konsten. Han är repr. i Nat.
mus., Linköpings, Norrköpings ocli
Lunds mus. samt Statens Museum for
Kunst i Köpenhamn. Han blev led. av
Konstakad. 1776. — Gift 1781 med
Anna Margretlie Meyer. — Litt.: B.
G. Wennberg, "Svenska målare i
Danmark under 1700-talet" (1940). Th. N.

Mandelgren, Nils Månsson,
tecknare, konst- och kulturforskare, f.
17 juli 1S13 i Väsby skn, Malmöh.
län, † 1 april 1899 i Stockholm.
Föräldrar: skomakaren Måns Svensson
och Kerstin Jönsdotter. — M. började
vid unga år sin konstnärliga bana
som allmogemålare. Han erhöll
undervisning av en tysk porträttmålare
Berger samt blev elev i målning vid
Höganäs lerkärlsfabrik. Åren 1833—
38 genomgick han Konstakad. och
utbildade sig samtidigt till litograf;
1838—42 fortsatte han sina studier
vid konstakad. i Köpenhamn. Han
lärde sig nu även restaurera tavlor.
Efter att 1842—43 lia vistats i Ita-

lien och Frankrike (Paris) slog sig
M. sistn. år ned i Stockholm, där lian
började en mångsidig verksamhet.
Tills, med Ahlborn och Berlien
inrättade ban en slöjdskola i Stockholm,
varur senare Tekn. skolan (nuv.
Konstfackskolan) har utvecklats. Till Sv.
slöjdfören., som (delvis på M:s
initiativ) bildats 1844, överlämnade han
1845 sin skola med inventarier. M:s
var även idén till stiftandet av
Konstnärsgillet 1845 och av Artisternas och
litteratörernas pensionsfören. 1847. —
Under sina studier i Köpenhamn
fattade M. under inflytande av N. L.
Ilöyen ett livligt intresse för
konsthistoria. Av avgörande betydelse för
honom var det offentliga anslag till
konsthistoriska studier i Sverige, som
han erhöll 1846—51, vilket gav honom
möjlighet att avteckna och beskriva
sv. kulturminnen. Ehuru dilettantisk
har M. dock utfört ett arbete av
bestående värde, bl. a. genom att
avbilda många nu försvunna
kulturföremål. Början gjordes med den
kyrkliga medeltidskonsten, i synnerhet
måleriet. År 1854 begav lian sig till
Paris för att utföra en del planscher
till sitt planerade verk över sv.
kyrkmålningar, "Monuments seandinaves
du moyen-åge". Första häftet utkom
i Köpenhamn 1855, det sjätte och
sista i Paris 1862. Verkets utgivande
hade möjliggjorts genom franskt
statsbidrag och föranstaltande av
subskription. M. utförde personligen
såväl originalteckningarna som
samtliga litografier till detta arbete. Åren
1863—73 erhöll M. ånyo anslag av sv.
staten till fortsatta studier och resor.
Sistn. år förvandlades anslaget till
livstidspension. M. utgav 1866—6S
"Samlingar till svenska konst- och
odlingshistorien" (1—2), varefter han
förberedde sitt stort upplagda verk
"Atlas till Sveriges odlingshistoria",
enligt planen avsett att i bilder och
med förklarande text giva en översikt

Nils Mandelgren. Litografi.

av den sv. kulturen på alla dess
områden. Därav utkommo "Bostäder och
husgeråd" (1—2, 1877) och
"Helgedomar" (1—2, 1883—84). För att
möjliggöra fortsättandet av detta
arbete donerade M. sina samlingar
jämte ett kapital till Lunds univ.; fem
tilläggshäften utkommo 1918—29. ]M.
utgav även "Praktisk lärokurs i
teckning" (1884—86). På hans initiativ
bildades 1S69 Sv. fornminnesfören.;
genom sitt stridbara lynne kom han
där att vålla åtskilliga skarpa
konflikter. M:s efterlämnade samlingar
finnas i Lunds univ.-bibl. — M. var
led. av konstakad. i Amsterdam,
Florens, Bom, Madrid och S:t Petersburg.
— Ogift. E. C—d.

Manderfelt, Carl, skriftställare,
politisk äventyrare, se Ingman, bd 4
s. 14.

Manderström, ätt från
Kopparbergslagen. Äldste kände stamfadern,
överlicentinspektoren i Wismar Erik
Forsmander († 1713), omnämnes
1672; ban adlades 1703 med namnet
M. lians yngste son, krigsrådet
Martin Ludvig M. (f. 1691, † 1780’),
upphöjdes 1771 i friherrligt stånd.
Han blev far till hovmannen och
förf. friherre Christoffer M. (M. 1).
Dennes son, kammarherren friherre
Erik Ludvig M. (f. 1774, † 1826), blev
far till diplomaten och
ämbetsmannen friherre Ludvig M. (M. 2), som
1S60 erhöll grevlig värdighet men ej
introducerades som greve, och
ståthållaren på Ulriksdals slott Och Haga
slott, kaptenen friherre Carl Adolf
M. (f. 1808, † 1884). Med en yngre
son till denne, friherre Fredrik Johan
M. (f. 1848, † 1927), utdog ätten på
svärdssidan.

1. Manderström, Christoffer,
friherre, hovman, författare, f. 2 dec.
1727 i Stockholm, † 1 sept. 1788
därstädes. Föräldrar: krigsrådet
friherre Martin Ludvig M. och Maria
Polhem. — M. inskrevs som student
i Uppsala 1746. Ilan kallades s. å. till
kanslist i tronföljaren Adolf Fredriks
tyska kansli, blev följ. år kanslist
och registrator vid dennes
generalis-simikansli och 1749 hans handsekr.
År 1753 blev M. kammarherre hos
drottning Lovisa Ulrika och 1764
hos kronprins Gustav, lian var 1766
—SI hovmarskalk och
överkammarherre hos Sofia Magdalena. År 1767
fick lian överinseendet över Karlbergs
slott och 1771 över Ulriksdal. M.
var även verksam som skald. Hans
författarskap omfattar odén,
herdedikter, tillfällighetsvers och fabler.
Någon originalitet i lians diktning
finns ej; lian visar stort beroende av
Olof von Dalin. M. uppträdde även
som skald på franska och latin samt
översatte dramatiska arbeten för den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free