- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
227

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manderström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mankell

227

Mankell

ären i (let religiösa arbetet i
Finland. Han kom första gången 1922
till Sverige, anslöt sig till Sv.
mis-sionsförb. och har alltsedan dess
nn-der vidsträckta resor verkat som fri
evangelist med hela Norden till
arbetsfält samt på olika håll givit
upphov till andliga väckelser.
Förenta staterna har han besökt fem
gånger. Sedan 1946 är han chefred, för
Sv. journalen. Han blev sv.
medborgare 1934. — M:s starkt inspirerade
förkunnelse är klart och logiskt
uppbyggd och dramatiskt åskådlig men
utan överdriven känslosamhet. Han
vill vara en av alla samfundsskrankor
och dogmatiska hänsyn obunden
andlig talare ocli söker åstadkomma en
radikal personlig omvändelse. Om
hans metoder ge hans många och
mycket spridda predikosamlingar en god
föreställning; sina tankar om
praktisk kristen ekumenik liar han
framlagt i "Jag tror på de heligas
samfund" (1943). Mrs reseskildringar
från Palestina (1938) och Amerika
(1941) visa honom även som en vaken
iakttagare av det religiösa
nutids-läget. — Gift 1926 med Karin
Lilienberg. G. W.

Mankell, släkt, förmodligen
härstammande från den tyska
musiker-släkten Mangold från Umstadt i
Hessen, vars äldste kände stamfar var
stadsmusikanten i Umstadt Johann
Heinrich Mangold (f. 1689, † 1773).
En ättling till denne skall ha varit
Johann Hermann Mangold (f. 1763,
† 1S32), organist och musikdir. i
Kris-tiansfeld i Sönderjylland, Danmark;
denne antog släktnamnet M. Han hade
i sitt första gifte sönerna a)
musikläraren och musikskriftställaren
Abraham M. (M. 1), far till arméofficeren,
krigshistorikern och politikern Julius
M. (M. 3), b) pianofabrikören i
Göteborg Wilhelm August M. (f. 1803, †
1872), far till bröderna,
pianofabrikören Herman Wilhelm M. (f. 1835,
† 1889) och arkitekten och tecknaren
Otto August M. (M. 4), samt c)
orgelvirtuosen Gustaf M. (M. 2). Söner till
Johann Hermann M. i hans andra gifte
voro musikdirektören i Skara Johan
August M. (f. 1825, † 1868) och
gymnastik- och teckningsläraren i
Härnösand Emil Theodor M. (f. 1834, †
1899), far till tonsättaren Henning M.
(M. 5).

1. Mankell, Carl A b r ali a m,
musiklärare, musikskriftställare, f. 16
april 1802 i Kristiansfeld i
Sönderjylland, Danmark, † 27 okt. 1868 i
Stockholm. Föräldrar: organisten och
musikdirektören Johann Hermann M.
och Johanna Maria Keyser. — M.
kom till Sverige 1S23 ocli erhöll 1S26
befattning som sånglärare vid Klara
skola i Stockholm. År 182S kallades

han till organist i Klara förs., och
1S30 anställdes han som musikdir. vid
Stockholms gymnasium samt 1833
som sånglärare vid Nya
elementarskolan, vilka befattningar han innehade
till sin död. Ären 1834—41 var M.
sånglärare vid konservatoriet, och lian
verkade som sådan även vid
ytterligare ett antal skolor i Stockholm. Han
blev led. av Mus. akad. 1S37 och erhöll
Illis quorum 1852. — M. var en nitisk
sånglärare, och lians undervisning
tog sig humanare former än de
dittills brukade. Han gjorde mycket för
populariseringen av musiken i
Stockholm. Bl. a. höll han föreläsningar
i musikhistoria. Värdet av lians
insats blev dock delvis förminskat
genom ensidigheten i lians intressen.
Han bekämpade nämligen högre
konstmusik till förmån för folkmusiken och
den enkla visan, som var hans ideal.
—• M. framträdde som flitig förf. av
böcker om musik, de flesta tämligen
kompilatoriska. Hans bästa skrifter
äro emellertid "Medeltidens skådespel
i kyrkan och på theatern" (1855),
prisbelönad av Sv. akad., samt
"Musikens historia, i korta berättelser
lättfattligt framställd" (1864), den
dittills utförligaste framställningen av
den sv. musikhistorien. — Gift 1827
med Carolina Vilhelmina Lundberg.

W. S„ (Lt).

2. Mankell, Gu s t af Adolf,
orgelvirtuos, f. 20 maj 1812 i Kristiansfeld
i Sönder jvlland, Danmark, † 23 mars
1S80 i Stockholm. Bror till M. 1. —
M. slog sig 1S33 ned i Stockholm
som pianolärare. År 1835 blev han
organist i Jakobs förs. samt följ. år
kantor och sånglärare vid Jakobs
högre apologistskola. Han blev 1853
lärare i orgelspelning vid Mus. akad.,
från 1859 med prof:s titel, och
uppehöll såväl denna tjänst som
organistbefattningen till sin död. M. reste 1S62
utomlands för att studera Europas
mer berömda orglar. Han blev 1866

Julius Mankell.

led. av en kommitté för upprättande
av en koralmeloditabell. År 1841 blev
han led. av Mus. akad. — M. var en
utomordentligt skicklig orgelspelare;
särskilt vann hans förmåga att i
improvisationer bygga upp fugor vid sina
kyrkokonserten stor beundran. Han
var även som lärare och tonsättare en
betydande repr. för orgelkonsten i
Sverige. Han utgav många egna
orgel-kompositioner (preludier, studier,
fantasier och fugor) och arrangerade
flera samlingar av andra tonsättares
orgelstycken, bl. a. "Orgelbibliotek"
(1849)’ och "Orgelvännen" (1863).

— Gift 1S39 med Charlotta Lovisa
Warnke. W. S.

3. Mankell, Julius, arméofficer,
krigshistoriker, politiker, f. 8 juni
1828 i Stockholm, † 23 febr. 1897
därstädes. Son till M. 1. — M. började
sin militära bana vid Svea
artilleri-reg. men förflyttades därifrån till
Göta artillerireg., där lian blev
underlöjtnant 1S50. S. å. tog lian avsked
men återinträdde 1852 i tjänst som
underlöjtnant, vid Värmlands reg.,
befordrades till kapten i armén 1S65,
i reg. 1868 och erhöll avsked 1874.

— M., som icke hade stora
förutsättningar eller särskilt intresse för den
praktiska tjänsten, ägnade sig redan
från början av sin officerstid med
iver åt krigsvetenskapliga och
krigshistoriska studier samt militära
organisationsfrågor. Han blev sin tids
mest bemärkte militärförf. ocli
krigshistoriker i Sverige och togs
under sin tjänstetid ofta i anspråk för
uppdrag inom dessa områden.
Sålunda biträdde han 1851—53 vid
samlandet av handlingar för Arkiv
till upplysning av sv. krigens ocli
krigsinrättningarnas historia,
tjänstgjorde 1863—66 vid topografiska
kårens krigshist. avd., var 1864 led. i
kommittén för
undervisningsväsendets ordnande vid flottan, 1867 sekr.
i riksdagens särskilda utskott för
försvarsärenden, 1867—68 sekr. i
kommittén för frågor rörande
indelningsverket och 1868—71 lärare i
befästningskonst vid Sjökrigsskolan. Han
företog också utländska resor för
studier av andra länders militärväsende
och deltog 1S63 under namnet
Mal-borg i (let sista polska upproret.
■—- M., som önskade tyngdpunkten i
Sveriges försvar förlagd till en
skärgårdsflotta, utgav 1S55 "Studier
öfver svenska skärgårdsflottans
historia, krigssätt och användande vid
Sveriges försvar". Andra arbeten av
M., som särskilt uppmärksammats,
äro: "Anteckningar rörande svenska
Regementenas historia"
(1863),"Uppgifter rörande svenska krigsmagtens
styrka, sammansättning och
fördelning sedan slutet af 1500-talet"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free