- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
228

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mankell, Julius - 4. Mankell, Otto August - 5. Mankell, Henning - Manker, Ernst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mankell

228

Mankell

Henning Mankell.

(1S65), "Tankar om villkoren för
svenska krigshärens utbildning till en
folkbeväpning" (1867),
"Anteckningar rörande finska arméens och
Finlands krigshistoria, särskildt med
afseende på krigen mellan Sverige och
Ryssland 178S—1809" (2 bd, 1870)
och "Fälttåget i Norge år 1814"
(1S87). Många av M:s historiska
arbeten väckte ovilja i vida kretsar, så
t. ex. "Om orsakerna till Gustaf II
Adolfs deltagande i trettioåriga
kriget" (1878) och "Om Gustaf II Adolfs
politik" (1881), där lian med skärpa
kritiserade konungen. — M., som
hyllade liberala grundsatser, blev en av
de ledande inom de samtida politiska
reformrörelserna. Han framträdde
1S66 som medl. av ett sällskap för
arbetarföreningars främjande och
deltog 1S67 i bildandet av Nyliberala
sällskapet. Framför allt ägnade han
sig åt försvarsfrågorna, och han
propagerade ivrigt för den frivilliga
skarpskytterörelsen. M. vann
Lantmannapartiets förtroende genom sin
kritik av 1871 års
härordningsförslag, och lian var sedan en av
förgrundsmännen inom detta parti.
Det blev främst M., som utarbetade
härordningsförslaget 1878. Han var
led. av Andra K. 1870—72 och 1891
—96 samt tillhörde Första K. 1882—
90. Han visade också stort intresse
för skatteärenden och utgav i detta
ämne några broschyrer. Han var
upprepade gånger 1873—87 statsrevisor
och tillhörde under flera riksdagar
lagutskottet. Genom sitt deltagande
i "folkriksdagen" 1893 förlorade han
kammarmajoritetens sympati och
därmed sin plats i lagutskottet. Han blev
även inom sitt eget parti alltmer
isolerad. -—- Då M. icke rönte den
uppskattning, som hans insats belt visst
berättigat honom till, blev han, som
i yngre år varit en glad och
tillgänglig natur, på äldre dagar bitter ocli

sluten. Han valdes till led. av
Krigs-vet. akad. 1863 och var 1866—69
utgivare av akad:s handlingar och
tidskr. — Gift 1) 1863 med Albertina
Maria Coghen-Soskowska från Polen,
† 1878; 2) 1881 med Ebba Charlotta
Gabriela Lindvall. — Litt.: N.
Ahn-lund, "J. M. i polska upproret 1863"
(i Personhist. tidskr. 1925); G.
Jacobson, "Från Geijer till Hjärne"
(1945). F.M.

4. Mankell, Otto August,
arkitekt, tecknare, f. 21 juli 1S38 i
Göteborg, † 26 juni 1S85 i Lidingö.
Föräldrar : pianofabrikören Wilhelm
August M. och Margareta Igelström.
Brorson till M. 1 och M. 2. — M.
började sina studier vid Chalmersska
slöjdskolan i Göteborg och genomgick
1S58—63 Konstakad:s byggnadaskola,
Sistn. år blev lian e. o. auskultant i
Överintendentsämbetet, 1867 tf.
lärare vid Konstakad., och från 1878
till sin död var han lärare
därstädes i perspektiv- och skugglära. Han
blev agré där 1868. År 1872
företog han en studieresa genom
Danmark, Tyskland och Ryssland. — M.
är framför allt känd som en skicklig
aiJkitekturtecknare. Han utförde
sålunda vyer i fågelperspektiv av
Göteborg (1870), Stockholm (1871) ocli
Visby (1S72), vilka publicerades i
färglitografi, fyra planscher över sv.
fältslag (1874) samt två serier med
akvarell-litografier från Stockholm
(6 häften, 1873—75) och Göteborg (20
planscher, 1884). M. var också en
flitig medarb. i illustrerade tidn., ss.
Ny Illustrerad Tidn. och Sv.
Familj-Journalen, där man återfinner lians
teckningar av stoekholmsbyggnader
m. ni. återgivna i xvlografi. — Ogift.

Th. N.

5. Mankell, Ivar Henning,
tonsättare, f. 3 juni 1S68 i Härnösand,
† 8 maj 1930 i Stockholm. Föräldrar:
ämnesläraren Emil Theodor M. och
Sofia Amalia Häggström. Halvbrors
son till M. 1 ocli M. 2. — M. avlade
mogenhetsex. i Härnösand 18S7,
orga-nist-, musiklärar- och
kyrkosångar-ex. vid Musikkonservatoriet i
Stockholm 1889 och 1S91 och fortsatte
studierna i pianospel 1892—99. Han
verkade som musikrecensent i Sv.
Morgonbladet och Stockholms-Tidn. 1899
—1907. Från 1S99 var han verksam
som pianopedagog i Stockholm. M.
komponerade en klaverkonsert (uppf.
i Stockholm och Göteborg 1921 och
efter ominstrumentering av Tor Mann
ett flertal gånger, såväl vid
konserter i nämnda städer som i
radio) och kammarmusik (bl. a. en
pianokvintett, en pianotrio och tre
stråkkvartetter) samt ett flertal
sånger. Han ägnade sig dock företrädesvis
åt pianostycket av stort och litet for-

mat, varav föreligga ett par
hundra kompositioner, de flesta i
manuskript. Han blev i denna genre en
djärv nyskapare med färg och
fantasi i liarmonik samt växlande
rytmik; han undvek gärna
upprepningar och sekvenser och lät temat
utveckla sig i fria arabesker. Hans
impressionism karakteriseras av en
kraftfull, nordisk stil. Bland hans
många klaversaker må nämnas de
stort och lidelsefullt formade
Balladerna samt några i faktur och
kolorit intressanta Fantasisonater.
Personlig hållning präglar också hans
romanser, särskilt cykeln "Arabische
Nächte" till texter av Bethge. M. blev
led. av Mus. akad. 1917 och var från
sistn. år till sin död led. av styr. för
Musikkonservatoriet. •— Gift 1905
med Agnes Karolina Lindblom. —
Litt.: biografi av I. Bengtsson i Sv.
tidskr. för musikforskning 1941. W. S.

Manker, Ernst- Mauritz,
museiman, folklivsforskare, f. 20 mars. 1S93
i Valla skn, Göteb. län. Föräldrar:
sjökaptenen och lantbrukaren Edvard
Olsson och Mathilda Kristiansdatter.
— Efter studentex. i Lund 1921
avlade M. fil. kand.-ex. i Göteborg 1924.
Han var anställd vid
Göteborgs-Posten 1922—23, utförde vissa
forskningsuppdrag vid Göteborgs mus:s
etnografiska avd. 1923—24 ocli var
tf. museiassistent vid Statens
etnografiska mus. i Stockholm 1925—37. År
1939 inrättades genom beslut av
statsmakterna en särskild intendentur för
M. som föreståndare för Nord. mus:s
lapska avd. — M:s främsta insatser
ligga på lappforskningens område.
Framför allt liar han genom
omfattande fältforskningar ända sedan 1926
insamlat ett betydelsefullt material i
ord och bild rörande samtliga sv.
lappmarker. M. har varit en flitig
vetenskaplig och populärvetenskaplig förf.
Bland lians arbeten märkes den
monumentala monografin "Die lappisclie

Ernst Manker,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free