- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
231

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Mannerheim, Lars August - 2. Mannerheim, Carl Erik - 3. Mannerheim, Carl - 4. Mannerheim, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mannerfelt

231

Mannerheim

svärd på dennes resa till s. Europa.
M. räknades redan vid 1778 års
riksdag till oppositionen, och denna hans
inställning skärptes ytterligare vid
riksdagarna 1786 och 1789. Vid sistn.
riksdag och riksdagen 1792 var lian
led. av hemliga utskottet, och
brytningen med de maktägande blev så
fullständig, att han lämnade sin
tjänst och under de följ. åren levde
som lantbrukare på hustruns
egendom Näs i Rö skn, Stockholms län.
M. valdes flera gånger 1794—1S07
till revisor av bankoverket och var
från 1805 fullmäktig i Jernkontoret.
Under 1809 års riksdag spelade han en
framträdande roll särskilt som ordf. i
konstitutionsutskottet och
betraktades som ledare för det
"konstitutionella" partiet, vilken sammanslutning
under riksdagens senare del ofta
kallades "mannerheimska klubben". I ett
berömt tal i Rikssalen yrkade M.
10 maj 1809 på att ej blott Gustav
IV Adolf utan även alla hans
efterkommande skulle förklaras uteslutna
från tronen. Därigenom kom han att
särskilt bli föremål för oppositionens,
"gustavianernas", liat. I sin
statsrättsliga åskådning hade M. tagit
intryck av den frihetstida
konstitutio-nalismen. Så t. ex. föreslog lian 1809
i ett memorial till
konstitutionsutskottet ständervalda, voterande
statsråd och var motståndare till
förslagen om reduktion av adelns
privilegier. M:s projekt till ny
riddarhusordning antogs 1S10. Han var förste
innehavare av
justitieombudsmanna-iimbetet 1809—23. Som sådan
grundlade han den tradition, som i mycket
bestämt utvecklingen. M: s närmast
avhållsamma inställning till
ämbetsutövningen gjorde honom allt mindre
populär hos de liberala, och vid
riksdagarna 1817—18 och 1S23 angreps
lian av oppositionen. Vid avskedet
tillerkändes lian en pension av 1 500 rdr
banko. M. erhöll Vasaordens storkors
1809, blev jur. hedersdr vid Uppsala
univ. 1S18 och led. av Vet. akad. 1835.
— M. skildras som en till det yttre
allvarsam, sträng man med sträv röst.
Han var fruktad för sin skarpa tunga
och sina sarkasmer; samtida ha
karakteriserat honom som "rakkniven"
och "rikspiskan". — Gift 1787 med
Sophia Wadenstierna. T. H.

2. Mannerheim, Carl Er il-,
greve, ämbetsman, f. 14 dec. 1759 på
Nisshyttans bruk, Säters skn,
Kop-parb. län, † 15 jan. 1837 i Åbo. Bror
till M. 1. — M. studerade 1774—75
juridik vid Uppsala univ. men
övergick i slutet av 1775 till den militära
banan och blev korpral vid Livreg.
till häst. Han blev kornett vid Lätta
dragonkåren 1777 och löjtnant 1779.
Genom tjänsteköp steg han 17S3 di-

rekt till sekundmajor vid Åbo läns
infanterireg., där lian 1787 blev
pre-miärmajor. M., som redan vid 1786
års riksdag sympatiserat med
oppositionen, deltog i Anjalaförb:s
stämplingar. Han var visserligen ej
medveten om Liikalanoten men
undertecknade förbundsakten ocli det s. k.
"avertissementet", vars befordrande
till de sv. regementena lian åtog sig
och även utförde under en veckolång
resa i slutet av aug. 17S8, varvid lian
bl. a. sammanträffade med hertig
Fredrik Adolf. Han dömdes 1790 att mista
livet för sin oppositionella
inställning men fick nåd. På grund av
missnöje över utebliven befordran tog han
avsked 1795 och bosatte sig på
Villnäs egendom i Lemo skn, Åbo och
Björneborgs län. Under de följ. åren
blev han en av de ledande i Finska
hushållningssällskapet. Under
sv.-ryska kriget sökte lian kontakt med
ryska regeringen, och i spetsen för den
s.,k. finska, deputationein reste han
hösten 1808 till S:t Petersburg, där lian
inför Alexander I gjorde sig till
talesman för den konstitutionella idén.
Han bevistade även lantdagen i Borgå
1809. S. å. blev han led. av
regeringskonseljen, sedermera senaten, och var
i själva verket inrikesminister och
därmed högste polischef. Såsom
sådan liade han uppsikten över
tidn.-väsendet ocli propagandan. Även för
upprättandet av Finlands bank
spelade han stor roll. M., som 1812 blivit
verkligt statsråd, entledigades från
befattningen i regeringskonseljen
1S16 i samband med utnämningen till
landshövding i Åbo och Björneborgs
län. Han fick 1819 geheimeråds titel
och blev 1820 åter led. av senaten
(ekonomidep.). Han upphöjdes i finskt
grevligt- stånd 1824, tog 1826 avsked
från statstjänsten och bodde
återstoden av sitt liv på Villnäs. — Såsom
utmärkande drag för M. ha angivits

Carl Erik Mannerheim. Målning (detalj) av
J. E. Lindh.

"konservatism, försiktig
konstitutio-lialism, rättvis byråkratism och sträng
sparsamhet". Man finner lios honom
även en stark beundran för Alexander I
och under senare år en utpräglat
anti-svensk inställning. Mrs egenhändiga
anteckningar lia utgivits av B. Lesch
(Sv. litt.-sällskapets i Finland
förhandlingar och uppsatser 35, 1921).
— Gift 1796 med Vendia Sofia von
Willebrand. — Litt.: B. Lesch, "C. E.
M., ämbetsmannen och statsmannen"
(Helsingfors 1924, drsavh.). T. H.

3. Mannerheim, Carl Erik
Johan, finsk greve, bank- och
försäkringsman, f. 17 mars 1865 på Villnäs,
Lemo skn, Åbo och Björneborgs län,
Finland, † 6 juli 1915 i Stockholm.
Föräldrar: kammarjunkaren greve
Carl Robert M. och Hedvig Charlotta
Helena von Julin. Sonsons son till
M. 2. — M. blev student i Helsingfors
1882. Efter att ha auskultera! i Åbo
hovrätt 1887—90 blev lian v.
häradshövding sistn. år. Följ. år blev han
anställd som extra kopist i senatens
för Finland justitiedep. och kort
därefter i dess ekonomidep. M. öppnade
1892 advokatbyrå i Helsingfors men
lämnade efter några år denna
verksamhet och blev 1898 föreståndare
för Nordiska aktiebankens för
handel och industri kontor i Helsingfors.
M. deltog i lantdagarna 1891—99,
från 1894 ss. led. av lagutskottet. På
grund av sitt motstånd mot
russi-ficeringspolitiken landsförvisades han
av generalguvernören Bobrikoff 1903
och flyttade över till Sverige. Ehuru
förbudet mot vistelse i Finland
upphävdes 1905, kvarstannade M. i
Sverige och erhöll 1908 sv.
medborgarskap. Han var styr.-led. i
Livförsäk-ringsab. Thule 1908—15 och ordf. i
styr. för Kramfors ab. och Frånö nya
ab. från 190S. — Gift 1896 med
sångerskan Aina J ohanna M.. f. Ehrenrooth
(f. 1869), som under sin stockholmstid
1903—15 ofta framträdde offentligt.

E. ö—n.

4. Mannerheim, Carl Fridolf J
o-li a n, friherre, godsägare,
industriman, f. 27 dec. 1868 i Åbo, Finland,
† 25 sept. 1934 på Grensholmen.
Vånga skn, östergötl. län. Bror till
M. 3. — M. studerade vid
Polytek-nikum i Helsingfors, vid finska
lant-bruksinst. i Mustiala och vid
Land-bohøiskolen i Köpenhamn samt
företog studieresor bl. a. till England,
Tyskland och Österrike-Ungern. Åren
1S96—1904 var han disponent på
Jok-kis godsab. i Finland och flyttade
sistn. år till Sverige, där han inköpte
egendomen Grensholmen vid sjön
Roxen i Östergötland. Han drev där
lantbruk i stor skala och intresserade
sig särskilt för hästavel. M:s största
intresse var emellertid skogsbruk, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free