- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
232

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mannerfelt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mannerskantz

232

Mannerskantz

Johan Mannerheim.

vars vetenskapliga bedrivande han
hade speciellt goda förutsättningar
genom sina kunskaper i botanik. Han
planterade i experimentellt syfte ett
stort antal främmande trädslag,
däribland fyrtiotvå barrträdsarter.
Särskilt intresserade M. sig för
nordasiatiska lärkträdsarter och blå
douglas-gran, vilka lian hoppades skulle få
praktisk betydelse för sv. skogsbruk.
Han var v. verkst. dir. för Kramfors
ab. 1907—09 och verkst. dir. 1910—
30, fungerade som v. ordf. i Sv.
cellu-losafören. och i Sveriges
skogsägare-förb. samt var styr.-led. bl. a. i Sv.
trävaruexportfören. och i
Pappers-masseförb. Han blev led. av
Lant-bruksakad. 1920. Från 1904 var lian
sv. medborgare. — Gift 1902 med
Sophie Palcemona Trescliow.

J. M. F., E. ö—n.

Mannerskantz, ätt, vars äldste
kände stamfar, komministern i
Käl-leryd, Jönköp. län, Johannes Magni,
hade sonen Magnus Johannis († 1671),
kyrkoherde i Vetlanda, prost och
riksdagsman, som antog släktnamnet
Kel-lander. Han blev farfar till
borgmästaren i Jönköping, v. lagmannen Nils
ICellander (f. 1697, † 1771). Bland
dennes söner, vilka 1772 resp. 1773
adlades med namnet M., märkes
arméofficeren Nils M. (M. 1), som 1809
själv slöt sin ättegren på svärdssidan.
På hans adliga namn och nummer
adopterades 1802 bröderna majoren
vid fortifikationen Carl Råbergh (f.
1747, † 1817) och revisionssekr.
Johan Fredrik Råbergh (f. 1750,† 1S31).
En son till den förre, arméofficeren
och politikern Carl Axel M. (M. 2),
blev farfar till kaptenen, godsägaren
och politikern Axel M. (M. 3).

1. Mannerskantz, Nils, före
adlandet Kellander, arméofficer, f. 17
nov. 173S i Jönköping, † 16 juli 1809 i
Djursholm. Föräldrar: borgmästaren
Nils Kellander och Ebba Maria Aurén.

— M. blev underkonduktör vid
fortifikationen 1755, konstituerades till
konduktör 1757, deltog i kriget i
Pommern och blev tillfångatagen vid
Dem-min 1759 men utväxlades 1762,
befordrades till löjtnant 1767, var
adjutant hos generallöjtnant Jacob
Magnus Sprengtporten i Finland 1772 och
åtföljde i särskilt uppdrag den
sjöexpedition till Stockholm, som skulle
understödja Gustav III:s revolution.
M. befordrades därefter s. å. till
kapten i armén ocli adlades (adelsbrevet
utfärdades dock först följ. år). Han
utnämndes 1775 till major, 1777 till
överstelöjtnant, 1780 till överste vid
Finska brigaden, förordnades s. å. till
kommendant på Sveaborg och deltog
i 1788—90 års krig, dels vid armén,
dels som kommendant på fästningen,
lian blev 1791 generalkvartermästare
och direktör vid fortifikationen samt
led. av Krigskollegium, befordrades
1792 till generalmajor, 1799 till
generallöjtnant ocli 1809 till general. —
M. inlade stora förtjänster om
fästningsbyggnaderna i Finland. Han blev
1796 hedersled, av Sv.
krigsmanna-sällskapet (från 1805 Krigsvet. akad.)
och var stvresman där 1801—02 samt
1807. — Gift 1776 med Ulrika
Elisabet Taube. F. M.

2. Mannerskantz, Carl Axel,
arméofficer, jordbrukare, politiker,
f. 27 nov. 1809 på Värnanäs i
Halltorps skn, Kalmar län, † 5 jan. 1888
därstädes. Föräldrar: majoren Carl
Råbergh, adlad M., och Anna
Charlotta von Arbin. — Efter utbildning
på Karlberg ingick M. 1827 som
underlöjtnant vid Vendes artillerireg.,
där han 1837 befordrades till löjtnant
ocli 1847 till kapten. För att kunna
ägna sig åt skötseln av fädernegodset
Värnanäs avgick lian följ. år ur aktiv
tjänst men kvarstod i armén till 1856.

— M. deltog i samtliga
ståndsriksdagar från 1840 oeh slöt sig från
början till den liberala riddarliusopposi-

Carl Axel Mannerskantz.

tionen, vars ledare var C. H.
Anckarsvärd. Särskilt var M. en ivrig vän av
representationsreformen. Efter dennas
genomförande var M. 1S67—72 led.
oeh v. talman i Andra K. Han deltog
där i bildandet av ett parti till
reformministären De Geers stöd men
vacklade i fortsättningen mellan
detta ministeriella parti och
Lantmannapartiet, med vilket han i de
ekonomiska frågorna oftast
sympatiserade. Då försvarsfrågan i början av
lS70-talet blev aktuell, kom lian
emellertid att inta en annan ståndpunkt
än lantmännen, varför han föll
igenom vid valet 1872. Han invaldes s. å.
i Första K., som han tillhörde t. o. m.
1883, och var led. i
konstitutionsutskottet 1873—78 samt i
försvarsutskotten 1875 och 1878. Hans stora
intresse var nu försvarsfrågan, vari
han framför allt yrkade på
värnpliktens utsträckning men även biträdde,
som han själv yttrade, varje förslag
till försvarets stärkande. Han utgav
broschyren "Ett ord för dagen om
försvaret af en gammal värnpligtsvän"
(1877). I grundskattefrågan stödde
han Lantmannapartiet. M. var ordf.
i sitt läns landsting 1865—70 och
1872—78 samt v. ordf. 1879—81; i
hushållningssällskapet var han ordf.
1862—83. Han blev 1856 led. av
Lant-bruksakad., där lian 1875 blev
hedersled. — Gift 1847 med Agneta Carolina
Ulrika Anckarsvärd. S. S\v.

3. Mannerskantz, Axel Fredrik,
jordbrukare, politiker, f. 3 juni 1897
i Uppsala. Föräldrar: majoren
Fredrik Mikael M. ocli Elisabeth Carolina
Gustava Edelstam. Sonson till M. 2.
— Efter studentex. i Kalmar 1914 och
officersex. vid Karlberg 1916 blev M.
fänrik vid Svea livgarde sistn. år ocli
löjtnant 1920; han utträdde ur aktiv
militärtjänst 1922 och blev kapten i
reserven 1932. Sedan 1928 innehar
han fädernegodset Värnanäs,
Halltorps skn, Kalmar län. Han blev led.
av Lantbruksakad. 1940. Inom
jordbrukarnas fören.-rörelse bekläder M.
ordf.-poster i slakterifören., Södra
Kalmar läns spannmålsodlarefören.
och Lantmännens centralfören.,
varjämte lian sedan 1939 är v. ordf. i
länets s. hushållningssällskap. Han är
led. av landstinget sedan 1930 och av
Första K. sedan 1936.1 riksdagen har
ban tillhört jordbruksutskottet 1940
—42, andra lagutskottet 1943—44 och
statsutskottet sedan 1945. Åren 1945—
47 var lian statsrevisor. — M., som
sedan 1944 är ordf. i Kalmar läns s.
hö-gerförb., intar jämväl en framskjuten
ställning inom högerns riksdagsgrupp,
vars sekr. han blev 1947. Han ar en i
riksdagen gärna hörd debattör med
ofta originella inlägg oeh personliga
tonfall; som statsutskottsled. söker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free