- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
235

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mannström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mannström

235

Mareks von Wurtemberg

Lovisas vårdanstalt sedan 1942. M. är
dessutom lärare i medicinsk
barnavård vid Socialpedagogiska
seminariet i Stockholm sedan 1942 och led.
av styr. för Ericastiftelsen sedan 1944.
Han har publicerat talrika arbeten av
pediatriskt innehåll, bl. a. om
hjärtsjukdomar hos barn, samt (tills, med
T. Stordal) konstruerat en apparat
(fonokardiograf) för registrering av
hjärtats ljudfenomen. — Gift 1) 1930
—43 med Majt Ericsson; 2) 1944 med
friherrinnan Yiveka Hilda Louise von
Essén. P. H. T.

Mannström, Carl Oscar,
tidningsman, präst, författare, f. 15 nov.
1875 i Väddö skn, Stockholms län, †
23 dec. 193S i Stockholm. Föräldrar:
sjökaptenen Carl Oscar M. och
Johanna Sofia Ersdotter. — M. avlade
mogenhetsex. vid Fjellstedtska skolan
i Uppsala 1898 och blev fil. kand.
därstädes 1901. Efter akademiska
studier vid Göteborgs högskola gav sig
M. in på tidningsmannabanan; lian
var medarb. i Vårt Land 1902—04
och i Stockholms Dagblad 1904—■
23. Dessutom redigerade lian God Jul
1903—13 och Illustrerad tidskr. för
ung och gammal 1911—20. Sedan lian
erhållit befrielse från teologiska ex.,
prästvigdes lian för Uppsala ärkestift
1919 och blev s. å. pastorsadjunkt i
Adolf Fredriks förs. i Stockholm. År
1925 blev ban kyrkoadjunkt i samma
förs., vilken tjänst han beklädde till
sin död. Han fortsatte samtidigt som
medarb. i Stockholms Dagblad samt
var red. för Adolf Fredriks förs:s
kyrkoblad 1919—38 ocli för jultidn.
Julhelg 1925—32. — M. var både som
människa ocli förkunnare innerlig,
stillsam och meditativ. Redan under
sin uppsalatid var han livligt
engagerad i KFUM, och han bevarade genom
bela livet en särskild kärlek till
arbetet bland ungdom. Han var från 1911
led. ocli från 1930 sekr. i Samfundet
Pro fide et cliristianismo. Åren 190S

Oscar Mannström.

—3S var han sekr. i Sv. sällskapet för
nykterhet och folkuppfostran, i vilken
egenskap lian bl. a. utgav "Bilder och
blad ur svenska nykterhetens
historia" (1912). Han utgav även
diktsamlingarna "Rös och en" (1906),
"Lovoffer" (1926) och "Oförskyllt" (1936)
samt psalmövers., av vilka några äro
bland de bästa i 1937 års psalmbok. M.
var en framstående kännare av kyrklig
konst, som lian också studerade 1922
pä statsstipendium i Italien och
Frankrike. Han var led. av Sv.
kyrkans diakonistyr :s utskott för
kyrklig konst från 1919 och skrev bl. a.
"Kristlig konst" (1919) och "Adolf
Fredriks kyrka" (1924). Ur hans
rikliga produktion må ytterligare
nämnas en rad meditationer och minnen:
"Livets rikedom" (1916), "Livets
gåtfullhet" (1918), "Livets tröst" (1920),
"Snöfrid" (1921), "Vid helgsmål"
(1922) samt minnesteckningarna "N.
P. Ödman" (1912), "Oscar Ekman"
(1922) och "Herdar och lärare" (vid
prästmötet 1930). — Ogift. D. T.

Manstad, Margit Elfrida
Cecilia, skådespelerska, f. 22 juli 1902 i
Stockholm. Föräldrar: ingenjören
Carl Otto Ehrnfrid Pettersson och
Helena itaria Eugenia
Pettersson-Manstad, f. Nilsson. — Efter skolgång i
Ateneum för flickor i Stockholm och
några års kontorsanställning där
debuterade M. 1923 i den av Jolin
Brunius regisserade filmen "En piga
bland pigor". Hon var därefter
engagerad vid teatern i Vasa i Finland
1923—24, vid olika privata
stockholmsscener 1924—34, vid
Dramatiska teatern 1934—36 och vid
Göteborgs stadsteater 1936—38. Därefter
har hon framträtt vid gästspel i
Stockholm och i Norge samt deltagit
i Riksteaterns turnéer. — I talroller,
operetter ocli revyer har M. skickligt
och elegant varierat en viss typ:
den mondäna, frigjorda och
excentriska kvinnan, t. ex. i Devals "Etienne"
på Konserthusteatern 1931 och i
Clare Boothes "Kvinnorna" (Edith
Potter) på Dramatiska teatern 193S.
M. har även gjort klassiska roller ss.
Portia i "Köpmannen i Venedig" i
Göteborg 1938. Efter den tidiga
film-debuten har M. medverkat i ett stort
antal inhemska filmer, och 1928—30
var hon verksam vid Ufa m. fi.
filmbolag i Berlin och i Paris. — Gift 1942
med advokaten Carl Stellan
Sixtens-son Graaf. B. O. V.

Manteuffel, Otto Jakob Zöge
v o n, friherre, arméofficer, diplomat,
f. 2 april 1718 i Stockholm, † 6 febr.
1796 därstädes. Föräldrar: översten
Otto Zöge von M. av en gammal ätt
från Pommern ocli Catharina Sophia
Klingenstierna. — M. blev volontär
vid artilleriet 1733, övergick seder-

Margit Manstad.

mera till infanteriet, blev fänrik vid
Livgardet 1737, major vid Zandhska
reg. tio år senare, överste i armén
1761, stallmästare hos Sofia
Albertina 1782 och general av infanteriet
1792. Han upphöjdes i friherrligt
stånd 1771. — M:s krigarbana var
äventyrlig och mångskiftande. Som
ung var lian några år i polsk tjänst
hos Stanislaus Leszczynski och deltog
i dennes krig mot Ryssland, under
vilket han en kortare tid var i rysk
fångenskap. Under hattarnas
olyckliga ryska krig tjänstgjorde M. 1741—
42 i det sv. högkvarteret. Han tillhörde
1745 som volontär Fredrik II :s av
Preussen armé under kriget mot
Österrike. År 1757 gick lian med sv. armén
mot Preussen. Diplomatiska uppdrag
hade M. bl. a. som minister vid
neder-saclisiska kretsen 1761—65, under
vilken tid lian deltog i
fredsunderhandlingarna i Hamburg mellan Sverige
och Preussen, och som envoyé
extra-ordinaire vid preussiska hovet 1766—
82. Han tillhörde 1789 och 1790 den
regering, som Gustav III förordnade
under sin frånvaro i kriget mot
Ryssland. — Ogift. B. G—n.

Marci, Matthias, teolog, se
Matthias Marci Alandus, s. 260.

Marci, Nicolaus, biskop, se
Nils Markusson, s. 431.

Mareks von Wurtemberg, ätter,
vilkas äldste kände stamfar Mareks
von Reutlingen, härstammande från
Württemberg, under trettioåriga
kriget blev överstelöjtnant i Gustav II
Adolfs armé. Han blev far till Johan
Mareks (f. omkr. 1640, † 1710), som
under pesttiden konstituerades att
förvalta landrichterämbetet i
Livland. Dennes söner Gotthard Wilhelm
Mareks och Carl Gustaf Mareks
adlades 1720 med namnet M. Den senare,
överstelöjtnanten Carl Gustaf M. (f.
1693, † 1775), blev stamfar för den
adliga ätten M. Hans son var genea-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free