Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Marcus, Moritz - 4. Marcus, Carl David - 1. Marcus, Ture - 2. Marcus, Gerda - 3. Marcus, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marcus
239
Marcus
tauranternas àrbetsgivarefören. 1920
—45 och hos Systembolagens
arbets-givarefören. 1939—45 samt är rektor
för Bestaurantskolan sedan 1926. M.
lxar av K. M:t ofta anlitats som
sakkunnig i ekonomiska och sociala
frågor och var led. av bl. a.
utredningarna ang. fondbörsen 1914, epaföretag
1934, kaffemonopol s. å. oeh
bränn-oljemonopol 1935. Han deltog som
expert i livsmedelsfrågor vid
handelsavtalsförhandlingarna med England
1916—17 ocli var sekr. i den sv.
delegationen vid internationella
finanskonferensen i Bryssel 1920 samt led.
av den sv. delegationen vid
Genuakonferensen 1922. — M. har varit
flitigt verksam som skriftställare och
har bl. a. utgivit "Svensk
arbetarlagstiftning" (1907),
"Butikstängnings-frågan" (1908), "Den svenska
tobaksindustrien år 1908" (drsavh., 1911),
"Stockholm som handels- och
sjöfartsstad" (1942) samt korta
monografier över "Statens järnvägar"
(1924), "Det svenska
tobaksmonopolet" (s. å.), "Telegrafverket" (1925)
och "Postverket" (1926), vilka ingå
i statens offentliga utredningar, och
minnesskrifter, bl. a. "Aktiebolaget
Vin- oeh spritcentralen 1917—1942"
(1942). Dessutom har lian utgivit
några lageditioner oeh publicerat ett
stort antal tidskr.-uppsatser. M. var
red. för Social tidskr. 1908—09. —
Gift 1920 med Ester Wallén. K. L.
4. Marcus, Carl David,
litteraturhistoriker, skolman, f. 16 mars
1879 i Stockholm, ‡ 30 juni 1940 i
Göteborg. Bror till M. 3. — Efter
mogenhetsex. i Visby 1S97 inskrevs
M. 1899 vid Göteborgs högskola,
där han 1903 blev fil. kand., 1908 fil.
lic. och 1909 fil. dr på avh. "Vilhelm
Fredrik Palmblads romantiska
berättelser 1S12—1819" (1908). Han
tjänstgjorde 1908—12 som
läroverkslärare i Göteborg, var 1919—32
docent. i nyare nordisk
litteraturhistoria vid Berlins univ. och hade
samtidigt anställning även vid
bokförlag i Berlin. Återkommen till Sverige
ägnade han sig ånyo åt lärarbanan
och var från 1936 adjunkt vid
Högre allm. läroverket för flickor i
Göteborg. M:s litteraturhistoriska och
litteraturkritiska författarskap
omfattar förutom drsavh. ocli hans
andra huvudarbete, "Erik Gustaf Geijers
lyrik" (1909), talrika monografiska
studier, särskilt över moderna förf.
I bokform utgav lian bl. a. "Nordiska
essayer" (1923), "Knut Hamsun"
(1926) och i serien Verdandis
småskrifter "Den nya norska
prosakonsten" (1930) och "Jacob Wassermann"
(1931). Dessutom skrev han
åtskilliga litteraturartiklar i tidn. ocli
tidskr. (bl. a. i Ord ocli Bild), vitt-
nande om vidsträckt beläsenhet,
kärlek till litteraturen och god
popula-riseringsförmåga. M. författade
också några skådespel och dikter. — Gift
1) 1906 med Hedvig Helena Matilda
Atterbom-, † 1911; 2) 1923 med Hilde
Mannstædt-Neitzel. H. L—r.
1. Marcus, Ture August,
hotell-ocli restaurangman, f. 3 okt. 187S i
Stockholm, † 19 juni 1941 i
Östersund. Föräldrar: köpmannen Axel M.
ocli Emma Eliasson. — Efter
studier vid Nya elementarskolan i
Stockholm ägnade sig M. några år åt
affärsyrket. År 1902 reste han till
Förenta staterna och genomgick
hotell- och restaurangutbildning. Efter
återkomsten till hemlandet övertog
han 1905 restaurang Sturehof i
Stockholm tills, med sin broder Ernst
(M. 3), som 1910 blev ensam ägare
av restaurangen. M. övertog i stället
sistn. år Grand Hotel i Åre oeli
byggde två år senare Nya Grand Hotel
därstädes, varefter lian ledde dessa
företag till 1930, då de försåldes till
dir. Agnar Meurling och
Årekoncernen. Åren 1930—33 var M. verkst. dir.
i Borgholms kurort ocli badhotell, oeh
från 1934 var lian hotellvärd på
Jämtgården i Björnänge i Jämtland. —
Genom ändamålsenliga hotell- och
restauranganordningar ville M. göra den sv.
fjällvärlden tillgänglig för både sv.
oeh utländska turister. För detta
ändamål och för Sverige som
turistland utförde han en framgångsrik
propaganda i utlandet. M. var en
flitig amatörfilmare och skapade flera
slagkraftiga turistreklamfilmer, de
flesta med Jämtlandsmotiv, vilka
han visade under föredragsturnéer i
Sverige ocli utlandet. — Gift 1923 med
Iiarin Weibull. G.
2. Marcus, Gerda Fredrika,
journalist, socialarbetare, f. 21 febr.
1880 i Stockholm. Syster till M. 1. —
Efter att ha genomgått flickskola i
Stockholm var M. i tio år anställd vid
Gerda Marcus.
Theela Tjäders hyresförmedlingsbyrå
därstädes. År 1907 reste hon till
Berlin, där lion började som
journalist med korrespondenser till bl. a.
Dagens Nyheter och Nya Dagligt
Allehanda. Vid återkomsten till
Stockholm 1909 blev hon red.-sekr. i den
av Gustaf Collijn utg. teatertidn.
Thalia. När denna upphörde 1913,
anställdes hon i Sv. Dagbladet, där hon
vid sidan av sitt arbete som
filmrecensent alltmera inriktades på
socialt reportage och därmed
förknippad aktiv journalistik. Under sign.
Gerfred Mark vädjade hon med
lysande framgång till läsekretsens
givmildhet, organiserade med stor
effektivitet tidn:s julinsamling för
Stockholms fattiga, ledde ett flertal olika
insamlingar under första världskriget,
ordnade utfärder för gamla,
sommarkolonier för sjuka barn och tog
initiativet till parktantsinstitutionen.
Åren 1920—23 var hon sekr. i Fören.
Bädda barnen, till vars ledande
krafter hon från dess början hört och i
vars tjänst hon särskilt gjorde en stor
insats i de sv. hjälpaktionerna för
Wiens barn. Hon var också 1918—23
sekr. i kronprinsessan Margaretas
ar-betsnämnd för blinda. Åren 1923—30
var M. bosatt i Wien och Berlin ocli
arbetade då som korrespondent till
Sv. Dagbladet, Dagens Nyheter m. fi.
tidn. Efter återkomsten till
Stockholm 1930 verkade lion bl. a. inom
Mosaiska förs. för att rädda judiska
barn från Centraleuropa till
fosterhem i Sverige. År 1939 återvände hon
till Fören. Bädda barnen, där hon
sedan 1942 är red. för fören :s
medlemsblad. — Gift 1923—33 med jur. dr
Ernst Fall. E. B.
3. Marcus, Ernst Josef,
restaurangman, f. 9 maj 1S81 i Stockholm,
† 19 mars 1936 därstädes. Bror till M.
1 och M. 2. — M. började sin bana i
Stockholm 1896 hos konditor
Törnblad vid Stureplan och fortsatte
sedermera som kökselev på
Operakällaren. Därefter gjorde lian
restaurang-studier i utlandet, hos Nimbs i
Köpenhamn, Cecil i London och
Brigh-ton i Paris. Efter återkomsten till
Stockholm vid sekelskiftet var han
hovmästare på Bydberg, Ilasselbackeii
och Grand Hotel. År 1905 etablerade
sig M. tills, med sin broder Ture M.
(M. 1) på restaurang Sturehof, som
M. ensam övertog 1910 och därefter
innehade till sin död. Sturehof
utvecklades under hans ledning till en
av huvudstadens mest gouterade
restauranger med fiskrätter som
specialitet. Sturehof utvidgades kort före
M:s död betydligt i samband med att
den överflyttade till nva lokaler. —
Anspråkslös och försynt till sitt sätt
tillvann sig M. genom sin skicklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
