- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
241

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Mardefelt, Conrad - 2. Marderfelt, Arvid Axel - Marelius, Nils - Margareta, se även Margaretha - Margareta - Margareta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Marderfelt

241

Margareta

energiskt försök att återtaga
Wolgast men misslyckades och måste
draga sig tillbaka till Riigen. Där
erhöll han Karl XI :s order att nedlägga
befälet och infinna sig i Sverige för
att avlägga räkenskap om
krigföringen. I fe.br. 1677 befriades lian
emellertid från allt ansvar, anställdes vid
armén i Skåne och upphöjdes i juni
s. å. i friherrligt stånd. M. fick följ.
år order att leda försvaret i
Östergötland och avsändes efter krigets slut
1679 jämte Claes Rålamb för att
undersöka tillståndet i de tyska
provinserna. Sedan kommissionen 1683
avslutats, drog sig M. tillbaka till
sina gods i Pommern, där lian
vistades till sin död. — M. saknade
fältherrebegåvning men var en skicklig
fortifikationsofficer ocli visade prov
på stor administrativ förmåga. -— Gift
1) 1640 med Lucia Catharina
Theo-phili, † 1658; 2) med Augusta
Eleonora von d^er Lancken. A. Åg.

2. Marderfelt, Arvid Axel,
friherre, krigare, f. omkr. 1655, † 18 maj
1708 på godset Zinnlovkosz i
Litauen. Son till M. 1. — M. blev student
i Greifswald 1674 och kom 1677 i
tjänst vid Livgardet, bevistade Karl
XI :s skånska fälttåg ocli befordrades
s. å. till löjtnant. Han var med i
Johan Gyllenstiernas ambassad till
Köpenhamn 1680, blev 1686 kapten och
medföljde de sv. hjälptrupper, som
1690 under generalmajor Mellins
befäl sändes till Rlienfronten. Följ. år
begav sig M. till Holland, där lian
bevistade hela fälttåget vid de
allierades sida. Han blev 1693
överstelöjtnant och 1697 överste för
Södermanlands reg., förlades 1699 i garnison i
Wismar och var följ. år
kommenderad till Holstein. År 1702 anslöt lian
sig till liuvudarmén, intog följ. år
fästningen Posen och utnämndes till
generalmajor av infanteriet. M.
tillhörde den Rehnskiöldska armén, ut-

Arvid Axel Marderfelt. Samtida gr

16 Svenska män och kvinnor V

märkte sig 1706 i slaget vid
Frau-stadt, där lian förde ett liögt befäl,
och befordrades s. å. till general av
infanteriet. Vid Karl XII:s infall i
Sachsen kvarlämnades M., som åtnjöt
konungens stora förtroende, med
några reg. i Polen. Där ansattes lian av
en överlägsen rysk-sachsisk armé. M.,
som valde att taga upp en ojämn
kamp hellre än att retirera, blev i okt.
1706 efter en tapper strid vid Kalisz
besegrad ocli tillfångatagen av
konung August II. Under fångenskapen
blev M. milt behandlad, frigavs kort
efteråt ocli begav sig till Karl XII i
Altranstädt. M:s berättelse om
fälttåget i Polen från 14 aug. 1706 t. o. m.
drabbningen vid Kalisz är tryckt i A.
Quennerstedt, "Karolinska krigares
dagböcker" (8, 1913). — Gift med
Catharina von Wedeman. A. Åg.

Marelius, Nils, kartograf, f. 31
okt. 1707 i Styra skn, östergötl. län,
† 25 okt. 1791 i Stockholm. Föräldrar:
komministern Petrus M. och
Margaretha Lithelius. — M. blev student
vid Uppsala univ. 1729, och efter
studier där gick lian 1734 i
Lantmäteri-kontorets tjänst och blev 1747 förste
lantmätare. Åren 1752—66 var han
förordnad som premiäringenjör vid
norska gränskommissionen. Han fick
1775 överinspektörs och 1781
över-dir:s titel samt erhöll avsked 1791.
— M. var Lantmäterikontorets
främste och flitigaste kartograf före C. P.
Hällström. Han upprättade samtliga
de av kontoret under 1770- och
1780-talen utgivna provinskartorna samt
dessutom kartor över Vänern 1773,
Vänern och Vättern 1774 och en
generalkarta över s. Sverige 177S. Han
blev led. av Vet. akad. 1769 och
publicerade i dess handlingar
beskrivningar till en del av kartorna samt
kartografiska uppsatser. — Ogift. C. B.

Margareta, se även Margaretha.

Margareta, lappmissionär, f. omkr.
1360, † omkr. 1425. — M., som var
lappkvinna, kom på obekant sätt i
kontakt med kristendomen och blev
omvänd, varefter hon verkade för sina
landsmäns övergång till den kristna
tron. År 13S9 begav hon sig till Malmö,
där lion uppvaktade drottning
Margaret» och anhöll om hennes bistånd.
Tills, med ärkebiskopen i Lund
utfärdade drottningen också den 6 aug. s. å.
en skrivelse på latin, som dels var en
missionärsfullmakt för lappkvinnan,
dels ett undervisnings- och
förmaningsbrev till lapparna. Skrivelsen slutade
med en uppmaning till ärkebiskop
Henrik i Uppsala att verka för
lapparnas omvändelse. På hemvägen
synes M. även ha besökt Vadstena och
sammanträffat med biskop Törd i
Strängnäs. Troligen besökte hon
också Uppsala. Därefter verkade lion un-

Kronprinsessan Margareta.

der ett tjugutal år som missionär
bland lapparna, men synbarligen
stötte lion på motstånd eller fann
uppgiften överstiga sina krafter, ty
1412 befann hon sig på nytt i mell.
Sverige, där hon i Uppsala och
Stockholm försökte väcka intresse
för sin sak. I huvudstaden
sammanträffade lion med en
franciskan-munk, Filip Petersson, som
understödde henne och den 22 april 1413
utfärdade en
rekonimendationsskri-velse åt henne, ställd till den norske
abboten Sten för Munkelivs kloster.
Denne träffade M. i Vadstena följ. år
och understödde hennes strävanden
inför ärkebiskopen och konungen. M: s
senare öden äro okända. — Litt.:
Gustaf B. Lundgren, "Lappkvinnan
Margareta" (Norrland, 7, 1907). T. M.

Margareta (Margaret) Victoria
Augusta Charlotte Norah,
kronprinsessa, f. 15 jan. 1882 i Bagshot Park,
England, † 1 maj 1920 i Stockholm.
Föräldrar: hertig Arthur William
Patrick Albert av Connaught och Luise
Margarete, f. prinsessa av Preussen.
— M. fick en synnerligen vårdad
uppfostran, kompletterad med resor till
skilda länder. Under en resa 1904—05
sammanträffade lion i Kairo med sin
blivande gemål, dåv. arvfursten,
sedermera Sveriges kronprins Gustav
Adolf. Förlovningen ingicks i Kairo
24 febr. 1905, och förmälningen ägde
rum 15 juni s. å. i Windsor. — I
Sverige visade M. från början en varm
medkänsla för fattiga och sjuka. Hon
var hedersordf. i Kronprinsessan
Margaretas arbetsnämnd för de blinda ocli
i Fören. för husmodersskolor med
barnavård samt deltog i många andra
fören:ars arbete. Vid första
världskrigets utbrott bildade hon ett
"centralråd", 1915 ombildat till
Kronprinsessans fören. för det frivilliga
arbetet för landstormsmäns
beklädnad m. m. Synnerligen livligt deltog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free