- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
245

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margaretha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Margaretha

245

Maria Eleonora

åriga söner. Inom kort voro åtskilliga
slott och distrikt i Slesvig i
drottningens hand. År 1410 utbröt krig
mellan liolsteinarna och den danska
statsledningen, representerad av M.
och Erik av Pommern. Den fördes med
växlande lycka, men som resultat,
vunnet under M:s livstid, kvarstod,
att staden Flensborg vunnits åt den
danska kronan. De nästan oavlåtliga
utrikespolitiska framgångar, som
kännetecknade M:s regentbana,
återverkade också på hennes ställning i
Sverige. Redan Dalaborgsavtalet hade
gett henne en förmånlig
utgångspunkt, och i fortsättningen fullföljde
hon med synnerlig framgång de
auto-ritära maktsträvanden, som
kännetecknat såväl hennes far som hennes
svärfar. I kraft av den s. k. Nyköpings
recess 1396 skulle till staten återföras
all krono- och bondejord, som efter
kung Albrekts tronbestigning
förvärvats av det andliga och världsliga
frälset. M:s eget livgeding, som
samtidigt fastställdes, ocli henne
omedelbart underställda landsdelar kommo
att omfatta framför allt finansiellt
viktiga områden, inte minst
gränsdistrikt: Östergötland ocli Rumlaborgs
län, Västergötland, Dal och Värmland,
Västerås’ slott och stad med Norrbo
härad i Västmanland, Dalarna med
koppar- och järnbergen samt dessa
senare områdens främsta kusthamn och
hela Sveriges viktigaste ort,
Stockholm. Så länge M. levde, synes hon,
även sedan Erik 1400 förklarats
myndig, i det väsentliga ha ombesörjt
styrelsen av det väldiga unionsriket, av
vars delar hon ägnade Sverige ett
påtagligt intresse. Det kan konstateras,
att hon tämligen ofta vistades där; i
det sammanhanget kan nämnas, att
hon ställde sig i hög grad välvillig till
Birgittas klosterstiftelse ocli lät
upptaga sig i Vadstenasystrarnas
gemenskap. Sv. aristokrati fick
emellertid eljest starkt nog känna av
re-gentinnans fasta hand. Det. har
tvistats om, hur pass noga lion följde
de i Sverige hävdade reglerna, att
slott och län endast borde anförtros
åt inhemska män; mot en äldre
uppfattning (Erslevs), att hon därvidlag
hänsynslöst bröt tidigare avtal ocli
gammal sv. tradition, står en nyare
(Gottfrid Carlssons), som i detta fall
tillmäter henne större ordhållighet
och mera hänsyn:
nationalitetsspörsmålet låter sig numera inte så lätt
avgöras, och åtskilligt flera än man
tidigare trott av tidens låntagare och
slottshövitsmän i Sverige ha i själva
verket, helt eller nära nog, kunnat
räknas som svenskar. Viktigast är, hur
samtidens svenskar själva uppfattade
nationalitetsfrågan; vi ha ju också
funnit, att de sv. områden, som direkt

Prinsessan Margaretha.

underställts Margareta, voro
betydande nog. — M. utförde ett enastående
livsverk; hon förverkligade politiska
planer ocli strävanden, som tidigare
utan tillnärmelsevis så stor framgång
prövats av både sv. och danska
konungar. Orsaken till att lion lyckades
får till icke ringa del sökas i hennes
egen eminenta politiska begåvning,
utmärkt av kraft och uthållighet samt
smidig och vinnande
förhandlingskonst. På ett säreget, sätt förenar lion
i person ocli handling de nordiska
rikenas djupt kända gemenskap,
samtidigt som hon framstår som en
lysande repr. för den starka furstemakt,
som under medeltidens sista
århundraden arbetade sig fram nästan
överallt i Europa. — Litt.: Kr. Erslev,
"Dronning Margrethe og
Kalmarunionens Grundlfeggelse" (1882); E.
Lönnroth, "Sverige och Kalmarunionen
1397—1457" (1934) och
"Kalmarunionen" (i Nord. tidskr. 1947); G.
Carlsson, "Senare medeltiden.
Tidsskedet 1389—1448" (i "Sveriges
historia till våra dagar" 3: 1, 1941). Kj. K.

Margaretha Sofia Lovisa
Ingeborg, prinsessa av Danmark, f. 25
juni 1899 i Stockholm. Föräldrar:
prins Carl, hertig av Västergötland,
och prinsessan Ingeborg, f. prinsessa
av Danmark. — M. undervisades av
privatlärare ocli genomgick 1916 en
kurs hos sällskapet Barnavård. Hon
bedrev tidigt välgörenhet, i synnerhet
gentemot missgynnade barn;
Marga-rethahemmet i Ivnivsta socken,
Stockholms län, en vårdanstalt för
sinnesslöa barn, liar uppkallats efter henne.
Den 22 maj 1919 förmäldes hon med
prins Axel av Danmark. Även i sitt
nya hemland liar lion verkat för
barnavårdens främjande. H. ö.

Mari Mihi, pseud. för Lindqvist,
Gustaf, s. 6.

Maria Anna, hertiginna, f. enligt
en uppgift 24 juli 1561 i Heidelberg,

Rhenpfalz, Tyskland, enligt en annan
1562, † 29 juli 1589 på Eskilstuna
slott. Föräldrar: kurfursten Ludvig
TI av Pfalz och kurfurstinnan
Elisabet, f. prinsessa av Hessen. — Då
hertig Karl (sedermera Karl IX) under
sin västtyska resa 1577—78 besökte
Heidelberg, friade han till M., ocli
den 3 maj 1578 trolovades de. Följ.
år den 11 maj stod bröllopet i
Heidelberg, och i slutet av aug. s. å.
anlände de sjövägen till Nyköping. M.
var from och god och utövade ett
mildrande inflytande på sin häftige
make. Hon var uppfostrad i luthersk
tro och hade möjligen motverkat Karls
dragning till kalvinismen. Hon skall lia
varit snedvuxen och svag till hälsan.
Av fyra döttrar ocli två söner nådde
ondast dottern Katarina mogen ålder.
Vid sin död sörjdes M. djupt av hertig
Karl, som synes ha varit henne varmt
tillgiven. — Mariestad är uppkallat
efter M. Hon ligger begraven i
Strängnäs domkyrka. B. L.

Maria Eleonora, drottning, f. 11
nov. 1599 i Königsberg, Preussen, f IS
mars 1655 i Stockholm. Föräldrar:
kurfursten Jolian Sigismund av
Brandenburg ocli kurfurstinnan Anna, f.
prinsessa av Preussen. — Efter
mångåriga förhandlingar mellan resp.
parter ingick M. i Berlin 1620
förlovning med Gustav II Adolf, dock utan
samtycke från sin bror, den regerande
kurfursten Georg Vilhelm, som var
låntagare i Preussen till polske
konungen, Sveriges fiende. Den 25 nov. 1620
vigdes M. ocli Gustav Adolf i
Stockholm, ocli tre dagar senare kröntes
hon i Storkyrkan. Något politiskt
närmande till Brandenburg, som man
i Sverige hoppats på, medförde
giftermålet ej; möjligen kan det lia bidragit
till att en formlig brytning mellan de
båda länderna undveks under Gustav
Adolfs livstid. — M. var vacker,
älskvärd och givmild samt konstnärligt
intresserad, framför allt av
byggnadskonst, men lion var även nyckfull,
slösaktig och i avsaknad av politiskt
förstånd. Äktenskapet syntes till det
yttre lyckligt. Hänsyn till M. kan lia
bidragit till att Gustav Adolf icke
undertecknade den regeringsform
(sedermera stadfäst 1634), vilken ej gav
henne någon del i styrelsen efter hans
död. Svärmiskt fästad vid sin make
trivdes M. endast vid lians sida i
Sverige och var förtvivlad under hans
frånvaro i fält. Vintern 1631—32
vistades hon hos honom i Tyskland. Efter
makens död 1632 genomgick lion en
nervös kris. som tog sig egendomliga
ocli frånstötande uttryck. Hon ville ej
skiljas från konungens lik och
fölvarade lians hjärta i ett skrin, som
hon alltid hade hos sig. M. återkom
ej till Sverige förrän i juli 1633, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free