- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
246

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margaretha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maria Elisabet

240

Maria Elisabet

Maria Eleonora.

Gravyr efter J. Hoefnagel, utgiven av II. Hondius.

först i juni 1634 ägde Gustav Adolfs
begravning rum. — M:s enda
överlevande barn, den 1626 födda dottern
Kristina, blev efter faderns död
Sveriges drottning, men M. ingick ej i
hennes förmyndarregering. Frän sitt
livgeding, som omfattade områden i
Södermanland, Västmanland,
Uppland och Gästrikland med bl. a.
slotten Gripsholm ocli Strömsholm samt
flera städer, hade hon ganska
betydande inkomster, men de räckte ej för
hennes behov. Hon utdelade
förläningar i mängd och köpte dyrbara
smycken, som hon delvis skänkte bort.
Under bela sitt liv hade hon en mycket
stor hovstab; till närmaste förtrogna
tog hon ofta tvetydiga ocli olämpliga
personer. Mrs korrespondens med
främmande furstar, hennes
misshushållning i livgedinget och hennes

ständiga klagomål över Sveriges
klimat och sv. förhållanden väckte
förmyndarregeringens misstro. Den
ansåg hennes inflytande över drottning
Kristina för skadligt och följde
hennes åtgöranden med överdriven
misstänksamhet och opsykologisk skärpa.
Efter Axel Oxenstiernas hemkomst
från Tyskland 1636 beslöt rådet att
anförtio Kristinas uppfostran åt
pfalzgrevinnan Katarina och att
skilja mor och dotter åt, ett förhållande,
som ej ändrades genom
pfalzgrevin-nans död 1638. M. kände sig djupt
sårad och åsidosatt. Hon valde efter
"förvisningen" Gripsholm till
residens. Redan från 1635 förhandlade
lion i hemlighet med danske kungen,
Kristian IV, om hjälp för att fly från
Sverige. Denne, liksom M:s bror
kurfursten, avrådde i det längsta men

lovade till slut att hjälpa henne. I
juli 1640 flydde M. nattetid förklädd
tills, med en hovfröken från
Gripsholm genom en täckt gång och gick
ombord på ett danskt handelsfartyg,
som förde henne till Gotland.
Därifrån fortsatte hon till Falster. Efter
en tids vistelse i Holstein-Gottorp
inbjöds lion till kung Kristian i
Köpenhamn; hon var sedan även bosatt på
slotten Fredriksborg och Ibstrup nära
Köpenhamn. I samband med
fredsförhandlingar mellan Sverige ocli
Brandenburg bestämdes, att M. skulle
bosätta sig i Brandenburg och erhålla
30 000 rdr årligen i sv. underhåll.
Kristian IV:s försök att förmå sv.
regeringen att betala underhåll för
den tid hon vistats i Danmark
tillbakavisades. Fastän M. från
Danmark avgav en förklaring, att konung
Kristian var utan skuld till hennes
flykt, torde denna ocli hennes vistelse
hos Kristian ha bidragit till att
försämra de sv.-danska relationerna. Då
M. i juli 1643 lämnade Danmark, hade
den sv. regeringen redan beslutat att
börja krig mot detta land. — M.
trivdes ej heller på sin nya vistelseort.
Hon bodde först i Insterburg i
Preussen men flyttade därifrån till amtet
Holland i Preussen och 1646 till
Ivüst-rin i Brandenburg. År 164S återvände
hon till Sverige och fick av drottning
Kristina i förläning bl. a. Nyköpings
slott, där hon bodde större delen av
sitt återstående liv. Hon verkade med
iver för att Kristina skulle äkta
pfalz-greven Karl Gustav (Karl X Gustav).
Dotterns abdikation grep henne djupt.
M. ligger begraven i
Riddarholmskyrkan. — Litt.: S. Bergh, "Drottning
Maria Eleonora och drottning
Kristinas förmyndarregering" (Hist. tidskr.
1002); Fr. Arnheim, "Gustaf Adolfs
Gemahlin Maria Eleonora von
Brandenburg" (Hohenzollern Jahrbucli
1903—05, 1907). B.L.

Maria Elisabet, prinsessa, f. 10
mars 1596, † 7 aug. 161S antingen på
Bråborgs eller på Stegeborgs slott i
Östergötland. Föräldrar: konung Karl
IX ocli drottning Kristina, f.
hertiginna av Holstein. Om M: s ätt se
Vasaätten. — M. fick en vårdad
uppfostran ocli visade tidigt håg för
läsning. För hennes räkning lät Karl IX
skaffa en rätt omfattande
boksamling, och redan som tioåring stod lion
i livlig brevväxling på latin med
Johan Skytte. Fjorton år gammal
tro-lovades lion med sin kusin, hertig
Johan av Östergötland, Johan III:b
son. Bröllopet stod den 29 nov. 1612
på Stockholms slott. Förbindelsen
mötte motstånd från prästerligt håll
för den nära släktskapens skull. Den
hade genomdrivits av dynastiska skäl
för att knyta hertig Johan närmare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free