- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
247

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margaretha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maria Euphrosine

247

Markelius

till Karls familj ocli hindra honom
från ett utländskt gifte, som kunde
öka hans anseende. — M. var
melankolisk till sin läggning och liksom sin
make sjuklig. En tid efter
äktenskapets ingående blev hon sinnessjuk. Hon
miste tidvis talförmågan och måste
vaktas, för att hon inte skulle beröva
sig livet. Hennes äktenskap var
olyckligt ocli barnlöst. M. överlevde sin
make i fem månader. Hon ligger
begraven i Linköpings domkyrka. B. L.

Maria Euphrosine, pfalzgrevinna
av Zweibrucken, Karl X Gustavs
syster, se De la Gardie (bd 2 s. 235). *

Maria Pavlovna, prinsessa, rysk
storfurstinna, f. 18 april 1890 i S:t
Petersburg. Föräldrar: storfursten
Paul Alexandrovitj ocli Alexandra
GeorgievnC’, f. prinsessa av Grekland.
— M. erhöll i hemlandet en nästan
klosterligt sträng uppfostran, vilken
leddes av storfurstinnan Elisabeth.
Den 3 maj 1908 förmäldes lion i S:t
Petersburg med prins Wilhelm,
hertig av Södermanland. Efter ankomsten
till Stockholm ägnade lion sig åt
studier vid Tekn. skolans högre
konstindustriella avd.; hon sysslade med
figur- och landskapsmålning i olja
ocli akvarell. Tills, med sin gemål
företog hon 1911—12 en resa till Siam,
Franska Indo-Kina och Indien.
Äktenskapet upplöstes 17 mars 1914, varpå
M. återvände till Ryssland. På hösten
s. å. gifte lion sig med furst Sergej
Michajlovitj Putjatin. Vid det första
världskrigets början 1914 blev M.
sjuksköterska och tjänstgjorde som
sådan till revolutionsutbrottet 1917,
varefter hon måste fly tills, med sin
make. De begåvo sig till Paris, där M.
startade en ateljé för konstnärliga
handarbeten, Kitmir. Omkr. 1924
upplöstes hennes andra äktenskap. På
flyktingpass reste hon till Förenta
staterna och bodde i tio års tid i New
York, där hon fortsatte sir.
verksamhet från paristiden, medan hon jäm-

Frinsessan Maria.

sides därmed ägnade sig åt
reklamfotografering. Sedan 1942 är hon
bosatt i Buenos Aires, där hon bl. a.
ägnar sig åt målning. Är 1937 erhöll
hon sv. medborgarskap. Sin levnad
har hon skildrat i "Boken om mitt liv"
(1930) och "Min kamp för tillvaron"
(1933). Hon har medarbetat i såväl
sv. som amerikansk press. H. Ö.

Mark, Knut Johansson- (J:son),
affärsman, f. 4 aug. 1869 i Göteborg.
Föräldrar: handlanden Johannes J.
och Eleonore Bourn. — Efter
läroverksstudier i Göteborg genomgick BI.
Göteborgs handelsinst. 1884—86 och
handelsinst. i Berlin samt
praktiserade på kontor i England och Amerika.
År 1894 inträdde lian som delägare i
firma Johansson & Carlander,
Göteborg, ett grossistföretag för
Gamle-stadens fabrikers ab: s produkter. Han
är sedan 1934 styr.-ordf. i
Johansson & Carlanders ab. BI. är en av
Göteborgs mest ansedda affärsmän
och innehar en ledande ställning
inom många företag; bl. a. var han
styr.-ordf. i försäkringsab. Ocean 1921
—46 och i ab. Götaverken 1925—48
samt är styr.-ordf. i Gamlestadens
fabrikers ab. sedan 1921 och v. ordf. i
styr. för ab. Sv. kullagerfabriken
sedan 1907. BI. är personligen
tillbakadragen. driftig och dugande som
företagsledare, med betydande kulturella
intressen. Han var under tidigare år
livligt verksam inom det kommunala
livet, bl. a. som stadsfullmäktig 1905
—12 och 1915—18 och led. av ett stort
antal kommunala styr. och nämnder.
BI. var led. av styr. för Göteborgs mus.
och Göteborgs högskola. — Gift 1902
med Ingeborg Monrad-Aas. E. Rn.

Markeli us, Sven Gottfrid,
arki-tekt, f. 25 okt. 1889 i Stockholm.
Föräldrar: målarmästaren Frans Oscar
Jonsson, som härstammade från Blark
(varav M:s namn) i Fornåsa skn,
ös-tergötl. län, och Hilma Augusta
Lundin. — Efter mogenhetsex. i Stockholm
190S utexaminerades BI. från Tekn.
högskolan 1913 ocli studerade 1913—
15 vid Konstakad. Sedan denna tid
har han varit praktiserande arkitekt
i Stockholm; han har företagit
studieresor bl. a. till Tyskland,
Frankrike och Ttalien. Vid Tekn. högskolan
var BI. 1918—20 verksam som
assistent och 1937—39 som speciallärare i
husbyggnadslära. Till Byggnadsstyr.
knöts ban 1919; han var 1920—24
amanuens vid dess stadsplanebyrå
samt 1938—44 byggnadsråd och clief
för styr:s utredningsbyrå. Sedan 1944
är BI. stadsplanedir. och chef för
Stockholms stads stadsplanekontor.
Ären 1920—31 var lian även arkitekt
vid Stockholms stads
kyrkogårdsnämnd. Han liar haft flera
utredningsuppdrag; bl. a. är ban led. av

Sven Markelius.

statens kommitté för
byggnadsforskning sedan 1942 och ordf. i kommittén
för standardisering inom
byggnadsområdet sedan s. å. — Som
praktiserande arkitekt uppmärksammades Bl.
tidigast vid den s. k. Bygge och
Bo-utställningen, en bostadsbebyggelse,
som i reformerande syfte 1925
uppfördes vid Kyrkviken i Lidingö
under ledning av en grupp yngre
arkitekter. Han bidrog verksamt till den
arkitektoniska utformningen av
Stockholmsutställningen 1930 och har fr. o.
m. denna tid skapat några av de mest
uppmärksammade byggnader, som den
sv. funktionalismen frambragt. Bland
dessa märkes Tekn. högskolans
studentkårs byggnad (1929, i samarbete
med U. Åhrén). I konserthuset i
Hälsingborg (1931—32), som grupperats
i tvenne klart karakteriserade
funktionsenheter, entrépartiet med
restaurangen och huvudbyggnaden med
konsertsalarna, får exteriören sin prägel av
de uttrycksfullt framträdande
betong-strävorna. BI. var initiativtagare,
administratör och arkitekt för
Stockholms första egentliga kollektivhus
vid Jolin Ericssonsgatan i Stockholm
(1935); lian liar vidare ritat
landsarkivhuset i Härnösand (s. å.) samt
ett antal enfamiljshus ocli hyreshus i
Stockholm och Hälsingborg. Bland
hans senare arbeten märkas
nybyggnaden för Stockholms byggnadsfören.
(1937) samt Sveriges paviljong på
världsutställningen i New York 1939,
den sistn. utförd i järn och trä och ett
utmärkt prov på funktionalismens
senare utvecklingsskede. Som
stadsplanerare liar M. utfört arbeten för
Hälsingborg, Visby, Krylbo, Vinslöv
och B järnum m. fi. samhällen, och som
stadsplanedir. i Stockholm har lian
bl. a. lett utarbetandet av förslag till
ny plan för Nedre Norrmalm och av
planer för en rad förorter. Åren 1945—
48 pågick under hans ledning arbetet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free