- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
250

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Martin, Roland - 2. Martin, Anton - 3. Martin, Roland - 4. Martin, Carl - 5. Martin, Hugo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Marteau

250

Martin

Stockholm 1756 — hans professur
var den första späda grodden till
sedermera Karolinska institutet —
började han efter återkomsten s. å. sina
föreläsningar. Han var 1757—60
brunnsintendent vid Djurgårdsbrunn,
blev 1759 led. av Vet. akad., var 1762
dess preses, blev 1761 led. av
Kirurgiska societeten och 1766 assessor i
Collegium medicum. Han tog 1779
avsked från sin professur. — M. var en
ansedd praktiker och kirurg, som vid
flera tillfällen betroddes med
offentliga uppdrag vid epidemiers
bekämpande m. m. Som lärare var lian
utrustad med "ett lätt samt behagligt
undervisningssätt", och lian bidrog
verksamt till höjandet av den sv.
läkarkårens fackkunskaper. Hans
ansenliga vetenskapliga produktion
omfattar en mängd mindre och flera
större skrifter, däribland det av Vet.
akad. med guldmedalj prisbelönta
arbetet "Bevis att förlusten af ett eller
annat menniskans utvärtes sinne kan
ersättas genom större fullkomlighet
af ett annat" (1777). Språket i M:s
skrifter klandrades av samtiden för
tyngd och oklarhet. — Gift 1) 1752
med Eleonora Charlotta von Berco,
† 1753; 2) 1757 med Agneta Elisabeth
Schwinger, † 1784; 3) 1787 med
Maria Christina Sibonia. — Litt.: O.
T. Hult, "Om R. M. och hans
studieresa till Paris 1754—56" (Sv.
Linné-sällskapets årsskr. 1928). P. H. T.

2. Martin, Anton Rolanclsson,
naturforskare, f. 3 aug. 1729 på
Miju-tenhoff vid Reval, Estland, † 30
jan. 17S5 i Åbo. Föräldrar:
hovrättsrådet Roland M. och Ulrica Charlotta
Rothkirch. Kusin till M. 1. — M. blev
1745 student vid Åbo akad., där lian
ägnade sig åt levande språk ocli
botanik. Från 1753 konditionerade han
i tre år i Stockholm och lämnade
därunder några uppsatser till Vet. akad:s
sekr. P. Wargentin samt antogs till
akad:s ämnessven. Han inskrevs 1756
vid Uppsala univ., bemöttes där med
stor välvilja av sin lärare Linné och
blev med. kand. 1761. — M. medföljde
175S genom Linnés förmedling ett av
Grönländska compagniets i Göteborg
fångstfartyg till Norra ishavet och
blev därigenom Skandinaviens förste
ishavsforskare och spetsbergsfarare.
Blott ett par timmar var han i land
på några öar v. om Spetsbergen, men
hans detaljerade dagbok, publicerad
i Ymer 1881, innehåller talrika
iakttagelser från färden rörande djurliv,
växtliv, meteorologiska förhållanden
m. m. M. företog 1759—60 en
zoolo-gisk-botanisk resa till Norge, främst
trakten omkr. Bergen, och hyste även
planer på en färd till Svdafrika, men
efter flyttning till Stockholm 1761
måste lian följ. år för kallbrand låta

Carl Martin.

amputera ena benet. Han nödgades
avbryta sina medicinska studier och
flyttade 1763 till Finland, där lian på
olika orter, från 1770 i Åbo, livnärde
sig som privatlärare och med
outtröttlig forskariver ägnade sig åt
naturstudier. För sina vetenskapliga
insatser erhöll M. årligt understöd av
Vet. akad. Han publicerade 1758—80
i Vet. akad:s handlingar en rad
arbeten, bl. a. "Meteorologiska
observationer, gjorda på en resa till
Spitsbergen" (175S) och "Naturlig
Plios-phorus, eller Rön på Fisk och Kött,
som lyser i mörkret" (1761). M. skrev
två självbiografier, båda förvarade i
Vet. akad:s bibi. — Ogift. — Litt.:
biografi av S. Nordström i Ymer 1881.

S.L.

3. Martin, Roland, tandläkare,
f. 23 okt, 1841 i Enköping, † 23 febr.
1894 i Stockholm. Föräldrar:
provinsialläkaren Paul August M. och
Amalia (Emma) Christina Albertina
Lindström. Sonsons son till M. 1. — Efter
läroverksstudier i Uppsala blev M.
apotekselev 1855, avlade farmacie
studiosiex. 1861, hade apotekstjänst
till 1865, då lian övergick till
tand-läkarbanan, samt avlade tandläkarex.
1S72. Från sistn. år var han
föreståndare för Stockholms stads poliklinik
för tandsjukdomar. M. var sekr. i Sv.
tandläkaresällskapet 1875—85 ocli
1891 samt ordf. där 1886—87. Han
utgav Skandinavisk tidskr. för
tandläkare 1887—89 och började 1894,
strax före sin död, utge Tidskr. för
tandläkare. Av hans skrifter märkas
"Sveriges tandläkare-historia från
äldsta till närvarande tid" (1881),
"Kortfattad tandläkemedelslära"
(1887), "Om artificiela tänder..."
(1890) och "Matrikel jemte
biografiska uppgifter öfver Sveriges
tandläkare från äldre till nuvarande tid"
(s. å.). — Gift 1S73 med Anna Lovisa
Ulfhjelm. S. L.

4. Martin, Carl Roland, präst,
teolog, f. 17 okt. 1843 i Stockholm.
† 19 nov. 1925 i Uppsala. Föräldrar:
auditören, vice häradshövdingen Carl
Ludvig M. och Nelly Charlotta
Palmborg. Sonsons son till M. 1. — Efter
skolgång i Stockholm blev M.
student 1862, fil. kand. 1867 och fil. dr
i matematik 1869, allt i Uppsala.
Efter teologiska ex. 1870—71 och
prästvigning sistn. år blev han
komminister i Heliga Trefaldighets förs.
i Uppsala 1872, kyrkoherde i
össeby-Garn 1878 (tillträdde 1882) och
assistent vid den teologiska fakulteten
i Uppsala 1882. Åren 1885—1903 var
han rektor vid Högre
elementarläroverket för flickor i Uppsala. Åren
1901—09 var han prof. i
pastoralteologi vid Uppsala univ. och kyrkoherde
i Gamla Uppsala. Han blev 1S97
teol. dr vid Uppsala univ. — M.
strävade främst att skapa åskådlighet i
predikan och den kateketiska
undervisningen, varvid lian tog Jesu
liknelser som mönster och utgick från
övertygelsen om den djupa motsvarigheten
mellan naturens och andens värld. Åt
denna idé ägnade han sitt huvudarbete
"Efter typologisk metod" (1—5, 1900
—13). På ett originellt sätt
behandlade lian också frågor som "Om
kristendomen och det sociala missnöjet"
(1887) ocli gjorde inlägg i debatten
mellan äldre och nyare
bibeluppfattning, t. ex. i skriften
"Verbalinspiration eller religiös intuition?" (1905).
— Gift 1872 med Marie Emilie
Elm-blad. G. C.

5. Martin, Hugo Wilhelm,
ämbetsman, f. 1 okt, 1849 i Stockholm,
† 20 nov. 1899 därstädes. Föräldrar:
magistratssekreteraren och
rådmannen Nore Wilhelm M. och Emilia
Helena Carolina Braun. Kusin till M.
4. — Efter mogenhetsex. i Stockholm
1S68 blev M. vid Uppsala univ. jur.
utr. kand. 1S76, jur. utr. lic. 1880
samt jur. utr. dr och docent i sv. allm.
lagfarenhet och romersk rätt s. å. Han
erhöll v. häradshövdings titel 1877.
blev tf. magistratssekr. i Uppsala
1S80 och avgick från docenturen 1882.
M. blev tf. byråchef i Generaltullstyr.
sistn. år och sekr. där 1884. Han
utnämndes till expeditionschef i
Civil-dep. 18S7 och tillika till kansliråd ocli
byråchef där följ. år. Han var från
1895 till sin död lantmäteridir. med
generaldir:s namn, heder och
värdighet. — M. var en ovanligt
kunskapsrik och samtidigt praktiskt anlagd
man med stor administrativ
skicklighet. Han var styr.-led. i flera företag,
grundade på kusinen Gustaf de Lavals
uppfinningar. Sålunda inträdde han i
ab. Separators styr. 1887 samma dag
som John Bernström ocli medverkade
i den omorganisation, som medförde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free