- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
255

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Martinus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Martinus Olai Gestricius

255

Masreliez

för Stridsropet. Han beordrades av
general W. Bootli till utbildning i
London och skaffade sig ytterligare
mötes-ledarvana i England och Irland 1889.
Hemkommen 1890 var han till sin
död kandidatsekr. vid Högkvarteret i
Stockholm. — Gift 1860 med
Florentina Erika Olivia Lundin. — Litt.: N.
Hydén, "H. M." (1939). G. W.

Martinus Olai Gestricius (Mårten
Olofsson från Gästrikland), biskop, f.
omkr. 1525 i Gävle, † i juni 1585.
Föräldrar : rådmannen ocli köpmannen
Olof Matsson och Catharina Grubb.
—- M. studerade i Tyskland och blev
magister i Wittenberg 1550, varefter
han, bl. a. under Melanchtons
ledning, fortsatte sina studier i
Wittenberg och Rostock. År 1554 återkallade
Gustav Vasa några av de sv.
studenterna i Tyskland, bland dem M., som
snart efter hemkomsten blev
skolmästare i Uppsala ocli 1557 kyrkoherde i
samma stad. År 1563 utsågs han till
"ordinarius" i Gävle, d. v. s.
kyrkoherde i staden med superintendents
ställning över Norrland. M. blev 1569
biskop i Linköping, vilket ämbete han
tillträdde 1571. På grund av sitt
motstånd mot Johan III:g romvänliga
kyrkopolitik avsattes han som biskop
under skymfliga former 1580. Han
begav sig då till hertig Karl; från 1581
var han till sin död kyrkoherde i
Nyköpings ö. förs. — M. var en av
förgrundsfigurerna i kampen kring
Johan III: s kyrkoprogram. Om hans
ställning vittnar, att lian vid
ärkebiskopsvalet 1574 erhöll de flesta
rösterna. Han var den främste av den
s. k. norrlandsortodoxins män ocli
stod energiskt avvisande mot försöken
att införa romaniserande element i
kyrkans ordning, även om lian som
t. ex. 1577 tvingades deltaga i ett
beslut om Johans liturgi. Efter sin
avsättning från episkopatet kunde lian
helt bekänna färg och blev en av de
kyrkoledare i Strängnäs stift, som ge-

Helmer MasOlle.

nom sin opposition mot rikskyrkan
förberedde segern över den nya
liturgien och kyrkoordningen vid Uppsala
möte 1593. — Från striden om
kalvinismen under Erik XIV föreligger en
otryckt skrift av M: s hand om
sakramenten, där han med skärpa vänder
sig mot en kalviniserande
sakraments-uppfattning. — Gift med Christina
Larsdotter. Son till dem var
ärkebiskopen Olaus Martini (s. 61S). Å. Z.

Martinus Olavi Helsingus,
sekreterare, se Mårten Heising, s. 372.

Maskau, se Matzscliaus, s. 264.

MasOlle, Erik 77 el m er, målare,
grafiker, f. 4 sept. 18S4 i Björkens by,
Siljansnäs skn, Kopparb. län.
Föräldrar: handlanden Carl Erik Olsson och
Jenny Charlotta Bergendahl. — M.
växte upp i Älvdalen i Dalarna, och
efter slutad folkskola tjänade lian
som forkarl. Han kom sextonårig till
Stockholm, och efter förberedande
studier vid Tekn. skolan 1901—03 och C.
Althins målarskola i Stockholm kom
lian in vid Konstakad. 1903, där han
stannade till 1907. Från sistn. år
daterade sig en livslång vänskap med
Anders Zorn. M:s lärare voro G.
Cederström ocli G. von Rosen.
Samtidigt studerade lian vid
Etsnings-skolan för A. Tallberg. Åren 1911—13
vistades lian i London som
statsstipendiat, Han liar senare besökt de
flesta europeiska länder samt rest i
Nord- ocli Sydamerika, Indien,
Palestina, Arabien och Egypten. M. är
bosatt i Siljansnäs i Dalarna och har
porträttateljé i Stockholm. Han liar
utställt i Göteborg 1914, i New York
1916 samt i Stockholm 1920 och 1936
(retrospektiv utställning i Liljevalchs
konsthall) och i Falun 1944. — M. är
en av våra mest produktiva
porträttmålare. Hans porträtt utmärkas av
virtuos teknik och säker blick för det
karakteristiska. Bland personer, som
han avporträtterat, märkas Henrik
Schück (1910), Bernard Shaw (1911),
Wilhelm Peterson-Berger (1914),
Johan Nordling (1918), Knud
Rasmussen (1920), Finn Malmgren (1923),
konung Gustav V (1929), kronprins
Gustav Adolf (1933), John Forsell
(1936) och kronprinsessan Louise
(1939) samt Per Albin Hansson (1945).
M. är, liksom sin konstnärlige mästare
Zorn, både kosmopolit och
hembygdsskildrare. Landskap ss. det 1908
målade jättepanoramat "Mellan by och
säter" och "Tjärbrännare" (191S)
samt folktypsskildringar äro prov på
denna hans senare verksamhet. M. har
också utfört gouacher, bl. a.
resestudier från Egypten och Indien, samt
etsningar, träsnitt och skulpturer. M.
erhöll kanslermedaljen 1906 och k.
medaljen 1907. Han är repr. i
Brook-lyns mus. och Ateneum, Helsingfors.

— Gift 1911 med konstnärinnan Aina
Gerda Lucia Stenberg (f. 1885), som
gjort sig känd som illustratör av
barnböcker och julpublikationer. R. S.

Masreliez [ma’reljë], släkt, enligt
traditionen härstammande från en
sedan 1100-talet känd fransk-belgisk
adlig släkt, som ägde gods i bl. a.
Normandie, Lothringen, Brabant och
Flandern. Till den i Brabant bosatta
släktgrenen hörde Frédéric van
Mar-selaer, seigneur de Loxen, vars son
Johan Jacob van Marselaer under
Michelangelos ledning utbildade sig
till arkitekt; lian erhöll uppdraget
att återuppbygga den av eld härjade
katedralen i Bourges och kallade sig
då Jean Jacques de Marselier. En
ättling till honom, Jacques Marselier (f.
1647, † 1724), fördes av Nicodemus
Tessin d. y. till Sverige för att delta
i återuppbyggandet av Stockholms
slott efter branden 1697. En yngre
släkting till honom,
ornamentsskulp-tören Adrien M. (M. 1), som 1748
antogs i sv. tjänst, blev far till målaren
Louis M. (M. 2) och
ornamentsskulptören Jean Baptiste M. (M. 3). Från
den sistn :s ende son, grosshandlaren
i Stockholm Edvard Adrian M. (f. 1797,
† 1857), härstamma alla nu i Sverige
levande medl. av släkten. Han blev
far till godsägaren Axel Adrian M.
(f. 1831, † 1871), majoren Johan
Edvard M. (f. 1833, † 1904) och
proto-kollssekr. i Justitierevisionen
Wilhelm August M. (f. 1834, † 1890),
stamfäder för den sv. släktens tre
huvudgrenar. Son till Wilhelm August
M. är juristen Gustaf M. (M. 4).

1. Masreliez, Jacques Adrien,
ornamentsskulptör, f. 15 maj 1717 i
Grenoble, † 2S okt, 1S06 i Stockholm.

— M. engagerades 174S, då lian var
verksam i Paris, genom den sv.
agenten Darcy för slottsdeputationens
räkning och överflyttade s. å. till
Stockholm för att tillträda befatt-

Adrien Masreliez. Målning (detalj) av G.
Lundberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free