- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
257

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Masreliez, Louis - 3. Masreliez, Jean Baptiste - 4. Masreliez, Gustaf - Maszkau, se Matzschaus, s. 264 - Matérn, Ernst - Matern, von, ätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Masreliez

257

von Matern

hem till Sverige, där lian efter sin
hemkomst 1783 blev led. och 1784—97 var
prof. vid Konstakad., började han
snart, efter att lia lämnat ett fåtal
prov på sin förmåga som
historiemålare i den antika genren, t. ex. "Alcestes
död" och "Priamus lios Achilles", att
ägna sig helt åt den konstgren, som
varit faderns. För Gustav III blev han,
efter dennes återkomst från
Italienresan, den givne konstnärlige
utfor-niaren i Sverige av de stilideal, som
konungen lärt sig beundra i Rom.
Efter några smärre uppdrag — en
en-tresolerad salong och divanerna för
konungen och drottningen på
Stockholms slott (1785) — följde ett
flertal omfattande uppgifter, bland vilka
särskilt må nämnas inredningarna
av Gustav III:s paviljong i Haga
(17S9—92), av paradvåningen i
Arvfurstens palats (1791—94) samt av
hertig Karls (1792—95), Gustav IV
Adolfs och drottning Sofia
Magdalenas (1795—1802) våningar på
Stockholms slott. Han utvecklade där en
högst personlig stil, där de många
olikartade intrycken från studieåren
förenades till en harmonisk och
graciös helhet, besläktad med den
italienska högrenässansens bästa
prestationer. Under årens lopp förlorade
dock Mrs stil något av sin obundna
prägel och blev i analogi med den
allmänna utvecklingen mot empire
stramare och mera tektonisk. Han
arbetade vid upprepade tillfällen även för
privata beställare; prov på hans konst
återfinnas bl. a. på Forsmark i
Uppland och Sturefors i Östergötland. Är
17S9 valdes M. till agré i Vitt. akad.,
och 1S03 blev ban led. därstädes,
varigenom han fick överinseende över
landets medaljkonst; han ritade även
själv ett flertal medaljer, vilka
utförts av Fehrman oeh Grandel. I
samband med interiörprojekt utförde M.
vidare ett stort antal ritningar för
möbler. Vid Konstakad. blev han 1S02
rektor och var från 1805 till sin död
dir., i vilken ställning ban inlade stora
förtjänster om undervisningens
ordnande. År 1803 blev M. hovintendent.
- - Ogift. — Litt. r C. D. Moselius,
"L. M." (1923). M. L—n.

3. Masreliez, Jean Baptiste
Édouard, ornamentsskulptör, f. 31
aug. 1753 i Stockholm, † 25 maj 1801
därstädes. Broi till M. 2. — M.
studerade i faderns ateljé och vid
Konstakad. och företog 1770 en resa till
Paris, där lian skaffade sig goda
kunskaper om den senaste franska
stil-utvecklingen. År 1773 återkallades
ban till Stockholm, där ban till en
början biträdde fadern i dennes
verksamhet som ledande
ornamentsskulptör vid inredningsarbetena för K.
slottet. Efter faderns avgång 177S

17 Svenska män och kvinnor V

blev han dennes efterträdare. År 1770
blev lian även lärare i
ornamentsritning vid Konstakad., vars stora
medalj han erövrat 1774; 1783 valdes
lian till led. av Konstakad. ocli fick
1790 profrs namn. Han företog 17S4
ännu en resa till Paris för att hålla
sig à jour med tidens tongivande
ornamentskonstnärer. — M. arbetade
som skapare av interiördekorationer
synnerligen självständigt, beroende
framför allt på att ban i Stockholm
kom att introducera den nya
Louis-XVI-stilen, vilken de äldre
arkitekterna icke behärskade. Gustav III
gynnade denna riktning, sedan lian
under sin franska resa lärt sig
beundra densamma. Goda prov på Mrs
konst äro inredningarna i Gustav
Hirs och Sofia Magdalenas
paradsängkammare (1778) samt "vita
rummet" oeh "kolonnsalen" (1780) i
Stockholms slott. Utom flera andra
arbeten där, vilka nu försvunnit, utförde
M. även dylika på Drottningholm och
Gripsholm. Den största uppgift han
fått sig anförtrodd var inredningen
av Opelasalongen 1782, även denna
känd endast genom fragment och
avbildningar. Under sina senare år kom
M. att intaga en mera undanskymd
plats som utövande konstnär. — Gift
1786 med Sofia Magdalena Malm. —
Litt. r C. D. Moselius, "Louis M."
(1923). M. L—n.

4. Masreliez, Gustaf Vilhelm,
jurist, ämbetsman, f. 15 juli 1880 i
Stockholm. Föräldrar r
protokollssekreteraren Wilhelm August M. ocli
Hilma Maria Karolina Unden. Sonsons
son till M. 3. — M. avlade
mogenhets-ex. 189S i Stockholm och blev jur.
kand. i Uppsala 1903. Han blev fiskal
i Svea hovrätt 1914 och hovrättsråd
1916 samt revisionssekr. 1919. Åren
1927—36 var lian överdir. ocli chef för
Fångvårdsstyr., och 1936—47 var han
häradshövding i Sollentuna ocli
Färentuna domsaga. M. liar deltagit i ett
flertal statliga utredningar. Bl. a.
biträdde ban i Civildep. vid
utarbetandet av ny landshövdinginstruktion
1917, var bitr. sekr. i 1916 års
strafflagskommission 1919 samt led. och
sekr. i 1921 års strafflagskommission.
Åren 1921—38 var M. led. av
Stockholms stadsfullmäktige som repr. för
högern. Han är sedan 1935 led. av
direktionen för Psykiatriska sjukhuset
i Stockholm. — Gift 1909 med Annxj
Karin Gunhild von Porat. G. M—e.

Maszkau, se Matzschaus, s. 264.

Matérn, Ernst, apotekare,
ämbetsman, f. 14 juli 1879 i Lomma,
Malmöh. län. Föräldrar: lantbrukaren
Sven Jönsson och Charlotta Amalia
Mathilda Emma Matérn-Lindewald.
— M. avlade farmaeie studiosiex. 1897
och apotekarex. 1903. Han tjänstgjor-

Gustaf Masreliez.

de vid apotek i Halmstad 1897—99,
i Storvik, Gästrikland, 1903—09, i
Tyskland ocli Schweiz 1909—10 oeh
i Göteborg 1910—12 samt var
föreståndare för apotekshållningen vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg
1912—25. Åren 1925—29 innehade
lian apoteket i Kävlinge, Skåne, och
sistn. år blev lian extra byråchef i
Medieinalstyr. samt var 1930—35
byråchef där. Han innehade 1935—46
apoteket Renen i Stockholm. Bland
M:s många uppdrag märkes, att lian
var led. av styr. för Farmaceutiska
inst. 1929—35, som sakkunnig
biträdde Sveriges ombud vid
opiumkon-ferensen i Genève 1931, tillhörde 1931
års apotekssakkunniga och var ordf.
i apotekens avgiftsberedning 1940—
43. Han har publicerat
undersökningar över holländska
apoteksförliållaii-den (1922) ocli apoteksrörelsens
ekonomi i Danmark (1923) samt
medarbetat i in- ocli utländska
fac.ktid-skr. — Gift 1915 med Hedvig Sofia
Rhedin. S. L.

Matern [-tä’rn], von, ätt, som från
Tyskland kom till Sverige med
Fredrik Matern († omkr. 1717), som blev
borgare och remsnidare i Stockholm.
Hans son, översten och
kommendanten i Landskrona Johan Anton
Matern (f. 1683, † 1767), adlades 1751
med namnet von M. Han blev far till
generalkvartermästarelöjtnanten
Johan Fredrik von M. (f. 1735, † 1811),
som 1S02 erhöll fortifikationsbefälet
över alla fästningarna vid rikets v.
gräns. Bland hans söner märkas
majoren vid ingenjörkårens
fortifikationsbrigad Johan Anton von M. (f.
1776, † 1834) och kaptenen vid
Värmlands fältjägarreg. Jakob von M. (f.
1791. † 1S54), vilka blevo stamfäder
för ättens nu levande två grenar. Den
sistnämndes sonson, arméofficeren
Axel von M. (M. 1), blev far till
väg-och vattenbyggaren Xils von M. (M. 2).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free