Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Matern, Axel von - 2. Matern, Nils von - 1. Mathesius, Johan - 2. Mathesius, Per Niclas - 3. Mathesius, Aron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Matern
Mathesius
Axel von Matern.
1. Matern, Axel Fredrik von,
arméofficer, f. 4 juni 1848 i Hjärtums
skn, Göteb. län, † 8 juni 1920 i
Stockholm. Föräldrar: godsägaren,
kaptenen Johan Fredrik von M. ocli
Charlotta Lovisa Christina Nycander. —
Efter mogenhetsex. i Vänersborg 1S67
blev M. underlöjtnant i Göta
artilleri-reg. 1869, genomgick Krigshögskolan
på Marieberg 1S72—75 och avlade
avgångsex. på både artilleri- och
ge-neralstabslinjen samt utnämndes efter
aspiranttjänstgöring till löjtnant vid
Generalstaben 1879 och till kapten
1881. Han var andre lärare i taktik
vid Krigshögskolan 1880—81, sekr.
i sv.-norska
tjänstgöringsreglements-kommittén 1883—84 ocli sekr. i
kommittén för omarbetande av arméns
tjänstgöringsreglemente 1886—87. År
1888 blev han stabschef i Tredje
arméfördelningen, utnämndes 1890 till
major vid Generalstaben, 1S93 till
överstelöjtnant i armén, 1S94 till
överstelöjtnant i Skaraborgs reg.,
1896 till överste och chef för Västgöta
reg., 1904 till generalmajor ocli chef
för Första arméfördelningen ocli 1911
till generallöjtnant. Han avgick ur
krigstjänsten 1915. År 1899 var han
led. i kommittén för utarbetande av
nytt fälttjänstreglemente och 1901—
03 i kommittén för revidering av
strafflagen för krigsmakten. Både
som reg.-chef och
arméfördelningschef ägnade lian mycket arbete åt sina
underlydandes taktiska utbildning
och åt främjande av förbandens
taktiska användbarhet och
fältduglighet. Genom sina intresseväckande
övningar, sin livfullhet och sitt
kamratliga uppträdande skapade han
arbetsglädje lios både befäl och trupp. Han
var stadsfullmäktig i Skövde 1S98—
1904 och i Hälsingborg 1908—14 (v.
ordf. från 1911). I Krigsvet. akad.
invaldes M. 1893. — Gift 1887 med
Fanny Carolina Frestadius. F. M.
2. Matern, Nils Axelsson von,
väg- och vattenbyggare, f. 3 maj 1893
i Skövde. Son till M. 1. — M. avlade
studentex. i Hälsingborg 1911 och
utexaminerades från Tekn. högskolan
1917. Han blev löjtnant vid
Väg-och vattenbyggnadskåren 1921 och är
kapten där sedan 1929. Efter olika
anställningar som ingenjör bl. a. i
ab. Vattenbyggnadsbyrån 1918—19,
vid Holmens bruks och fabriks ab.
1919—21, vid Norrlands statsarbeten
1921—23 och vid Väg- och
vattenbyggnadsstyr. 1924 var M.
vägkonsu-lent i Kalmar län 1924—29. Sistn. år
blev han förste ingenjör och sekr. vid
Sv. väginst, (från 1934 Statens
väginst,); han är överingenjör och chef
där sedan 1939. — M. är en av vårt
lands främsta experter på
vägbyggnadsområdet och har i liög grad
bidragit till vägteknikens utveckling
och rationalisering, bl. a. som ledare
för organisationen och utvecklingen
av Statens väginst. och dess
forskningsverksamhet på vägområdet samt
som sekr. hos 1931 års väg- och
brosakkunniga 1931—34. M. är en av
stiftarna av Nordiska vägtekniska
förb. och är sedan 1935 sekr. i dess
sv. avd. I Sv. vägfören:s verksamhet
har M. tagit aktiv del ocli är dess v.
ordf. Han liar företagit studieresor
bl. a. till England, Frankrike, Förenta
staterna, Holland och Tyskland samt
utgivit meddelanden från Statens
väginst. och uppsatser i väg- och brotekn.
frågor. — Gift 1922 med Lisa
Jungstedt. M. B.
1. Mathesius, Johan, politiker,
ämbetsman, f. 6 juli 1709 i Pyhäjoki,
Österbottens län, † 13 sept. 1765 på
Themsen under insegling till London.
Föräldrar: prosten Nils M. och Anna
Portina. — M. blev student i Uppsala
1724 och i Åbo 1727 samt anställdes
1734 som translator vid
Kanslikollegium. Som sådan har han översatt
ett stort antal förordningar till
finska, M. var en ivrig anhängare av
Arvid Horn ocli ställde sig skarpt
kritisk mot hattarnas politik, särskilt
kriget mot Ryssland. Hur långt lian
inlåtit sig i mössornas stämplingar
är icke känt; i varje fall spelade lian
en underordnad politisk roll. År 1741
ställdes lian av ständerna inför den
s. k. förräderikommissionen och
underkastades jämte sin landsman och
meningsfrände J. Arckenholtz två
dygns tortyr i fängelsehålan "Vita
hästen" i Stockholm. Hattarnas syfte
var att förmå M. att kompromettera de
ledande inom mösspartiet, men detta
misslyckades. M. dömdes till en
månads fängelse på vatten och bröd.
offentlig avbön samt förvisning ur riket
för förbindelser med ryska legationen
och för att offentligen lia kritiserat
Nils von Matern.
konung, råd och ständer samt försökt
framkalla misstroende och oenighet
undersåtarna emellan. År 1743
benådades han dock och utnämndes 1745
till landssekr. i Österbotten. På denna
post verkade lian till 1762. År 1751
förbigicks lian vid tillsättningen av
ett assesBorsämbete vid Åbo hovrätt
men lyckades följ. år utverka ett
beslut av ständerna, att lians tidigare
politiska olyckor icke skulle hindra
hans befordran. M. fick 1760 assessors
namn samt 1762 "till upprättelse"
lagmans fullmakt och tur. Dec. 1762—
juli 1763 var lian v. landshövding i
Österbotten. — Gift 1750 med Rebecka
Berg. G. U.
2. Mathesius, PerNiclas, präst,
politiker, f. 22 mars 1711 i Pyhäjoki,
Österbottens län, † 23 nov. 1772
därstädes. Bror till M. 1. — M. studerade
1724—34 växelvis vid Åbo akad. och
Uppsala univ. År 1734 blev lian i
Uppsala magister efter att lia
disputerat på avh. "De Ostrobotnia",
ett fortfarande värdefullt bidrag till
Österbottens historia, År 1735 lät M.
prästviga sig ocli verkade efter
faderns död 1740 ss. nådårspredikant i
Pyhäjoki. År 1743 blev han
kyrkoherde därstädes, 1757 prost ocli 1763
kontraktsprost. M. deltog i
riksdagarna 1755—56, 1760—62 och 1765—66.
Vid de två senare gjorde lian sig
bemärkt som en av mössornas
Stridbaraste och främsta män inom
prästeståndet. I egenskap av deputerad
av den mäktiga bankodeputationen
vid riksdagen 1765—66 verkade lian
bl. a. för de strängaste straff mot
delägarna i växelkontoren. Däremot
sökte han fastän förgäves skydda
ståndsbrodern Anders Chydenius för
efterräkningar till följd av skriften
’’Källan till rikets wan-magt". — Gift
1735 med Brita Kiemmer. G. U.
3. Mathesius, Aron, präst, f. 25
nov. 1736 i Pyhäjoki skn, Österbotten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
