- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
260

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matsson, Reinhold - Matthiæ Gothus, Johannes, biskop, se Johannes Matthiæ Gothus, bd 4 s. 71 - Matthias, se även Mattias - Matthias - Matthias Marci Alandus - Matthis, Henry Peter - Mattias, se även Matthias - Mattias Gregersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Matthiae Gothus

260

Mattias Gregersson

gymnasist började M. systematiska
och floristiska undersökningar över
det mångformiga växtsläktet Rosa,
vilka efter hand gjorde honom till
en internationellt erkänd auktoritet.
Han studerade i Uppsala botanik
vid sidan av teologin, var kortare
tider amanuens där ocli vid
Riksmusts botaniska avd. och Bergianska
trädgården samt anordnade
planmässiga experimentalodlingar med
korsningar av Rosa-material. M.
behandlade detta släkte i den av
Neuman och Ahlfvengren utg. "Sveriges
flora" (1901) och har i "Till frågan
om rosornas befruktning" (1912) bl.
a. hävdat, att frösättningen hos vilda
rosor vanligen sker utan befruktning
(apogamt), vilket förklarar
arternas konstans. Hans viktigaste arbete
är "Examen rosarum Sueciæ.
Granskning av den svenska florans
Rosa-former. 1. Norrland och Dalarne"
(Vet. akadrs bandi. 1934—35).
Genom riksdagsbeslut erhöll M. från
1929 årligt statsanslag för sina
botaniska forskningar. Nära en tredjedel
av han-s stora Rosa-samlingar
förstördes vid en eldsvåda 1941. Av
återstoden (omkr. 62 000 ark) skänkte
arvingarna en del till Riksmus. 1945. M.
publicerade uppsatser i politiska,
kommunala och ekonomiska ämnen
samt översatte mer än 1 200 tyska
sånger och visor till svenska. — Gift
1902 med Selma Maria Olsson. S. L.

Matthiae Gothus, Johannes,
biskop, se Johannes Matthiæ Gothus,
bd 4 s. 71.

Matthias, se även Mattias.

Matthias, kanik, † 1350 eller kort
därefter i Stockholm och begraven i
dess dominikankloster. — M.
förvärvade teol. magistergraden troligen i
Paris och omtalas från 1333 som
kanik i Linköping. M. är den sv.
katolicismens utan jämförelse störste
teolog. Till lians tidigare arbeten höra
"Testa nucis" och "Poetria",
läroböcker i resp. klassisk retorik och i
poetik (bevarade i avskrift i Uppsala
univ.-bibl.). Som exegetisk
skriftställare dokumenterade ban sig dels
genom ett numera förkommet stort
bibel-verk, "Glosse super totam bibliam",
dels genom en kommentar till
Apokalypsens enligt I. Collijn torde
fragment av bibelkommentaren vara
bevarade bland omslagen i Kammararkivet
(nu samlade i K. bibi.). Mest
betydelsefullt var emellertid hans
liomile-tiska författarskap, vilket stod i nära
samband med lians egen verksamhet
som predikant. Sålunda var lians
bi-belkonkordans "Homo conditus" en
serie predikningar, grupperade kring
en framställning av vissa kateketiska
huvudstycken. Mrs "Copia
exemplorum" är en alfabetiskt ordnad samling

av 190 "exempla", d. v. s. anekdoter,
liknelser etc., vilka anlitades vid
medeltida predikan och tolkades
allegoriskt och moraliskt. Arbetet röjer en
utomordentlig beläsenhet och synes
starkt påverkat av de franska
tiggarmunkarnas predikokonst, i sin mån
ett vittnesbörd om M:s studier i
Paris. — Heliga Birgittas biktfader
torde M. ha varit redan vid tiden för
hennes äktenskaps ingående (1316),
och till sin död utövade ban efter det
religiösa genombrottet i hennes liv
(1344) den teologiska kontrollen av
uppenbarelserna. I en av dem prisas
ban för sin förmåga att kunna skilja
sanningens ande från lögnens.
Birgittas uppenbarelser lia framvuxit i en
miljö, i vilken predikan spelat stor
roll; icke minst avspegla de
uppenbarelser, som samlats i Revelationernas
första bok, och som tillkommit, då
Birgitta ännu befann sig i Sverige, en
predikan av just den typ, som M:s "Copia
exemplorum" representerar. Till
denna första bok av
Birgitta-uppenbarelser skrev M. prologen "Stupor et
mi-rabilia audita sunt in terra nostra",
vari lian hävdar, att sierskans
visioner haft gudomlig ingivelse. M.
räknades bland de birgittinska helgonen;
hans kult uppbars även av
dominika-nerna. — Litt.: II. Scliück, "Några
anmärkningar om Birgittas
revela-tioner" (Vitt. akad:s bandi., 33:1,
1901); K. B. Westman,
"Birgittastudier" (1,1911); A. Blanck,
"Folkunga-tids-studier" (Samlaren 1927); W.
Söderhjelm, "Notice sur la Copia
exemplorum du confesseur de sainte
Brigitte" (Neuphilologische
Mitteilung-en, 29, Helsingfors 192S); S. Sawicki,
"Poetria och Testa nucis av
magister Mathias Lincopensis" (Samlaren
1936); B. Strömberg, "Magister
Mathias’ ställning till tidens lieretiska
strömningar" (Sv. teologisk
kvartalskrift, 1943); densamme, "Magister
Mathias och fransk
mendikantpredi-kan" (Samlingar och studier till sv.
kyrkans historia, 9, 1944). S. Kft.

Matthias Marci Alandus, teolog,
f. omkr. 1500-talets mitt på Åland,
† 23 aug. 1603 i Mariestad. — M.
studerade först i Åbo och sedan i
Greifswald och Wittenberg, där ban
blev magister, varefter han 15S1 blev
docent i Rostock. Hertig Karl hyste
stor bevågenhet för honom ocli
anställde honom 15S8 som skolrektor i
Strängnäs; redan föl j. år kallade ban
honom emellertid till sin biktfader
och hovpredikant. År 1592 utnämndes
M. till kyrkoherde och
superintendent i Mariestad. Där utövade ban på
mångahanda sätt en välsignelserik
verksamhet. Sålunda ryckte han upp
skolan i Mariestad, försåg den med
goda lärare och ordnade dess ekonomi

samt var en nitisk ledare av det
kyrkliga arbetet i stiftet. Han deltog i
L"ppsala möte 1593 och var led. av
den kommitté, som 1600 tillsattes för
att utarbeta en förbättrad
bibelöversättning. Dessutom deltog lian i
omarbetningen och granskningen av den
kyrkohandbok, som trycktes 1608.
Han var en lärd och kunnig man och
en framstående ledare av det
kyrkliga reformarbetet. — Gift 1589 med
Malin Eriksdotter Kaxe. T. M.

Matthis, Henry Peter,
författare, f. 16 jan. 1892 i Göteborg.
Föräldrar: snickarmästaren Johan Peter
Mattsson och Hedvig Olsson, — Efter
studentex. i Göteborg 1912 studerade
M. 1913—18 i Göteborg och Lund
och tjänstgjorde 1922—29 som
folkhögskollärare i Gamleby. Därefter liar
lian ägnat sig åt författarskap. M. liar
under flera perioder vistats i Norge
(1930—34) och Danmark. Han är
bosatt i Djursholm sedan 1945. M. var
1945—48 styr.-led. i Sveriges
förf.-fören. ocli är ordf. sedan 1946 i
Stiftelsen Fredshögskolan och sedan 1948
i den sv. sektionen av internat,
förf.-förb. Kontakt. Han liar väckt
uppmärksamhet som flitig deltagare i
Nordiska förf.-rådets konferenser sedan
1946. Sedan 1945 är ban red. för
Nordisk Forfatter-Tidende. — M. har
framträtt som romanförf. med bl. a.
trilogin "Människornas son" (1928),
"Hjälten lever" (1932) och "Nya
människor" (1934), en realistisk social
samtidsskildring från ett norrländskt
industrisamhälle. Till samma genre
höra "Nådens dag" (belönad i en
romanpristävlan 1930) och
"Nybyggarna som odlade guld" (1940). Bland
M:s senaste arbeten märkas romanen
"Jag binder en krans" (1945) samt
novellsamlingen "Den vackraste
muskeln" (1946). Sin förtrogenhet med
de nordiska ländernas natur,
folklynnen och demokratiska traditioner har
M. visat i essäer och reseskisser,
samlade i bl. a. "Nordisk mosaik" (1944).

— Gift 1923 med Marth Galaasen
från Norge. H. L—r.

Mattias, se även Matthias.

Mattias Gregersson, biskop, f.
omkr. 1460, † 8 nov. 1520 i Stockholm.
Föräldrar: riddaren och riksrådet
Greger Matsson och Ramborg
Gustafsdotter [Sparre). Om Mrs ätt se Lillie.

— M. blev i Greifswald student 1487
ocli magister 1489 samt
promoverades efter juridiska studier i Köln
1492—94 till "decretorum doctor",
troligen vid något italienskt univ.
Han blev 1494 domprost i Strängnäs
och 1501 biskop därstädes samt som
sådan medl. av riksrådet. M.
ogillade riksföreståndaren Svante
Nilssons krigspolitik mot Danmark; lian
framträdde vid riksrådets brytning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free