Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mattsson, Gustaf - Mattsson Mårn, Ludvig - Matzshcaus, Johan - Maunsbach, Arvid Bernhard - Mauritz Rasmusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mattsson Mårn
264
Mauritz Rasmusson
Ludvig Mattsson Mårn.
—41, då skolan nedlades. Åren 1041—
46 var han red. för
"Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok"’ (1—4, 1943—46).
Sedan 1946 är han rektor vid
Ericastiftelsens läkepedagogiska seminarium.
— Olof skolan blev under M:s ledning
en försöksskola, där undervisningen på
alla stadier var starkt
individualiserad och byggde på självverksamhet
ocli socialt fostrande arbete. Genom
"periodläsning" med 4—6 olika
sche-mata per år begränsades antalet
teoretiska ämnen till tre per dag.
Traditionella former för
kunskapstilläg-nande, ss. läxläsning, utbyttes i stor
utsträckning mot individuellt arbete
i lärosalen, ocli åt övningsämnena
gavs ett jämförelsevis stort utrymme
på schemat. — M. är ordf. i sv.
sektionen av New Education Fellowsliip
och led. av International Council of
New Education Fellowsliip sedan 1927
samt liar varit sv. delegat vid flera
internationella nyskolekongresser, bl.
a. som generalsekr. 1929 i Helsingör.
Han är sekr. i Målsmännens riksförb.
sedan 1945. — Gift 1923 med Mabel
Lilian llolm. K. E. L.
Mattsson Mårn, Ludvig Harald,
skogsman, f. 26 jan. 1S92 i Stockholm.
Föräldrar: övermaskinisten Frans
Ludvig Leonard Mattsson och Emma
Augusta Maria Carlsson. — M. avlade
studentex. i Stockholm 1910 och
utexaminerades från Skogsinst. 1914.
Efter tjänstgöring i Bräcke revir blev
han assistent vid Statens
skogsförsöksanstalt 1916 ocli sekr. hos de
sakkunniga för utredning om
anordnande av skogsavverkningsstatistik och
taxering av Sveriges skogar 1917.
Han är sedan 1918 docent i
skogsuppskattning vid Skogshögskolan och var
1926—29 extra lärare i skogspolitik
och skogsstatistik där. År T920
anställdes ban som skogschefsassistent
vid Vargöns ab. och var 1921—24
skogsförvaltare där. Åren 1929—33
var lian disponent vid Laxå bruks ab.
och 1933—43 skogschef vid Bergvik
och Ala nya ab. Sedan sistn. år är han
chef för Fören. Skogsarbetens och
Domänstyr :s arbetsstudieavd. i
Stockholm. Förslag har väckts att för hans
räkning 1949 inrätta en professur i
skoglig arbetslära vid
Skogshögskolan. — M. har särskilt ägnat sig åt
skogsmatematiska och
skogsekonomis-ka samt arbetsstudietekniska frågor
ocli i ett flertal publikationer på detta
område lagt fram banbrytande
åsikter. Han liar upprepade gånger
anlitats som sakkunnig vid statliga
utredningar i skogsfrågor. År 1945
invaldes ban i Lantbruksakad. — Gift
1) 1918 med Betty Sigrid Fiirst, †
1922; 2) 1929 med Ingrid Turinna
Richert. A. P.
Matzschaus (Maskan, Maszkau).
Johan, fältskär, f. 27 juni 16S3 i
Danzig, † 17 febr. 1747 i Visby. — M.
studerade kirurgi i Danzig ocli
troligen även i Hamburg ocli kom på
1690-talet till Stockholm, där ban först
var bitr. fältskär vid Livreg. Han blev
1707 kompanifältskär och medföljde
som sådan överste Taubes dragoner
vid marschen till Poltava. Efter
fångenskap i Ukraina återkom ban 1710
till Sverige. Han förestod
regements-fältskärstjänsten vid Norra skånska
kavalleriet 1712—20, varunder ban
två gånger medföljde reg. till Norge.
M. bosatte sig 1723 i Visby, där ban
till 1733 var stads- och
provinsialfält-skär eller, som lian själv kallade sig,
"Anatomiæ et Chirurgiæ Operatör".
Från sistn. år innehade han
krogrörelse i Visby och var slutligen bryg
gareålderman där. — Gift 1730 med
Catharina Sjöberg. BI. B.
Maunsbach, Arvid Bernhard,
tandläkare, läkare, ämbetsman, f. 21
jan. 1905 i Gävle. Föräldrar:
disponenten Arwid M. och Hilda Sof ia
Pettersson. —• M. avlade studentex. i
Johan Matzschaus. Målning av E. Orm 1734
(Gotlands fornsal, Visby).
Arvid Bernhard Maunsbach.
Norrköping 1924 och tandläkarex.
1927 samt blev i Stockholm med.
kand. 1934 och med. lic. 1942. Han
idkade tandläkarpraktik i
Katrineholm 1927—38 ocli var samtidigt
föreståndare för stadens skoltandvård
1928—37, assistent, extra lärare och
tf. laborator vid Tandläkarinst. 1931
—36, bitr. lärare i
tandfyllningskonst där 1937—39 och
tandvårds-inspektör i Södermani. län 1937—38.
Åren 1939—47 var han byrådir. för
tandvårdsärenden i Medicinalstyr.
Han är sedan sistn. år medicinalråd
och chef för Medicinalstyr:s
tandvårdsbyrå. M. var led. av
Försvarsväsendets tandvårdsutredning 1941
och är led. av 1946 års
folktandvårdssakkunniga. Han liar gjort studieresor
till Norge, Danmark och Tyskland.
Hans skrifter behandla företrädesvis
socialodontologiska ämnen. — Gift
1935 med rödakorssystern Ruth
Margareta Edman. S. L.
Mauritz Rasmusson, präst,
upprorsman. † 1577 i Timmele skn, Älvsb.
län. Troligen son till Rasmus, pastor
i Böne skn, Älvsb. län. — M., som blev
kyrkoherde i Böne omkr. 1570, var en
ivrig motståndare till Johan III: a
katoliseringstendenser och utspridde
vederläggningar av hans liturgi. Han
anklagades hösten 1576 för förrädiska
stämplingar mot konungen och fördes
inför häradsrätten i Redväg. Där
intygade ett stort uppbåd av vittnen, att
M. begärt bistånd av dem för att taga
kung Erik ur fängelset ocli ihjälslå
kung Johan och all rikets adel. ingen
förskonandes. Även M:s egen hustru
vittnade emot honom. I Vadstena, dit
ban fördes på konungens befallning,
dömdes ban 19 dec. 1576 ss.
överbevisad förrädare till döden, sedan även
hans bröder Sven ocli Lasse vittnat
mot honom. Under fortsatta pinliga
förhör för uppdagande av de
medsam-mansvurna angav M. först riksrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
