- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
274

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Meissner, Emma - Meister, Adolf - Melander, se även Mellander, s. 283 - Melander, Adolf - Melander, Emil, arméofficer, skriftställare, se s. 275 - Melander, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Meister

274

Melander

Emma Meissner.

schackbönderna i "Sjökadetten" på
Mindre teatern i Stockholm, där hon
var anställd i kören 1881—83. Åren
18S4—85 studerade hon vid
Musik-konservatoriet, och därefter tog hon
lektioner i sång för bl. a. Fritz
Arl-berg och Signe Hebbe. Hon var
anställd vid Fröbergska sällskapet 1886
—88, vid Södra teatern och
Djurgårdsteatern i Stockholm 1888—S9
och vid Vasateatern därstädes 1889
—95. Tills. med. Elisabeth Hjortberg
uppträdde M. dessutom som
varieté-sångerska 1891, då de under
artistnamnet "Systrarna Delvasa"
framträdde i Kristiania, Hamburg och
London. År 1895 gästspelade M. i
Köpenhamn och följ. år hos Hjalmar
Selander på Stora teatern i Göteborg.
S. å. var hon också en firad gäst på
Eldoradoteatern i Kristiania. Efter
gästuppträdande på Södra teatern
1897 inledde M. en framgångsrik bana
i Stockholm hos Albert Banft, till vars
scener lion var knuten till 1929 med
undantag för åren 1914—19, då hon
ägnade sig åt gästspel, företrädesvis
vid Stora teatern i Göteborg. Hos
Ilanft framträdde hon på Vasateatern
189S—1904 och 1926—29 samt på
Oscarsteatern 1906—14 och 1919—26.
Efter en nära fyrtioårig teaterbana
lämnade M. scenen 1929 oeh ägnade
sig åt pedagogisk verksamhet. — Mrs
glansperiod inföll under den tid hon
tillhörde Eanfts scener. Denna sejour
inleddes visserligen med en talroll,
Simone i Gandillots
"Underprefekten", men snart nog följde en lång rad
av operettroller, som gjorde henne
till stockholmspublikens mest firade
primadonna. Av de tidigare
uppgifterna kunna nämnas Molly i "Geislian"
och Pepi i I. Hallströms sista
musikverk, "Hin ondes snaror". Det nya
seklet medförde emellertid en
modernare form för operetten, den s. k.
dansoperetten, och Mrs smidiga talang vi-

sade sig mycket lämplig för den nya
genren. Det kan erinras om hennes
framgångar i "Hertiginnan av
Danzig", "Kyska Susanna" och
"Film-drottningen", men först och främst
var det som Hanna Glavari i Lehärs
"Den glada änkan", som hon 1907
hade sin största sceniska triumf. Med
årslång succé spelade lion i denna
operett och dansade den då nya och
omåttligt populära "änkevalsen" tills,
med Carl Barcklind som Danilo. Mrs
framträdande i "Den glada änkan"
står som en symbol "inte bara för den
Ranftska operettens glansdagar, utan
för en hel epok, då seklet var yngre"
(Dagens Nyheter vid Mrs bortgång).
Ännu en lysande framgång var "En
valsdröm" 1908, och av Mrs roller
kunna vidare nämnas Daisy i
"Dollarprinsessan", Juliette Vermont i
"Greven av Luxemburg" och Ilona von
Ivöröshaza i "Zigenarkärlelk". — Mrs
röst var visserligen aldrig stor men
synnerligen välskolad, och hon ägde
ett ytterst livligt temperament, en
sprudlande livsglädje, förenad med
skälmskhet och koketteri. Därtill kom,
att hon hade en smidig, graciös figur
och kultiverad framställningskonst.
Hon erhöll Litteris et artibus 1936. —■
Gift 1) 1894—97 med kassören Robert
Berg; 2) 1899 med kapellmästaren
Hjalmar M. (M. 2). A. L., H. U.

Meister, Johan Adolf Christian,
sjöofficer, f. 31 aug. 1834 på Karlberg
i Solna, † 31 okt. 1905 i
Stockholm. Föräldrar r kommendörkaptenen
Christian August M. och Mathilda
Kleman. — M. blev sekundlöjtnant
vid flottan 1853, kommendörkapten
av andra klassen 1880,
kommendörkapten av första graden 18S4 och
kommendör 1890; vid övergång till
reserven 1897 blev lian konteramiral.
Åren 1S55—58 tjänstgjorde M. i
handelsflottan av ekonomiska skäl
och för att skaffa sig
sjömaniser-farenhet. Som jungman och sedermera

Adolf Meister,

andre styrman fick han pröva på ett
hårt sjömansliv och seglade vida
omkring i världen. Efter slutad tjänst i
handelsflottan seglade M. på flera av
den sv. örlogsflottans dåv. fregatter,
korvetter och briggar samt på
moni-toren Jolin Ericsson. Åren 1880—
84 var han chef för ekipagedep. i
Karlskrona och samtidigt Karlskrona
stads brandchef. Åren 1884—89 var
M. chef för Sjökrigsskolan. Åren 1890
—97 innehade han befattningen som
varvschef i Karlskrona, varvid lian
särskilt strävade efter att förbättra
mobiliseringsförhållandena på
örlogsvarvet. Han invaldes 1870 i
örlogsmannasällskapet. — Gift 1S64 med
Emilia Charlotta Fredrika
Nordenskjöld. A. G.

Melander, se även Mellander, s. 283.

Melander, Adolf Emil, arkitekt,
f. 28 febr. 1845 i Stockholm, †1S mars
1933 därstädes. Föräldrar r bagaren
Gustav Malerus och Maria Sofia
Lindblad. — M. utbildades i
Stockholms murarämbete, gick på
Slöjdskolan i Stockholm 1S63—65 och
företog de följ. åren studieresor i
England, Skottland och Amerika. Åren
1876—77 var han arkitekt vid
Västervik—Norsholms järnvägsab. ocli
hade fr. o. m. denna tid praktik i
Stockholm. M. uppgjorde ritningar
till ett flertal kyrkor ss. Nya
kyrkan i Helsingfors (invigd 1891),
domkyrkan i Luleå (1888—93),
Västerviks nya kyrka (1901—05) och
Åtvids kyrka, östergötl. län (färdig
1SS5), alla i nygotisk stil. Han är
även upphovsman till flera större
bostadskomplex i Stockholm, bland
vilka märkas Sörensenska huset
Blasieholmstorg 9—11 (1883, tills, med
Helgo Zettervall) och Bångska
palatset Stureplan 2 (1885), både präglade
av rik renässansdekor i stuck. Ett
stort antal boningshus och villor i
Stockholm och landsorten äro
uppförda efter hans ritningar, och lian
sysslade även med
stadsplaneuppgifter. M. deltog med framgång i flera
arkitekttävlingar och erhöll bl. a.
andra pris för ett förslag till
nybyggnad för kongressens bibliotek i
Washington, Förenta staterna. Tsar
Nikolaus II förlänade honom 1897
personligt adelskap. — Gift 1881 med Emmy
Hjortzberg. M. L—n.

Melander, Emil, arméofficer,
skriftställare, se s. 275.

Melander, Johan, språkman, f.
21 mars 187S i Bansbergs skn,
Ska-rab. län, † 29 juni 1947 i Uppsala.
Föräldrar: lantbrukaren och
riksdagsmannen August Johanson och
Britta Maria Axelsson. — M. avlade
mogenhetsex. i Skara 1898 och blev
fil. kand. 1902, fil. lic. 1907 och fil.
dr 1916, allt vid Uppsala univ. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free