- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
277

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Melander ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Melartopæus

277

Meldercreutz

taktiken, astronomi och
styrmanskonst. Allt detta förblev emellertid
till följd av Gustav III :s död otryckt.
Manuskriptet är bevarat i Krigsvet.
akad:s bibi. År 1797 kallades M. till
Vet. akad:s sekr., vilken befattning
ban innehade till sin död. —■ M. var
den siste av frihetstidens många
Tit-märkta vetenskapsmän. Som sådan
gjorde han sitt namn känt långt
utanför landets gränser, och han ägde alla
för en framstående lärare nödvändiga
egenskaper. Av hans astronomiska
arbeten må särskilt nämnas "De theoria
lunæ eommentarii" (1769, tills, med
italienaren Paolo Frisi) ocli
"Medita-tiones nonnullæ de macliina hujus
mundi" (1774), där han sökte visa,
att den Newtonska gravitationslagen
är den mest lämpliga att förklara
solsystemets ständigt likformiga rörelse,
samt lians ända fram till mitten av
ISOO-talet använda lärobok i
astronomi, "Conspectus prælectionum
aca-demicarum, continens fundamenta
astronomiæ" (1779; på svenska 1795
under titeln "Astronomie"). M. liar
vidare behandlat Venuspassagen,
planeternas atmosfär och metoden att
bestämma tidsekvationen. På den rena
matematikens område har M. gjort
undersökningar över
infinitesimalkal-kylen och teorin för
differentialekvationer. Han var även upphovsmannen
till den av Jöns Svanberg utförda
gradmätningen av Lappland. - - M.
blev led. av Vet. akad. 1765, av Vitt.
akad. 1780 och av Sv.
krigsmannasäll-skapet (från 1805 Krigsvet. akad.)
1796 samt invaldes i många
utländska lärda samfund. Han adlades 1777
och erhöll 1801 titeln av kansliråd. —
Gift 1758 med sin syssling Margaretha
Catharina Frondin. — Litt.: N. V. Ii.
Nordenmark, "Fredrik Mallet och I).
M. Två Uppsala-astronomer" (1946).

G. R—r.

Melartopæus, Petrus Henrici,
superintendent, † 18 april 1610 i
Mariestad. — M. studerade 1573—76 i
Rostock och Wittenberg, blev
skolmästare i Strängnäs 1587 och
främjade sedan som lektor och
domkapi-tular där framgångsrikt hertig Karls
och biskop Petrus .Tonæs
antiliturgis-ka kyrkopolitik. Vid Uppsala möte
1593 tillhörde M. det valda
mötes-sekretariatet, de tolv assessorerna.
Mötet valde honom till biskop i
Viborg, varvid en delning av Åbo stift
åsyftades. Valet, som vittnar om hans
anseende, fick dock ej någon påföljd.
Den 12 dec. 1594 utsågs M. till
domprost i Åbo stift. Hertig Karl ocli
ärkebiskop Angermannus sågo i 51.
ett pålitligt stöd för sin kamp mot
liturgismens och katolicismens rester
i Finland. Av stort kultur- ocli
kyrkohistoriskt intresse är ett herdabrev,

Melcher Melchers.

som M. utsände den 8 dec. 1595.
Välskrivet och konkret målande ger detta
en god bild av den dåtida starkt
katoliserande folkfromheten och gängse
primitivt magiska föreställningar. Det
innehåller samtidigt en utförlig
framställning av den dåv.
kyrkoledningens religiösa ståndpunkt. M. yrkar
där eftertryckligt på bortläggande
av elevationen (upphöjelsen av
nattvardselementen) i enlighet med
Uppsala mötes beslut och inskärper
vikten av grundlig katekesundervisning.
Från 1605 till sin död var M.
superintendent i Mariestad. Liksom sina
båda företrädare Jesper Marci ocli
Molitæus fick M. sin hälsa bruten
under visitationsresorna i de vidsträckta
värmländska obygderna. O. H.

Melchers, Henrik Melcher,
tonsättare, musikpedagog, f. 30 maj 1882
i Stockholm. Föräldrar: handlanden
Johan Svensson och Vilhelmina
Kristina Sjöblom. — Efter
läroverksstudier i Stockholm var M. 1896—1902
elev vid Musikkonservatoriet, bl. a, i
violinspel, och avlade 1903 musik
-lärarex. Efter kompositionsstudier för
Johan Lindegren 1903—05 vistades
ban till 1919 i Paris, vid vars
konservatorium lian studerade 1908—12.
Han avlade kantors- och organistex.
i Visby 1913. År 1921 studerade han
dirigering i Bryssel ocli
Sondershau-sen och återvände su å. till Stockholm,
där ban 1925 anställdes som bitr.
lärare i harmoni vid
Musikkonservatoriet och 1934—47 var lärare i
kontrapunkt, komposition och
instrumentation. Prof:s namn erhöll ban 1939.
Han blev led. av Mus. akad. 1932 och
fick Litteris et artibus 1935. — M:s
romantiska tonspråk har tagit starka
intryck av fransk musik av Francks
ocli dTndys typ. Akademiskt
form-klara, melodiskt älskvärda ocli lyriskt
uttrycksfulla vittna lians verk om
satsteknisk, kontrapunktisk och in-

strumental skicklighet. Av hans
kompositioner må framhållas "Kantat vid
svenska kyrkans i Paris invigning"
(1913), "Svensk rapsodi", en ståtlig
symfoni (1925), tondikterna "La
Ker-messe" (i fugerad form) och "Elegi"
samt en lätt impressionistisk
stråkkvartett. M. har vidare skrivit två
pianokonserter, en violinkonsert, en
violin- ocli en cellosonat samt ett
antal sånger, varibland de delvis
Brahms-influerade "Acht Zigeunerlieder" och
två sånger ur Salomos Höga visa. ■—
Gift 1921 med pianisten Henriette
Hartog från Holland. W. S.

Meldercreutz, Jonas, före
adlandet Molin, militäringenjör,
matematiker, industriman, f. 22 april 1715 i
Uppsala, † 21 maj 1785 i Frebbenby,
Hammarlands skn, Åland. Föräldrar:
domprosten Laurentius (Lars) Jonæ
Molin (s. 321) och Jacöbina Christiana
Hylthén. — M. adlades 1719 på grund
av faderns förtjänster och erhöll
namnet 51. Han fick en vårdad uppfostran,
visade tidigt håg för matematik och
naturkunnighet men var samtidigt av
spekulativ läggning. Åren 1732—34
var lian den berömde astronomen
Anders Celsius följaktig på en längre
utrikes resa till Tyskland, Frankrike,
Italien och Nederländerna. M.
studerade befästningskonst och annan
ingenjörsvetenskap; efter hemkomsten
blev ban volontär vid finska
fortifikationsstaten 1734. På sin
utrikes-resa liade han emellertid också
kommit i kontakt med de franska
vetenskapsmän, främst de Maupertuis, som
1736 besökte Sverige för att genom
gradmätningar norr om Bottniska
viken empiriskt undersöka Newtons tes
om jordens avplattning vid polerna.
M. deltog i den sv. expedition under
Anders Celsius, som åtföljde
fransmännen. Från Kangis uppför Torne
älv hade M. sällskap med
Västerbottens dugande och entusiastiske lands-

Jonas Meldercreutz. Målning (detalj) av O.
Arenius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free