- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
286

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Melsted ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Menius

2S6

Menlös

"Bref från Stockholm" under sign.
Göran vunno stor uppmärksamhet.
M:s frihandelsvänlighet och
sympatier för ministären De Geer kommo
honom att ansluta sig till
motståndarna till det 1S67 bildade
Lantmannapartiet, och han var under en
följd av år en av detta partis svåraste
kritiker i pressen. — Gift 1S45 med
Oliva Duwell. S. Sw.

Menius, Friedrich,
historieforskare, religiös mystiker, författare,
f. troligen 1593 eller 1594 i Woldegk
i Mecklenburg, † 1659 sannolikt i
Sverige. Föräldrar: borgmästaren Frans
Mein och Anna Leneker. — M. blev
tidigt faderlös; ban studerade 1609
vid Rostocks univ. och blev 1615
student vid univ. i Greifswald. Efter
univ.-studierna blev han ämbetsman
i Wolgast, Pommern, som lian
lämnade 1621, då han begav sig till Polen.
Under sin polska tid kom han i
kontakt med religiösa sekter. År 1628
sammanträffade ban i Tyskland med
den sv. rikskansleren Axel
Oxenstierna, och antagligen var det genom
dennes förmedling, som M. 1629 blev
fältpräst hos fältmarskalken Gustaf
Horn, vilken vid denna tid var
överbefälhavare i Livland. M. tillvann sig
Horns förtroende och blev dennes
godsförvaltare. Under tiden var han
sysselsatt med forskningar i Livlands
historia, vilket 1630 meriterade
honom till en lärarbefattning vid det
nyupprättade gymnasiet i Dorpat. Då
detta två år senare blev univ., blev M.
prof. där i historia. Genom sina lärda
forskningar och sin vittra talang —
han var inte utan framgång latinsk
poet — kom ban redan från början att
intaga en bemärkt plats vid univ. År
1633 befäste han sitt rykte som
forskare genom utgivandet av
"Histo-rischer Prodromus des Lieffländischen
Rechtens und Regiments". M. hade nu
nått toppen av sin karriär; hans
återstående liv kom att präglas av olyckor
och motgångar. År 1634 invecklades
han i en process, där han anklagades
för tvegifte. M., som ungefär tio år
tidigare gjort sig skyldig till detta
brott, nödgades för den skull 1637 fly
från Dorpat till Ösel. År 163S kom lian
till Sverige, där han 1640—44 ägnade
sig åt kopparbruk i Larum och
Hyck-linge i Tjust. Sistn. år var han
självständig bruksägare där. Då lian var
en dålig organisatör och saknade eget
driftskapital, blev hans ekonomiska
ställning inom kort ohållbar, och lian
måste överge bergsbruket. M. var
starkt påverkad av den
naturfilosofiska och religiösa mystik, som vid
denna tid hade stor utbredning i
Europa, ocli som bl. a. betraktade de
s. k. hermetiska skrifterna som källan
till all visdom. Liknande tankegång-

Daniel Menlös. Målning (detalj) tillskriven
G. E. Schröder (Lunds universitet).

ar kommo till uttryck i den av M.
1644 utgivna skriften "Consensus
Ilermetico-Mosaicus", ett arbete, som
kom att störta sin förf. i olycka.
Skriften blev föremål för de häftigaste
angrepp av Stockholms prästerskap; M.
kastades i mars 1645 i fängelse och
blev huvudpersonen i långvariga och
uppseendeväckande processer. Först
sedan lian tagit tillbaka vad han
skrivit och bekänt sig till den ortodoxa
kristna dogmatiken, blev han i jan.
1646 frikänd. Hans rykte var nu
fördärvat; förgäves erbjöd ban drottning
Kristina sina tjänster. Enligt en
uppgift skall han under återstoden av sitt
liv ha försörjt sig som enkel
gruvarbetare. — M. var en av sin tids
produktivaste förf. med vitt skilda
vetenskapliga intressen. De flesta av hans
arbeten ha gått förlorade, men i
Uppsala univ.-bibl. bevarade
förteckningar ge en uppfattning om lians
universella lärdom. Hans författarskap
omfattade historia, etnografi,
religionshistoria, juridik, statskunskap och
paracelsisk filosofi. Som latinsk skald
belönades lian av hertig Philipp Julius
av Pommern-Wolgast omkr. 1620 med
titeln Poeta caesareus et laureatus.
Sin största rent litterära insats torde
ban lia gjort som utgivare av den
bekanta samlingen "Englisclie
Comoe-dien ..." (1620), vilka i M:s
bearbetning ge en god föreställning om den
elisabethanska dramatikens
inflytande på den tyska. — Gift 1) 1617 med
Sophie Elbrecht, † 1629, äktenskapet
aldrig rättsligt upplöst; 2) 1625;
hustrun troligen f. Mancelius och av
livländsk börd. —• Litt.: J.
Nordström, "F. M." (Samlaren 1921); G.
Fredén, "F. M. und das Repertoire der
englischen Komödianten in
Deutscli-land" (1939). S. O. S.

Menlös, Daniel, matematiker, f.
27 nov. 1699 i Arboga, † 13 juni 1743

i Lund. Föräldrar: rådmannen och
harneskmakaren Johan M. och
Susanna Snack. — Till sitt adertonde
år hjälpte M. fadern i hans yrke,
varefter denne 1717 sände sonen, som
tidigt lagt sin matematiska
begåvning i dagen, till Västerås
gymnasium. Där gjorde han sig fördelaktigt
känd hos lektor Elvius, som
anförtrodde lionom vården av gymnasiets
matematiska instrument. M.
studerade där även krigsvetenskap ocli
teologi. Han blev 1720 student i Uppsala,
och fick 1723 tillfälle att göra en
resa genom Sverige, Finland och
Ryssland, varunder han utförde
noggranna ritningar av dessa länders
förnämsta mekaniska verk och
byggnader. Vid hemkomsten erhöll ban en
pension av 200 dlr smt. År 1728
biträdde M. den bekante mekanikern
Mårten Triewald vid dennes
föreläsningar och mekaniska
demonstrationer på Riddarhuset i Stockholm.
Därigenom blev han bemärkt av
Kammarkollegium, som anmodade honom
granska ett projekt till byggande av
Söderströms sluss och tillsatte honom
att tills, med M. Triewald ha uppsikt
över Wedevågs och Qvarnbacka
järn-och manufakturverk. År 1730 höll M.
åter föreläsningar på Riddarhuset,
och 1731 gjorde han flera lyckade
försök med en dykarklocka. Med
anledning därav erhöll han av
Bergskollegium ett stipendium på 300 dlr smt.
Han utnämndes 1732 till prof. i
matematik vid Lunds univ., vartill bidrog,
att han lovat inköpa och till univ.
skänka Triewalds samling av
matematiska instrument. — M. utmärkte sig
vid univ. för de strider, som lian
nästan utan uppehåll förde med sina
kolleger, ocli för de otaliga memorial lian
ingav till akademiska konsistoriet
med anledning av dessa. Han
invecklade sig även i handgripligheter,
och okvädinsord växlades ofta mellan
honom och andra befattningshavare
vid univ., varvid han instämdes inför
konsistoriet och där väckte oro och
bekymmer genom sitt häftiga
uppträdande. Konsistoriet anhöll slutligen
hos K. M:t att "blifva befriat från
en så orolig och bullersam collega".
M. behöll dock professuren till sin
död. —- M:s verksamhetsfält var
experiment och uppfinningar inom den
praktiska mekaniken. Han
efterlämnade ej många skrifter, kanske även
beroende på svårighet med latinet. Bland
hans arbeten märkas "Kort
beskrifning af den hydrostatiske wågbalcken
samt underrättelse om dess bruk och
nytta" (1728), "Om et nytt sätt att
segla utan vind, segel och åhror"
(1741) samt några disputationer och
flera almanackor. — Gift 1733 med
Brita Schenström. G. R—r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free