- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
287

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Melsted ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mennander

2S7

Mesch

Mennander, se även Meinander.

1. Mennander, Gari Fredrik,
ärkebiskop, vetenskapsman, f. 19 juli
1712 i Stockholm, † 22 maj 1786 i
Uppsala. Föräldrar: prosten i Ilmola
skn i Finland Anders M. ocli
Margaretha Elisabeth Ruuth. Om Mrs släkt
se Fredenheim. — M. började sina
akademiska studier i Åbo 1728 och
fortsatte dem i Uppsala 1731—34.
Han blev magister i Åbo 1735 och
adjunkt vid Åbo akad. 1738, var prof. i
fysik därstädes 1746—52, prästvigdes
1746 och erhöll 1749 Marie förs. som
prebende. Han blev 1752 teol. dr i Åbo
och var teol. prof. där 1752—57. Åren
1757—75 var lian biskop i Åbo. Han
fullföljde som medl. av
bibelkommissionen frän 1773 revisionen av den
finska bibelövers, och var slutligen
1775—86 ärkebiskop i Uppsala. —
Som medl. av prästeståndet från 1756
tillhörde M. hattpartiet. Både som
lärare och som prokansler vid Åbo akad.
främjade han efter tidens sed främst
de "nyttiga" vetenskaperna. Genom
hans åtgärder instiftades en ny
professur i kemi, ett nytt
naturvetenskapligt laboratorium, en anatomisal
och en botanisk trädgård. M.
presiderade vid sjuttiotre akademiska disp.
Han blev 1744 led. av Vet. akad. Hans
brevväxling, som förvaras i K. bibi.,
är en viktig källa till Åbo akad:s
historia och är publicerad av Kaarlo
österbladh i "Suomen liistorian
lähteita" (3, 1942). M:s brevväxling
med sonen Carl Fredrik M. (M. 2) har
utgivits av H. Schück (Sv. memoarer
och bref, utg. av O. Levertin och H.
Schück, 3, 1901). — Gift 1) 1741 med
Ulrika Paléen, † 1742; 2) 1747 med
Johanna Magdalena Hassel. G. C.

2. Mennander, Carl Fredrik,
ämbetsman, son till M. 1, se
Fredenheim, bd 2 s. 588.

Mentzer, Thure Alexander v o n,
kartograf, skriftställare, f. 16 sept.

Carl Fredrik Mennander. Målning av P.
Krafft cl. ä.

1807 på Oltorp i Dimbo skn, Skarab.
län, † 11 febr. 1892 i Stockholm.
Föräldrar: kaptenen Johan Julius von M.
och Carolina Charlotta Aminoff. —
M. blev kadett vid Karlberg 1821,
fänrik vid Jönköpings reg. 1829, kornett
vid Livregis husarkår 1830 och erhöll
avsked 1S33. Han blev 1834 volontär
och s. å. korpral vid Kronprinsens
hu-sarreg. samt tog avsked 1836. Åren
1838—42 var M. underlöjtnant i
armén; han blev 1848 löjtnant i armén,
där han kvarstod till 1876. Han var
183S—39 anställd vid Generalstabens
litografiska anstalt och 1848—51 i
fångvårdens tjänst. -— M. ägnade sig
flitigt åt skriftställeri och
kartogra-fisk verksamhet. Han utgav en stor
mängd kartböcker för skolbruk, vilka
efter omarbetning av H. Byström
användes ännu på 1900-talet, en reskarta
över Sverige samt flera
förskriftsböcker för skolbruk. Dessutom utgav han
1)1. a. "Svenska kavalleriets fäktning"
(1843) och "Samhället och staten i
deras förhållande till brottslingen"
(1852). År 1S75 erhöll lian av
riksdagen en årlig pension. — Ogift. C. B.

Menzinsky, Modest,
operasångare (tenor), f. 29 april 1875 i
No-vosiolki i Ostgalizien, † 11 dec. 1935
i Stockholm. Föräldrar:
konsistorierådet Emil M. ocli Olimpia
Nosale-wiez. — M. började teologiska studier
i Lemberg 1896. Han övergick 1S99 till
att studera sång för J. Stockliausen i
Frankfurt am Main och debuterade
vid operan där 1901. Under ett
följande engagemang i Elberfeld fick han
1903 ett telegrafiskt anbud att
gästspela som Lohengrin vid
Stockholms-operan. Anbudet antogs, och
gästspelet ledde till engagemang vid K.
teatern, där M. stannade till 1910. Han
var anställd vid operan i Köln 1910—
26 och uppträdde under denna tid
som gäst vid K. teatern. Efter att
ha återvänt till Stockholm 1926
verkade M. där som sångpedagog och
konsertsångare till sin död. Han blev
sv. medborgare 1910. — M:s röst var
av den tyska hjältetenortypen med
barytonal volym och klangfärg, dock
icke utan lyriskt uttryck. I förening
med god sångteknik och musikalitet
gjorde den honom inom kort till vår
operas ledande wagnertenor. Bland
hans roller märkas Florestan i
"Fidelio", Wagners Tannhäuser, Tristan,
Walther, Siegmund och Siegfried,
Ver-dis Manrico, Otello och Radamès,
Eleazar i "Judinnan" och Canio i
"Pajazzo". M. erhöll Litteris et
artibus 1906. — Gift 1905 med Clara
Delin. K. ii.

Merthen, Eva, "hertiginnan av
Finland", f. 8 sept. 1723 i Åbo, † 15
okt. 1811 i Stralsund, Tyskland.
Föräldrar : politieborgmästaren, riksdags-

Borg Mesch.

mannen Carl M. och Helena Kristina
Sveder. — M. växte upp i en talrik
syskonskara i Åbo och utmärkte sig
genom skönhet ocli grace. Vintern
1742—43, då ryske överbefälhavaren
Jakob Keith (f.’l696, † 1758) hade sitt
huvudkvarter i Åbo, blev lion Keitlis
älskarinna och fick av allmänheten
smeknamnet "hertiginnan". Hon
följde honom till Ryssland och 1747 till
Preussen, där Keith tillhörde Fredrik
II :s närmaste krets. M. bar aldrig
Keitlis namn men ärvde honom; i hans
testamente kallades hon lians
trolovade. — Gift efter 1758 med pommerska
lantrådet Johann David von
Reichenbach. — Z. Topelius har behandlat
hennes livsöde i romanen
"Hertiginnan af Finland" (1850). T. D.

1. Mesch, Bor g Emil Ragnar,
fotograf, alpinist, f. 17 dec. 1869 i
Sundsvall. Föräldrar: arkitekten och förste
konservatorn Johan August M. och
Christina Ollas Andersolsdotter. -—
Efter läroverksstudier i Sundsvall
utbildade sig M. 1886 till fotograf, i
vilket yrke han därefter var verksam,
bl. a. under en vistelse i Förenta
staterna och Honolulu 1896—97. Sedan
1900 innehar han egen fotografisk
firma i Kiruna. -— M. har särskilt
ägnat sig åt fjällfotografering och på
detta område gjort en pionjärinsats;
dessutom har han tagit många bilder
ur lapparnas liv. Under många år har
ban arbetat för Sv. turistfören. och
genom sina bilder gjort propaganda
för Lappland. M. har från sitt första
år i Kiruna gjort långa vandringar i
den lappländska fjällvärlden och
bestigit många av dess högsta toppar,
särskilt i Sarekfjällen. Han räknas
som en av våra främsta alpinister och
har fått ge namn åt Borgtoppen i
Akkamassivet. Han var den förste, som
besteg Kebnekaises Nordtopp (1907)
och utförde vinterbestigning av
Akkas Stortopp (1921). — M. innehar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free