Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Mesterton, Carl Benedict - Metcalfe, Herbert - Metta Ivarsdotter Dyre, adelsdam, se Mätta Ivarsdotter Dyre, s. 375 - Metzger, släkt - Meurer, Ignatius - Meurling, Agnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metcalfe
290
Meurling
Carl Benedict Mesterton. Litografi.
kirurgiska klinik 1S54—56 utnämndes
han sistn. år till docent i kirurgi i
Uppsala samt tf. prof. och var 1857—S9
prof. i ämnet därstädes. Han blev 1859
led. av kommittén för ordnande av den
medicinska undervisningen i Sverige
och var trots sin ungdom den ledande
själen inom den medicinska fakulteten
i Uppsala i dess strid mot förslaget
om undervisningens centralisering till
Stockholm; det var endast genom
lians snabba och kraftfulla
ingripande — den dramatiska händelsen liar
skildrats av G. Bergmark — som
fakultetens fortbestånd tryggades och
Uppsala univ. fick bevara sina fyra
fakulteter. På M:s initiativ
inrättades 1859 kirurgiska polikliniken och
barnbördshuset i Uppsala, och även
det 1S67 färdigbyggda Akademiska
sjukhuset och länslasarettet där (som
i moderniserat skick numera utgör
Akademiska sjukhusets
medicinklinik), för sin tid ett mönstersjukhus,
var hans verk. Som läkare var M.
både skicklig operatör och
varmhjärtad människovän. Allvarlig, lugn och
en smula kärv i sättet vann lian i
hög grad både patienternas ocli sina
lärjungars förtroende och kärlek. —
Gift 1852. med Johanna Maria
We-man. — Litt.: biografi av G.
Bergmark i Nord. medicin 1942. P. H. T.
Metcalfe, Herbert, redare, f. 28
nov. 1875 i West Hartlepool, England,
† 28 nov. 1930 i London. Föräldrar:
kreaturshandlaren JolinM. och
Marjo-rie Thompson. — Efter skolstudier
erhöll M. utbildning på rederikontor
i England och på kontinenten. År 1900
anställdes lian vid Aug. Leffler & son
i Göteborg, och 1901 var lian med om
att etablera skeppsmäklarfirman
Blidberg, Metcalfe & co. därstädes, där
ban kvarstod till 1912. Från sistn. år
till sin död var ban verkst. dir. i
Förnyade ångfartygsab. Sv. Lloyd i
Göteborg. Under M:s ledning utvecklades
denna firma till ett av Sveriges mest
betydande rederier. Bedan från början
av sin verksamhet intensifierade M.
trafiken på de existerande linjerna samt
öppnade trafik till Kanarieöarna och
Nordafrika. Största betydelsen för Sv.
Lloyd fick dock övertagandet av
ångfartygsaktiebolagen Göteborg—Manchester 1915 samt Thule och Svithiod
följ. år, så att företaget under namnet
Rederiab. Sv. Lloyd kom att dominera
englandstrafiken. — M. var styr.-led.
bl. a. i Nora bergslags järnvägs ab.
och Sveriges ångfartygs
assurans-fören. samt led. av Lloyds registers
sv. kommitté. År 1930 blev han
Uruguays konsul i Göteborg. — Gift 1919
med Elin Amalia Ewerlöf. O. II—e.
Metta Ivarsdotter Dyre,
adelsdam, se Mätta Ivarsdotter Dyre, s.375.
Metzger, pistol- oeh bössmedssläkt
av tysk härkomst. Stamfadern för den
sv. släktgrenen, regementspistolsme-
Herbert Metcalfe.
den vid Livreg. till häst Göran M.
(† i fångenskap i Moskva 1710), hade
sonen Johan Michael M. (f. 1697, †
1776), vilken 1747 valdes till
ålderman inom pistolsmedsämbetet i
Stockholm men på grund av sin fattigdom
avsade sig. Han liade sönerna Johan
Georg M. (f. 1725, † 1790), David M.
(f. 1731), Gabriel M. (f. 1736, † omkr.
1773) oeh Gottfried M. (f. 1738, †
1S09), vilka samtliga utom David M.
voro pistolsmeder i Stockholm. David
M. var mästare i Rendsburg i
Holstein, där han finnes nämnd ännu
1807. Med Gottfried M., som var ogift
och 1799 på grund av sjukdom
upphörde med sin rörelse, slutade
familjens traditioner som pistolsmeder. Sin
dominerande ställning inom
Stockholms böss- ocli pistolsmide hade
familjen befäst genom
giftermålsförbindelser med de flesta andra släkter,
som utövade yrket. Talrika alster av
deras tillverkning äro kända, därav
ett antal rikt ornerade bössor och
pistoler — flera med guldinläggning
— märkta "G. Metzger" ocli
antagligen härrörande från Johan Georg M.,
vilken bör betraktas som den
skickligaste inom släkten. — Litt.: G.
Malmborg, "Bössmedsfamiljen Metzger" (i
Sv. vapenhistoriska sällskapets
års-skr. 1929—31). T. M.
Meurer, Ignatius, boktryckare,
f. 21 april 1589 i Blankenburg,
Timringen, † 26 mars 1672 i Stockholm.
Föräldrar: borgmästaren lians M.
och Elisabet Axten. — Efter studier
vid univ. i Erfurt utbildade sig M.
till boktryckare i Greifswald och
Rostock och kom 1610 till Stockholm,
där han blev anställd hos k.
boktryckaren Andreas Gutterwitz. Genom sitt
äktenskap erhöll M. Anund Olofsson
Helsings tryckeri, som han innehade
till sin död. Från 1614 kallade lian sig
k. boktryckare. — M. är den förste,
som använt antilcvastil till sv. tryck,
nämligen i Stadslagen 1628. Genom
sin flitiga förlagsverksamhet
behärskade M. 1600-talets sv. bokmarknad.
Myndig, självkär och egensinnig ter
sig M. personligen ej odelat
sj^mpa-tisk; han levde inblandad i ständiga
processer, bl. a. med Wivallius. —
Gift 1613 med! Christum Mortensdot ter
Klinck. M. v. P.
Meurling, Agnar Bernhard,
restaurangman, f. 26 maj 1879 i
Mörbylånga skn, Öland, † 19 juni 1944
i Stockholm. Föräldrar: gästgivaren
Sven Peters Petersson och Helena
Andersson. — M. var elev vid Rosengrens
källare i Stockholm 1S94—95, idkade
därefter studier och praktiserade i
England 1896—97, i Frankrike 1898
—1900 samt i Berlin 1901. Han blev
hovmästare vid Hotel Rydberg i
Stockholm 1902, verkst. dir. för ab.
Restaurant Rosenbad 1903, för
Mosebacke restaurant ab. 1918, för Nya
fastighets ab. Mosebacke 1920, för ab.
Hotell Östergötland och Rosengrens
Agnar Meurling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
