- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
291

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metcalfe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Meurling

291

Meves

källare 1920, samtliga i Stockholm.
Han öppnade Fjällgården i Åre 1914,
Åregården 1919, övertog Grand
Hotellkomplexen i Åre (omfattande
Grand, Turistgården oeh
Sporthemmet) 1930, startade Hotell- &
restaurant ab. Gillet 1915 och öppnade
re-stauranten Blå Porten i Stockholm
1916; han var verkst. dir. i ab. Åre
hotellkoncern intill sin död. — M. var
medl. av styr. för Stockholms
hotell-och restaurantfören. 1909—12 och
1925—33 samt grundade Sv.
turisthotellens riksförb. 1929. — M. ägde
gedigen yrkeskunskap, konstnärlig
läggning oeh sinne för tradition. Han
ägnade stort intresse åt sina
restaurangers inredning, som ägde
originalitet och smak, oeh han nedlade stora
summor på företagens utstyrsel och
förbättring. — Gift 1902 med Tyra
Hultman. G.

Meurling, Carl, väg- ocli
vattenbyggare, ämbetsman, se nedan.

Meurling, Harry Paul, filosof, f.
24 aug. 187S i Jönköping, † 24 okt.
193S i Uppsala. Föräldrar:
skoma-karmästaren Adolf M. och Ida
Kristina Berglund. — M. avlade
mogenhetsex. 1897 i Jönköping, blev vid
Uppsala univ. 1902 fil. kand., 1910
fil. lic. oeh 192S fil. dr och var 192S
—38 docent i praktisk filosofi.
Förutom några smärre uppsatser
publicerade M. endast drsavh.
"Fullkom-lighetsbegreppet i Spinozas filosofi"
(1928), vari ban analyserade den
spi-nozistiska etiken med hjälp av de
be-greppsschemata, som skapats av
uppsalafilosoferna Hägerström oeh
Pha-lén. Den till intellektuell späkning
gränsande självkritik, som ålade M.
denna improduktivitet, bidrog
samtidigt att göra honom till en
utomordentlig lärare i filosofi. För
generationer av filosofins alumner i
Uppsala voro hans föreläsningar ocli
seminarieövningar en sträng men god
skola i kritiskt filosofiskt tänkande.

Harry Meurling.

M:s begåvning var utpräglat
"sokratisk": den kom bäst till sin rätt i den
muntliga diskussionen, vari lian
genom sin slagfärdighet, sin lysande
ironi och sin formuleringskonst var
en verklig mästare. Den moderna
uppsalafilosofins lärofäder, Hägerström
och Plialén, gåvo tyvärr aldrig någon
systematisk framställning av sina
filosofiska teorier. Men så länge M.
fanns, ägde man genom honom en
sorts uppsalafilosofins levande
encyklopedi. — Gift 1917 med Ester
Zi-pora Johansson. A. W.

Meurling, vitt utgrenad släkt, vars
äldste kände stamfar Lars i början av
1600-talet var bonde i Mörlunda skn,
Kalmar län. Hans son Håkan
Larsson, handlande i Döderhultsvik
(numera Oskarshamn), antog efter
födelsesocknen släktnamnet Mörling,
ändrat till M. av dennes son Olof M. (f.
1658, † 1738), som 1708 blev
kyrkoherde i Kristdala, Kalmar län, efter
sin svärfar Johannes Bartholdi
Du-ræus († 1708). Medlemmar av dennes
familj hade då från 1582 innehaft
kyrkoherdebefattningen i Kristdala.
Släkten M:s nu levande fem grenar
härstamma från kyrkoherden Olof
M:s söner Lars, Nils, Carl, Jöns och
Per. Fjärde grenens stamfar,
kyrkoherden i Stora Åby och ödeshög i
Östergötland Jöns M. (f. 1703, † 1778),
blev far till protokollssekr.,
godsägaren Jöns Adolph M. (f. 1757, t 183S).
Sonsons son till denne är väg- och
vattenbyggaren och ämbetsmannen
Carl M. (se nedan). Stamfadern för
släktens yngsta gren, kyrkoherden i
Kristdala, prosten Per M. (f. 1707, †
1794), blev farfars farfar till
kyrkoherden i samma förs.,
kontraktsprosten Erik M. (f. 1879); som kyrkoherde
i Kristdala är denne släktens sjätte i
oavbruten följd, son efter far, sedan
170S. En son till honom är
skriftställaren fil. lic. Per M. (f. 1906),
verksam framför allt i den socialistiska
jires sen.

Meurling, Carl Henrik Fredrik,
väg- och vattenbyggare, ämbetsman,
f.29 maj 1876 i Linköping. Föräldrar:
översten Carl Otto Sigvard Theodor
M. och Selma Johanna Åhrberg. —
M. avlade mogenhetsex. i Linköping
1894 och avgångsex. från Tekn.
högskolan 1898. Efter att 1899—1902 lia
innehaft tjänster som bitr. ingenjör
m. m. var han 1903—07 förste
ingenjör ocli arbetschef vid Malmö
drätselkammare samt under 190S lärare vid
Tekn. högskolan och avd.-clief i ab.
Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm. Han
var dir. i Stockholms stads
lantegen-domsnämnd 1908—19, fastighetsdir. i
Stockholm 1919—24, överdir. och chef
för Väg- och vattenbyggnadsstyr. 1924
—28 samt regeringsråd 1929—44. —

Carl Meurling.

M. avlade aspirantex. för Väg- och
vattenbyggnadskåren 1898, blev
löjtnant där 1904, kapten 1913 och major
1920; 1924—28 var han överste ocli
chef för kåren. Han har innehaft ett
stort antal offentliga uppdrag. År
1905 var ban byggnadschef för det
nya kloaksystemet i Malmö. Han var
verkst. led. i ab. Stockholms
tomt-rättskassa 1909—24 och borgarråd
för fastighctsroteln 1920—24. År 191S
var han ordf. i
Folkhusliållningkom-missionens koloniavd., och 1926—28
var han kommunikationsminister i C.
G. Ekmans första ministär. Han har
varit led. bl. a. av sakkunniga i
Civil-dep. för bostadsfrågan 1912—18 och
av sakkunniga för omorganisation av
Byggnadsstyr. 1923; han var ordf. för
sakkunniga ang. väg- och
vattenbyggnadsväsendets ocli Väg- oeh
vattenbyggnadskårens omorganisation 1924
samt för järnvägsfusionssakkunniga
1928—31. Han var ordf. i styr. för Sv.
väginst. 1924—34 och i vägdistriktens
granskningsnämnd 1944. — M.
deltog i stiftandet av Stockholms
kooperativa bostadsfören. och var 1918—24
led. av dess förtroenderåd. Han var
ordf. i Sv. teknologfören:s avd. för
väg- oeh vattenbyggnadskonst 1925.
Han blev led. av Ing. vet. akad. 1925.
— Bland M:s skrifter märkas
"Malmö stads kloakverk" (1907), "Positiv
bostadspolitik" (1919) och
"Tomt-rättsinstitutet 25 år" (1933),
varjämte-han liar publicerat ett flertal
uppsatser i tekn. och sociala ämnen. Åren
1909—10 var lian red. för Tekn.
tidskris avd. för väg- ocli
vattenbyggnadskonst. — Gift 1904 med Maria
(Maggie) Kristina Hedberg. B. H—g.

1. Meves, Friedrich Wilhelm,
ornitolog, ämbetsman, f. 14 april 1814
i Delligsen i Braunschweig, Tyskland,
† 10 april 1891 i Stockholm.
Föräldrar: pastorn Ludvig M. oeh Augusta
Lüders. — M. blev apotekselev 1829>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free