Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Meyer, Johan Friedrich - 2. Meyer, Wilhelm - 3. Meyer, Otto - 1. Meyer, Ernst - 2. Meyer, Adolph - Meyerhöffer, Alf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meyer
295
Meyerhöffer
1. Meyer, Johan Friedrich,
litograf, tidningsutgivare,
boktryckare, f. 6 jan. 1806 i Havelberg,
Brandenburg, † 17 dec. 1893 i Stockholm.
— M. studerade vid konstakad. i
Berlin 1S24—28 och lios
dekorationsmålaren K. Gropius. Han ägnade sig
sedermera åt litografi och flyttade 1S41
till Stockholm, där han grundade ett
stentryckeri, som senare ombildades
och utvidgades under firmanamnet J.
F. Meyers & co. Lithografiska och
xylografiska institut, sten- och
boktryckeri. Han var den förste, som i
Sverige använde zinkotypi och
framställde färgtryck på litografisk väg.
Tills, med P. E. Svedbom ocli August
Blanche utgav M. Illustrerad Tidn.
1855—67 och Illustrerad
Familj-Journal 1855—56. — Gift före 1841 med
Theresia Katarina Rosenthal. Th. N.
2. Meyer, Wilhelm Fredrik,
xylograf, f. 6 juni 1844 i Stockholm,
† 10 nov. 1944 därstädes. Son till
M. 1. — M. gjorde sina första
lärospån i faderns ateljé och genomgick
Konstakad:s principskola 1861—63,
varefter han fortsatte sin utbildning i
xylografi i Tyskland, där ban
stannade till 1872. Han återvände till
Stockholm och startade s. å. en egen
xvlo-grafiateljé, som snart blev den
förnämsta i landet. Utom M. själv
arbetade där tidvis ända upp till femton
xylografer. Bland de talrika
illustrerade verk, som försetts med trästick
från den meyerska ateljén, kunna
nämnas "Svenska målares taflor"
(1875), "Nordiska målares taflor"
(1S77), där xylografierna utfördes
efter originalmålningar, "Sagan om
Ragnar Lodbrok" (1880), "Fänrik
Ståls sägner" (1833) och Fahlcrantz’
"Vårt land" (1888). På M:s ateljé
utfördes också xylografierna till så gott
som samtliga de böcker Carl Larsson
illustrerade, t, ex. A. M. Lenngrens
"Samlade skaldeförsök" (18S4) ocli
"Fältskärns berättelser" (18S3—84).
M. behärskade xylografins metoder
med en fulländning, som tillät
återgivandet av mycket delikata toner
ocli valörer. Mot slutet av ISOO-talet
undanträngdes emellertid denna
teknik av nya och snabbare
tillvägagångssätt, och 1912 upphörde M. med
ateljéverksamheten. — Ogift. Th. N.
3. Meyer, Otto Johan Fredrik,
konstgjutare, f. 24 jan. 1S52 i
Stockholm, † 26 sept. 1933 därstädes. Bror
till M. 2. — M. studerade vid
Konstakad. i Stockholm 1866—70 och blev
lärling lios statygjutarefirman Lenz
Heroldt i Stockholm 1S6S. Han
fortsatte som konst formare vid samma
firmas huvudavd. i Nürnberg 1870
—73 samt praktiserade i Wien,
Stuttgart och Florens 1873—74. Efter
återkomsten till Sverige startade lian
■Wilhelm Meyer.
sistn. år ett eget konstgjuteri, som
han själv ledde till 1919. Åtskilliga
monument ha gjutits lios M., t. ex.
Nils Ericsons ocli Scheeles statyer i
Stockholm och Linnémonumentet i
Chicago, Magnus Stenbock i
Hälsingborg (1901), Gustav Vasa i Mora
(1903), Fången viking på
Djurgården i Stockholm (1910), S:t Göran
och draken i Stockholm (1912),
Gunnar Wennerberg i Uppsala (1912) m.
fi. — Gift 1895 med Anna Sofia
Gustava Nilsson. Th. N.
1. Meyer, Ernst Ludvig Filip,
biblioteksman, litteraturhistoriker, f.
5 mars 1S54 i Stockholm, † 19 febr.
1914 i Uppsala. Föräldrar:
bokförläggaren och författaren Philip Joel
M. fi ’ån Tyskland och Beata
Mathilda Rubenson. — Efter mogenhetsex.
i Stockholm 1872 studerade M.
estetik i Uppsala, där han blev fil.
kand. 1877 och fil. dr 1S82 på avh.
"Studier i den Ronsardska skolans
Ernst Meyer.
poesi". Under två år i Italien samlade
ban bl. a. material till en
litteraturhistorisk studie, "Om drottning
Kristinas literära verksamhet i Italien" (i
Samlaren 1884). Efter några års
lärar-t jänstgöring blev han 1890 anställd vid
Uppsala univ.-bibl., där han 1910—14
var förste . bibliotekarie. Som sådan
utgav ban bl. a. "Program utgifna vid
Uppsala universitet 1599—1854.
Bibliografi" (1—2, i Uppsala univ:s
års-skr. 1905, resp. 190S). År 1888
disputerade lian för docentur på "Gustaf
Rosenhane, hans lif och verksamhet".
Han var 1888—1910 docent i
litteraturhistoria och var med vissa avbrott
18S9—99 en flitig och uppskattad
föreläsare och seminarieledare. Tills,
med Adolf Noreen utgav han
standardverket "Valda stvcken af svenska
författare 1526—1732" (1893; 2:a
uppl. 1907). M. bidrog även med övers.,
framför allt av klassiska italienska
verk, till Henrik Schücks antologi
"Världslitteraturen" och utgav bl. a.
Jacob Wallenbergs "Min son på
galejan" (1901), Ivexéls "Kapten Puff"
(1901) och Asteropherus’ "En lustig
comedia vid namn Tisbe" (1909). —
M. var liksom fadern en uppskattad
versmakare och sällskapsmänniska ocli
blev särskilt namnkunnig genom sina
studentspex och andra litterära skämt.
— Gift 1900 med Emelie Hellman.
H. Fr.
2. Meyer, Adolph, matematiker,
pedagog, f. 15 nov. 1S60 i Stockholm,
† 11 juni 1925 därstädes. Bror till
M. 1. — M. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1879 och studerade vid
Uppsala univ. oeh vid Stockholms
högskola, där han blev fil. kand. 1882, fil.
lic. 1887 och fil. dr följ. år efter disp.
på avh. "Om konvergensområdet för
potensserier af flere variabler" (1887).
Han företog flera studieresor till
Tyskland. M. var lärare i Stockholm
från 18S8 samt därunder adjunkt vid
Norra realläroverket 1896—1904 och
från sistn. år till sin död lektor i
matematik och fysik vid Högre
realläroverket å Östermalm. — M.
publicerade flera arbeten i Vet. akad:s
publikationer, Pedagogisk tidskr.,
Tidskr. för elementär matematik,
fysik och kemi m. fi. organ; lian
tillhörde grundarna av den sistn. tidskr.
1917 och var en av dess fyra red. 1913
—25. Han utgav vidare ett flertal
mycket använda läroböcker i geometri
ocli stereometri för realskolan och
gymnasiet. — Gift 1886 med Vilna
Maria Bergling. G. R—r.
Meyerhöffer, A l f Roar Dag,
armé-officer, politiker, f. 16 dec. 1S91 i
Luleå. Föräldrar: majoren Carl Oskar
Theodor (Thore) M. och Ida Aurora
Ekman. —- Efter studentex. i Luleå
1910 blev M. underlöjtnant i Norrbot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
