- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
298

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Michaelson, Knut - Michaëlsson, se även Michaelson, Mikaelsson - Michaëlsson, Karl - Michal, Carl Gustaf - Mickel Olofsson - Micrander, Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Michaëlsson

29S

Micrander

uppmärksammad pressdebatt
lämnade M. 1910 sitt chefskap. Allmänhetens
sympatier voro avgjort på hans sida.
Hans egentliga motståndare voro
häradshövding G. B. A. Holm (bd 3 s.
498) och dennes vapendragare inom
teaterkansliet, f. d. översten Nils
Selander, som påtvingats M. som
kamrer. Om den förres ringa förmåga att
bedöma teaterns läge vittnar lians
flera gånger upprepade påstående, att
M. fått övertaga chefskapet för "en
komplett och förstklassig teater".
Som bekant var Dramatiska teatern,
redan dä den blev färdig, fullständigt
omodern i tekniskt hänseende och
därjämte ytterst bristfälligt utrustad;
att detta måste öka driftskostnaderna
var oundvikligt, och ingen följande
teaterchef har kunnat undgå att få
känning därav. — Fastän redan till
ären ville M. dock ej belt lämna
kontakten med teaterlivet. Då Gustaf
Collijn 1911 grundade Intima teatern,
anslöt sig M. till honom; under fyra
år utövade de tills, ledningen av den
nya scenen. Någon mera betydande
insats kunde M. därvid knappast göra,
och 1914 drog lian sig tillbaka. — M.
var till sin personlighet livfull,
älskvärd och vänfast. En utmärkt
sällskapsmänniska med ovanlig
konversationstalang trivdes han väl i alla
kretsar men bäst bland sina teatervänner.
Som gourmet och vinkännare åtnjöt
ban högt anseende. För litteratur- ocli
kulturfrågor hyste lian intresse
huvudsakligen i den mån de berörde
teatern. De tider han var borta från
Stockholm sörjde lian för att få
noggranna rapporter om allt, som sig
tilldrog i scenens värld. Många av
tidens skådespelare, som ofta drogos
med trassliga affärer, funno i honom
en beredvillig hjälpare. Personligen
stod honom Per Staaff närmast av
lians vänner; genom honom fick ban
oekså kontakt med Strindberg, som,
enligt vad M. själv berättar, sett hans

Karl Michaëlsson.

komedi "Moln" och uttalat sig
er-kännsamt om denna. M:s brevsamling
förvaras på K. bibi. men är ännu ej
tillgänglig. — Gift 1867 med
Catharina (Käte) Helena Arfwedson.

O. W.

Michaëlsson, se även Michaelson,
Mikaelsson.

Michaëlsson, Karl Magnus
Hjalmar, språkman, f. 23 juni 1890 i
Stockholm. Föräldrar; apotekaren
Carl David Michael M. och Anna
Sofia Pettersson. — M. avlade
mogen-hetsex. i Stockholm 1909 och blev fil.
mag. 1914, fil. lic. 1921, fil. dr 1927 och
var docent i romanska språk 1927—30,
allt i Uppsala. Ilan var lektor i
engelska och franska vid Högre allm.
läroverket för flickor i Göteborg 1929—37
och docent i romanska språk vid
Göteborgs högskola 1930—35 samt är
lärare i franska vid
Handelshögskolan där sedan 1930. Åren 1935—37
var M. tf. prof. i romanska språk
vid Göteborgs högskola och är sedan
1937 prof. där. Han blev 1940 ordf. i
Filologiska samfundet i Göteborg
oeh 1935 led. av Vet. o. vitt. samli.
Hösten 1937 ledde M. en radiokurs i
franska, —■ M. har ss. vetenskapsman
främst sysslat med studiet av äldre
franska egennamn samt med vissa
fonetiska frågor. Han har bl. a. skrivit
"Le passage D>R en frangais"
(Studier i modern språkvetenskap 1924),
"Etudes sur les noms de personne
frangais d’après les roles de taille
parisiens" (1, drsavh., 1927; 2, 1936),
"Hur personnamn övergå till
appella-tiver" (Acta philologica scandinavica
1935) och "Det franska språkets
klarhet" (Sv. humanistiska förbis skrifter
1938). M. har även författat
uppsatsen "Glimtar ur parisuniversitetets
medeltida historia" (i Finsk tidskr.
1944). — Gift 1916 med Ingrid
Amalia Norlin. C. Iv.

Michal, Carl Gustaf Vilhelm,
skådespelare, teaterdirektör, f. 6 dee.
1826 i Stockholm, † 23 mars 18S2
därstädes. Föräldrar: kantorn och
korsångaren vid K. teatern Henrik
Gustaf M. och Sara Helena
Malmgren. Bror till operasångerskan Louise
Michaeli. — M. bör jade sin teaterbana
1848 vid A. G. Wallins sällskap och
var därefter knuten till åtskilliga
ambulerande teatrar, tills han 1858—65
reste med eget sällskap. Efter
engagemang hos J. P. Roos 1865—67 ledde
M. åter eget sällskap, denna gång
tills, med Gustaf Haquinius. Åren
1870—77 verkade ban som regissör
vid Mindre teatern i Stockholm. —■
M. var en skicklig ocli samvetsgrann
teaterledare. Som skådespelare
framträdde lian i både den lyriska och
dramatiska repertoaren. Till lians bästa
roller hörde Jean Valjean i V. Hugos

"Samhällets olycksbarn",
titelrollerna i Hugos "Ringaren i Notre Dame"
och i Jolins "Mäster Smith" samt
Asmodeus i Overslcous "Den ondes
besegrare". — Gift 1853 med
skådespelerskan Emelie Ebeling. A. L.

Mickel Olofsson (Dufva),
ämbetsman, † 4 juni 1615. — M., som var
av ofrälse börd, hade blott genomgått
vanlig latinskola, då han inträdde
som sekr. i hertig Karls kansli, där
ban redan 1592 synes ha intagit
främsta rummet. År 1599 deltog M. jämte
Abraham Brahe och Jöran Eriksson
Ulfsparre i en beskickning till
Köpenhamn för att utröna Kristian
III:s hållning under konflikten
mellan hertig Karl och Sigismund. Efter
att ha åtföljt hertigen på dennes
est-ländska resa 1600 hem-sändes ban
följ. år. Han utrustades då med stora
maktbefogenheter för att kunna
verkställa hertigens befallningar. År 1603
fick lian fullmakt att vara i
slottsloven på Stockholms slott, varefter ban
ömsom benämnes ståthållare, ömsom
sekr. M. var en rutinerad ämbetsman
både i fråga om inrikes och utrikes
angelägenheter och ett värdefullt stöd
åt Karl IX i dennes vittfamnande
verksamhet. I olikhet med övriga repr.
för det s. k. sekreterarregementet
lyckades M. efter konungens död
bibehålla sig även i de nya makthavarnas
gunst oeh utnämndes 1612 till
"riksens secretarius". Som sådan hade lian
främst ansvaret för det historiska
kansliet eller riksarkivet. Vid
grundandet av Svea hovrätt 1614 blev lian
en av bisittarna i denna domstol. —
Gift med Anna Simonsdotter.

T. M., J. T.

Micrander, Lars, adlad
Lillje-stolpe, läkare, f. troligen i Uppsala
(eller i Roslags-Bro skn, Stockholms
län), † 5 juli 1706 i Litauen.
Föräldrar: kyrkoherden Erik Georgii M.
oeh Anna Ilalenia. — M. blev student
i Uppsala 1673, avlade där teologisk
och filosofisk ex. och blev medikus
och bibliotekarie hos M. G. De la
Gardie. Han for 16S4 utomlands, blev
1685 med. dr i Caen (Frankrike) oeh
återkom s. å. till Sverige. Han var
1685—94 prof. i medicin i Dorpat ocli
1691 rektor vid univ. där men
återvände 1694 till Stockholm, där han
s. å. blev stadsfysikus och assessor i
Collegium medicum. År 1701 blev han
Karl XII:8 livmedikus oeh följde
sedan konungen på hans fälttåg. M.
adlades 1705 men hann ej ta introduktion
på Riddarhuset, emedan han redan
följ. år avled "av för mycket
körsbärs-ätande på en het sommardag". Han
var "en munter och frispråkig man",
som ofta roade Karl XII med sitt
skämt. — Gift 1689 med Christina
Bunge. P. H. T.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free