Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Millich, Nicolaes - Millqvist, Viktor - Milow, Cecilia - Minnesköld, Magnus, storman, se Magnus Minnesköld, s. 192 - Minuit, Peter - Mitander, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M i I |qvist
303
IVI itänder
nåde lian Sverige för alltid. Hans
senare öden äro okända. — M:s första
uppgift efter ankomsten till Sverige
blev att utföra de statyer av muserna
samt Apollo oeh Minerva, som pryda
trapphuset i Drottningholms slott.
Fyra levererades 1670—74, resten av
de elva 16S2—85. Av en planerad1 serie
"dygder" för Drottningholm har
endast en liten modell i terrakotta
bevarats, antagligen föreställande
"Troheten". Samtidigt med muserna
utförde M. för trapphuset oeh
vest.ibu-lerna en rad byster av de "götiska"
konungarna, varav fjorton bevarats.
Den rika snidade dekoren i
paradsängkammaren tillkom 1670—73 efter N.
Tessin d. ä:s ritningar. Den
kompletterades delvis senare av B. Precht. För
Drottningholmsparken utförde M.
1683—85 ett antal (numera förlorade)
skulpturer för den efter Scylla
uppkallade fontän, som redan något år
senare flyttades till Ulriksdal för att
lämna plats åt Adriaen de Vries’
Her-kulesfontän. För privata beställare
utförde M., sannolikt under sina
uppehåll i Antwerpen, några
gravmonument. Autentiska äro det flemingska
i Sorunda kyrka, Södermanland, det
bielkenstiernska i österhaninge kyrka,
Södermanland, det kurckska i
Näshulta kyrka, Södermanland (urspr, i
Stora Mellösa kyrka, Närke). Andra
lia av stilistiska skäl hänförts till M.
Hans figurstil är lugn, klassicerande
och söker sina förebilder snarare hos
renässansens mästare än lios
barockens, vars inflytande dock gör sig
mera märkbart i hans senare alster.
Något av sitt bästa ocli mest
personliga gav M. i de puttofigurer, som
talrikt förekomma på hans monument.
Som porträttskulptör når lian
stundom en hög grad av livfullhet och
individualiserande kraft; bl. a. märkas
skulpturer av Karl X Gustav, Karl
XI och Hedvig Eleonora, samtliga på
Drottningholm. Hans gravmonument
äro visserligen kompilerade efter
kända mönster, men fördelningen av
arkitektoniska, figurala och dekorativa
element med välberäknade
motsättningar mellan vitt och svart ger en
verkningsfull helhet. Han var den
monumentala, fria
skulpturuppfattningens främste repr. i vårt land
under 1670- och 1680-talen ocli bidrog
till den nya stilens spridning. — Gift
före 1669 med Anna (tillnamnet
okänt). — Litt.: B. Waldén, "N. M.
och hans krets" (1942). Th. N.
Millqvist, Ilugo Viktor,
tidningsman, författare, f. 19 aug. 1864
i Åsle skn, Skarab. län, † IS nov. 1916
i Stockholm. Föräldrar: godsägaren
Per August M. och itatliilda Aurora
Pettersson. — M. avlade
mogenhetsex. i Skara 1S82 oeh blev fil. kand. i
Viktor Millqvist.
Uppsala 1885, varefter han bedrev
fortsatta studier i bl. a.
nationalekonomi. Under studietiden blev han
medl. i Verdandi, vars ordf. han var
1890. Under denna tid lämnade han
även bidrag till Dagens Nyheter och
Aftonbladet. År 1891 slog ban sig ned
i Stockholm, och i sistn. tidn.
medarbetade han 1891—1909 med artiklar i
nationalekonomiska och politiska
ämnen; 1895—1901 var han även politisk
korrespondent till ett trettiotal
lands-ortstidn. Åren 1901—14 var han
lärare vid Bröderna Påhlmans
handels-inst. och 1909—14 vid Krigsskolan på
Karlberg och vid arméns
intendentur-kurs. Från 1914 till sin död var lian
red. för Östergötlands Dagblad. -— M.
var medred. för andra uppl. av
Hofbergs "Svenskt biografiskt
handlexikon" (1901—06). Han utgav
"Publicistklubbens matrikel" (1901) och
"Svenska riksdagens borgarstånd
1719—1866" (1912). — M. var en
mycket kunnig man inom de områden,
för vilka lian intresserade sig:
skönlitteratur, nationalekonomi, historia
samt framför allt politik och
personhistoria. Trots sin dragning åt
radikala kretsar under tidigare år blev
lian senare utpräglat konservativ. Han
var ofta skarp i den politiska
debatten men förstod att skilja på sak
och person; för sin vänfasthet och sitt
goda humör uppskattades lian av
såväl meningsfränder som motståndare.
— Ogift. T.M.
IVI i löw, Emma Cecilia,
ungdoms-ledarinna, skriftställarinna, f. 8 mars
1856 i Göteborg, † 7 maj 1946 i
Stockholm. Föräldrar: köpmannen Fredrik
il. ocli Mary Lindgren. — Efter
genomgången flickskola i Stockholm
ägnade sig M. 1S75—84 åt pedagogisk
verksamhet på olika platser i landet.
Hon grundade 1S86 en flickpension i
Skövde, vilken hon förestod till 1902.
Under flera perioder 1S86—1901
bedrev hon studier i Tyskland och
England, och vid olika tillfällen 1902—11
studerade hon sociala problem i
engelska industristäder samt besökte
sett-lements och klubbar i Förenta
staterna. År 1904 stiftade hon Kungsholms
ungdomsklubb i Stockholm och ledde
denna till 1922. M. tillhörde
initiativtagarna till Sv. folkförb. (1906), en
politisk propagandaorganisation med
ett antisocialistiskt program; hon var
led. av dess centralstyr. oeh
arbetsutskott samt medarbetade i dess
organ, Sv. folkviljan. Åren 1922—30
valbon red. för Medborgarinnan, Sveriges
moderata kvinnoförb:s tidskr. — M.
utgav utom barnböcker bl. a.
"Litteraturhistoriska bilder från
Storbritannien" (1899), "Amerikanska skolor"
(1903) och "Vår arbetarungdom"
(1920) samt bearbetade "Canterbury
Tales" för ungdom. Hon erhöll 1916
Illis quorum. — Ogift. H. U.
Minnesköld, Magnus, storman,
se Magnus Minnesköld, s. 192.
M i n u it, Peter, kolonien Nya
Sveriges förste guvernör, f. mellan 1580
och 1585 i Wesel vid Rhen, † i juni
163S i Nordamerika. Föräldrar: Jan
M. och lians hustru Sara. — M., som
var av hugenottisk härkomst, synes
ha liaft holländska som modersmål.
Ruinerad vid Spaniens ockupation av
hemstaden kom han omkr. 1624 till
Holland. År 1625 blev ban generaldir.
och guvernör för kolonien Nya
Neder-land, nuvarande New York, där lian
köpte ön Manhattan av indianerna för
24 gulddollar. Han skötte sin post väl,
men på grund av oenighet med andra
holländska kolonisatörer, de s. k.
patronerna, avsattes ban 1631. Man
känner föga lians senare öden, förrän han
1635 framträder i samband med
Sveriges koloniala planer. För Axel
Oxenstierna framlade M. den första
realiserbara planen till ett
kolonisations-företag; lian utvalde
Delawareområ-det oeh föreslog namnet "Nya
Sverige". År 1637 avseglade M. från
Göteborg med "Kalmare nyckel" ocli
anlände 1638 till Amerika. Han köpte
mark av indianerna, anlade fortet
Christina, organiserade
kaparexpedi-tioner m. m. M. omkom på hemväg
s. å. — Gift med (förnamn okänt)
Iluy-gen. — Litt.: F. Kapp, "P. Minnewit
aus Wesel" (Sybel, Historische
Zeitschrift 1866); A. Johnson, "The
Swe-dish Settlements ön the Delaware 163S
—1664" (1—2, 1911). M. v. P.
Mitänder, värmländsk
bruksägar-släkt, härstammande från
häradsdomaren Nils Larsson, som i slutet av
1500-talet och första hälften av
1600-talet ägde ocli bebodde Skattegården
i Blidsbergs skn nära Ulricehamn.
Han blev 103 år gammal oeh
efterlämnade en son, kvrkoherden
Laurentius Niclas (f. 1644, † 1708), vilken
antog släktnamnet M. (av det latinska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
