Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitander, släkt - Mitander, Nils - Mittag-Leffler, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1V1 itänder
304
Mittag-Leffler
mitis = blid). En sonson till denne
var handlanden och rådmannen i
Filipstad Jonas M. (f. 1722, dödsåret
okänt), som blev far till bruksägaren
Nils M. (se nedan). Bland dennes
söner märkas bruksägarna Jonas (John)
Erik M. (f. 1799, † 1861), som 1841
anlade Mitandersfors bruk i den
värmländska finnbygden, och Nils
Filip M. (f. 1804, † 1862), som efter
fadern övertog Alkvetterns ocli Lanfors
bruk. — Litt.: S. Hegardt,
"Alkvet-tern" (1946).
IV1 itänder, 1V ils, bruksägare, f. 7
febr. 1767 i Filipstad, † 15 mars 1841
på Alkvettern i Bjurtjärns skn,
öre-bro län. Föräldrar: handlanden och
rådmannen Jonas M, och Anna
Elisabeth Lekberg. — M. var bokhållare
och inspektor vidöstanås bruk i
Värmland 1784—89. Sistn. år flyttade han
till Filipstad, där han var länsman
och nämndeman till 1797, då lian blev
rådman där. I Filipstad öppnade M.
en affärsrörelse, som snabbt
utvecklades till den mest omfattande i
Värmland. I synnerhet bedrev lian en
inbringande tack järnshandel och
inköpte även åtskilliga hyttor och bruk;
1812 inköpte lian Alkvettern, dit han
själv flyttade 1826. Av hans övriga
förvärv märkas Kalhyttan och
He-nickehammar invid Filipstad,
Fredriksbergs bruk i Dalarna samt del i
Skogaholms bruk i Närke. M. var en
av Värmlands rikaste män. Under
kriget med Danmark-Norge 180S—09
nödgades ban fly till Norge, sedan lian
sökt smuggla över krut till
fiendesidan. Denna s. k. "Mitanderska
kruthandel" upptäcktes, och M. dömdes in
contumaciam till döden. Fredsslutet
medförde emellertid allin, amnesti, och
M. erhöll dessutom upprättelse genom
ett särskilt k. brev. Han valdes till
riksdagsman i borgarståndet vid
riksdagarna 1810, 1812, 1817 och 1818.
M. dominerade under många år fas-
Nils Mitander. Målning av okänd konstnär.
tingsmarknaderna i Kristinehamn och
bestämde genom sina stora
tackjärnsleveranser till Göteborgsgrossisterna
enväldigt noteringarna. Ett år före
sin död överlämnade lian sina flesta
egendomar åt barnen. — M. var en
sällsynt affärsbegåvning, som förstod
att skickligt utnyttja
konjunkturernas växlingar, och därtill en angenäm
sällskapsmänniska, förbindlig ocli
jovialisk. Enligt traditionen var han
emellertid brutal i sina
affärsmetoder. M. har antagits utgöra
förebilden till Sintram, "den elake
brukspatronen på Fors" i S. Lagerlöfs
"Gösta Berlings saga". — Gift 1789
med Anna Margareta Sundberg. H. U.
Mittag-Leffler, li[agnus Gustav
(Gösta), matematiker, f. 16 mars
1846 i Stockholm, † 7 juli 1927 i
Djursholm. Föräldrar: rektorn ocli
riksdagsmannen Johan Olof (Olle)
Leffler och Gustava Wilhelmina Mittag.
Om Mrs släkt se Leffler, bd 4 s. 504.
— M. avlade mogenhetsex. 1865 och
inskrevs s. å. vid univ. i Uppsala,
där han 1872 blev fil. dr och docent
i matematik. På ett bysantinskt
resestipendium företog han 1873—76 en
studieresa till Paris, Göttingen och
Berlin. I Paris kom han i nära
beröring med flera av samtidens främsta
matematiker ss. Hermite, Liouville,
Chasles, Appell, Picard och Poincaré.
Särskilt Hermite omfattade honom
med vänskap och välvilja, och på hans
inrådan begav sig M. 1874 till Berlin.
Där lärde lian känna Weierstrass’
epokbildande funktionsteoretiska
undersökningar, vilka kommo att få ett
avgörande inflytande på lians
vetenskapliga författarskap. Våren 1877
erhöll M. en professur i matematik vid
Helsingfors univ., där han bl. a. stod
i beröring med Bysslands främste
matematiker, Tchebycheff, och under
denna tid gjorde han en andra större
resa till Frankrike, Italien, Tyskland
och Österrike. År 1S81 blev ban den
förste innehavaren av professuren i
ren matematik vid Stockholms
högskola. Denna befattning innehade lian
till 1911. Åren 1885—86 och 1891—
92 var han även högskolans rektor. —
Av M:s mer än etthundra
matematiska undersökningar behandla nästan
alla teorin för entydiga analytiska
funktioner, vilken under 1800-talets
senare hälft befann sig i en
revolutionerande utveckling genom insatser av
Caucliy, Abel, Riemann och
Weierstrass. Hans första arbeten på detta
område gällde konstruktion av
entydiga analytiska funktioner med
uppgivna singularitetsställen, ocli
lians namn har där blivit fäst vid den
s. k. Mittag-Lefflerska
partialbråk-sönderläggningen av meromorfa
funktioner (i öfversigt af Vet. akad:s för-
Gösta Mittag-Leffler.
handl. 1S77). Sedan följde
undersökningar rörande analytisk fortsättning
av potensserier, publicerade i sex
omfattande avh. (i Acta mathematica
1900—20); lians namn har där
knutits till den s. k. Mittag-Lefflerska
stjärnan, som utgör det område, där
en potensserie kan analytiskt
fortsättas genom en viss
gränsövergångspro-cess. M:s arbeten ha givit upphov till
en omfattande litteratur, i vilken de
av honom bearbetade problemen ha
förts vidare av andra och bragts till
en viss avslutning. M. publicerade
biografier över flera av
matematikens märkesmän; mest bekant är hans
fängslande levnadsteckning över Abel
(i Ord och Bild 1903). Av stor
betydelse för sv. matematisk vetenskap
blev den av M. 1882 grundade
internationella matematiska tidskr. Acta
mathematica, som snabbt fick ett högt
anseende och i vilken bidrag inflöto
från samtidens yppersta matematiker.
Han stod i ständig personlig kontakt
ocli förde en omfattande
korrespondens med de flesta matematiker av
betydelse i utlandet samt var
initiativtagare till den första
internationella matematikerkongressen i Zürich
1897 ocli den första skandinaviska i
Stockholm 1909. — M. var en
akademisk lärare av stora mått, och från
hans skola utgick en lysande samling
eminenta matematiker, ss. I.
Fredholm, E. Phragmén, H. von Koch och
I. Bendixson. Han främjade den högre
undervisningen genom inkallande av
framstående utländska matematiker.
Sålunda blev Sonja Kovalevsky på
hans initiativ utnämnd till prof. vid
Stockholms högskola, och Painlevé
och Volterra inbjödos att hålla
föreläsningar. överhuvudtaget satte lian
ett högt mål för verksamheten vid
högskolan, nämligen en fri utveckling
av forskningen som livsform. Icke
desto mindre blev hans insats vid hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
