- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
305

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mittag-Leffler, Gösta - Mjöberg, släkt - 1. Mjöberg, Josua - 2. Mjöberg, Eric

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mjöberg

305

Mjöberg

skolan delvis till skada för densamma.
Under sitt första rektorat föreslog
ban, att undervisningen skulle
nedläggas; hans motiv synes ha varit
rädsla för att högskolans fria
vetenskapliga liv skulle förkvävas under
tvånget att utbilda blivande högre
tjänstemän. För att hindra detta
motarbetade lian av all makt
lärarmajori-tetens strävan att erhålla
examensrätt för högskolan oeh i samband
därmed högskoleledningens strävan att
få till stånd en juridisk fakultet.
De sakliga motsättningarna skärptes
snart av ohöljd fiendskap mellan M.
och hans motståndare, och M. blev
småningom centralgestalten i en strid
om inflytandet i högskolans lärarråd.
Vid årsskiftet 1894—95 kunde
parterna ej enas vid val av ny rektor.
Innan M. förmåtts böja sig, liade
striden blivit katastrofal för högskolans
anseende, bl. a, emedan M. tillgrep
intriger och utgav anonyma
smädeskrifter mot sina kolleger. Vid sidan av
sin högskoleverksamhet ägnade ban
sig med hjälp av en stor förmögenhet
åt en livlig ekonomisk företagsamhet.
Även där råkade han i skarpa
konflikter, då ban sökte hävda sina
intressen, samtidigt som han framhävde
sina ideella målsättningar. Är 1916
förordnade lian med sin maka i
testamente att liela deras förmögenhet
skulle tillfalla Makarna
Mittag-Leff-lers matematiska stiftelse
(konstituerad 1919) och förvaltas av Vet, akad.
M. överlämnade 1919 sin villa i
Djursholm och 1921 sitt matematiska bibi.
till stiftelsen. Ett försök att tillföra
denna 1,1 mill. kr. gjordes 1917 av
M., då han som huvudintressent i ab.
Umeå vattenfall tyckades förmå
bolaget att bli donator. Åtal väcktes av en
av aktieägarna, och Stockholms
rådhusrätt dömde besluten till återgång,
enär M. ansågs obehörig att delta i
frågans behandling. Mot slutet av
lians liv försvagades lians ekonomiska
ställning; stiftelsen ärvde efter
honom 660 000 kr. — M. var
aktuarie ocli sedermera styr.-led. i
Lif-försäkringsab. Victoria ocli stiftare
av Sv. aktuariefören. 1904. Han
invaldes 1883 i Vet. akad. samt var led.
av ett flertal utländska lärda
samfund och hedersdr vid sex utländska
univ. bl. a. Oxford (1S94). — I ett
uppmärksammat offentligt tal (även
utg. i tryck) till Stockholms
studenter 17 mars 1914 beskyllde den starkt
konservative M. f. d. statsministern
IC. Staaff för att under sin ämbetstid
lia undanhållit viss myndighet en för
försvaret viktig handling. Efter
anmälan av Staaff föranstaltade
justi-tiekanslern om åtal för denna
förlöpning. Innan målet avgjordes, avled
Staaff. M. dömdes av rådhusrätt och

hovrätt till 400 kr:s böter men
frikändes i högsta instans, emedan
Staaff ej varit statsminister, då
yttrandet fällts, varför allmän åklagare
ej liaft behörighet att väcka åtal. —
Gift 18S2 med Signe Julia Emilia af
Lindfors från Finland. — Litt.:
biografi av T. Carleman i Vet. akad:s
årsbok 1944. G. E—r.

Mjöberg, släkt, vars äldste kände
stamfar, gymnasieinspektoren Petter
M. († 1719), blev far till kyrkoherden
i Morup, Hall. län, Jöran M. (f. 1719,
† 1785). Från dennes söner, prosten
och kyrkoherden i Ölmevalla, Hall.
län, Bengt M. (f. 1761, † 1833) och
prosten och kyrkoherden i Slättåkra,
Hall. län, Carl M. (f. 1763, † 1841),
härstamma släktens nu levande
huvudgrenar. Till den yngre av dessa
hörde Carl M:s sonsöner, zoologen
och etnografen Erie M. (M. 2) och
lians kusin, skolmannen,
språkmannen och litteraturhistorikern Josua
M. (M. 1).

1. Mjöberg, Karl Josua,
skolman, språkman, litteraturhistoriker,
f. 11 sept. 1876 i Tostareds skn, Älvsb.
län. Föräldrar: komministern Lars
Johan M. och Gustava Salomonsson.
— Efter mogenhetsex. 1895 blev M.
fil. kand. 1899 och fil. lic. 1904, allt
i Göteborg. Han fortsatte studierna i
Lund, där han 1904—07 var medl. av
red. för Sv. akad:s ordbok, blev fil.
dr 1911 i Göteborg och var 1911—13
docent i stilistik i Lund; 1917—18
var ban docent i sv. stilistik i
Göteborg. Lärare från 1907 var han 1913
—18 rektor vid Göteborgs högre
samskola, blev 1914 lektor i
modersmålet vid Högre latinläroverket i
Göteborg samt var 1918—42 rektor vid
Katedralskolan i Lund och från 1931
även lektor där. — Som pedagog och
språkman har M. gjort en liögt
skattad insats. Vetenskapligt har han
främst behandlat stilfrågor, bl. a. i
drsavh. "Stilstudier i Tegnérs
ungdomsdiktning" (1911), "Studier i
språkets konst" (1939) samt talrika
tidskr.-uppsatser. För
modersmålsundervisningen har han verkat genom
läse- och läroböcker, bl. a. "Svensk
litteraturhistoria för den högre
undervisningen" (1927; 8:e uppl. 1946)
och "Svensk litteratur från Bellman
till våra dagar. I urval för den högre
undervisningen" (1—3, 1917—37),
liksom genom uppmärksammade
inlägg i skolfrågor. Han har varit sekr.
i Modersmålslärarnas fören:s
arbetsutskott (1928—34 och 1941—46) och
red. för dess skriftserie (sedan 1915).
M. har deltagit i utgivandet av C. J.
L. Almquists "Samlade skrifter",
varav ban redigerat bd 3 (1923) ocli 28
(1929). Han var stadsfullmäktig i
Lund 1923—30 och 1935—38 samt är

Josua Mjöberg.

v. ordf. i styr. för ab. C. W. K.
Gleerups bokförlag sedan 1934 och medl.
i styr. för Fören. Norden sedan 1943.
På 50-årsdagen (1926) tillägnades M.
en festskrift. — Gift 1906 med Astrid
Charlotta Josef son. H. L—r.

2. Mjöberg, Erie Georg, zoolog,
etnograf, f. 6 aug. 1882 i Ås skn, Hall.
län, † 8 juli 1938 i Stockholm.
Föräldrar: komministern Carl Georg 31.
och Johanna Sophia Nyqvist. Kusin
till M. 1. — Efter mogenhetsex. 1903
i Stockholm blev M. fil. lie. där
1908 och fil. dr i Lund 1910. Han
tjänstgjorde 1903—10 tidvis vid
Kiks-mus. och hade 1907—09 även
anställning vid skilda
stockholmsläroverk. Delvis med understöd från Vet.
akad. gjorde han studieresor till olika
delar av Sverige 1902—09. Som
Vega-stipendiat ocli med understöd av
Letterstedtska stipendiet och
Hiertafon-den företog M. 1910—11 en
forskningsresa till n.-v. Australien och
efter sex månaders vistelse i
hemlandet en till östaustralien 1912—13.
Han var 1914—17 assistent vid
Riks-mus^ entomologiska avd. och besökte
Förenta staterna under en
föreläsningsturné 1916—17 samt i
studiesyfte 1921—25. M. var 1919—21 chef
för zoologiska avd. av Deli
experimentstation på Sumatra och 1922—
24 dir. för Sarawaks mus. på Borneo.
Åren 1925—26 ledde lian en
vetenskaplig expedition till Central-Borneo.
Han ägnade sig sedan åt skriftställeri.
— M. gjorde sig främst känd som en
framstående etnografisk samlare.
Under tidigare år ägnade han sig
emellertid ivrigt åt zoologisk forskning,
främst entomologi, varom ett
femtiotal arbeten över olika insektgruppers
systematik, morfologi och utbredning
bära vittne. Bland dessa märkas
"Studien über Mallophagen und
Anoplu-ren" (1910, drsavh.) ocli
"Insektfaunan på Öland ocli Gotland" (1912).

20 Svenska män ocli kvinnor V

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free